Sandvik varslar trots att tidbanken är full

Sandvik Coromant har stått modell för hur uppsägningar kan undvikas med hjälp av tidbanker – men nyligen varslade företaget 150 anställda. Facket förstår ingenting. De dödar sin egen modell, säger Thomas Andersson, verkstadslubbens ordförande på Gimofabriken.

– De varslar sex procent av arbetsstyrkan. Det finns så mycket tid i tidbanken att företaget skulle kunna klara övertaligheten i tre år. Den som vet hur det ser ut då med efterfrågan skulle jag gärna vilja träffa.

Sandvikmodellen kallades den för, föregångaren till hela stålindustrins trygghets- och flexibilitetsavtal. Inom Sandvik var dotterbolaget Coromant först med att utveckla en modell som klarade av upp- och nedgångar i efterfrågan.

– Vi har haft ett eget flexibilitetsavtal i tjugo år som fungerat utmärkt, säger Thomas Andersson,

Under finanskrisen tappade företaget hela 60 procent av produktionen utan att en enda person behövde varslas.

– Med vårt system slapp vi den gången säga upp 305 personer, bara i Gimo.

Häromveckan kom däremot helt nya signaler från företaget. Sandvik Coromant varslar 150 personer i Sandviken, Gimo och Västberga.  På frågan om hur han förklarar att Coromant överger sin egen modell svarar han:

– Vi har en ny ledning och ett nytt system. Efter en omorganisation har vi princip ingen dialog med företaget längre. De chefer som styr verksamheten sitter i England, Tyskland och Frankrike. Vi har tappat ingången i det svenska företaget.

En vecka efter varslet har facket ännu inte fått ta del av några listor på vilka som företaget vill ha bort. Thomas Andersson tycker att varslet är både ogenomtänkt och onödigt.

–  Här har vi gemensamt skapat ett modernt flexibelt system. Men arbetsgivarna använder gamla oflexibla verktyg. De håller skiftnyckeln i vänster hand och skruvar muttrarna med höger.

–  Det vi har byggt upp under åren värderas inte. Jag tycker företaget dödar sin egen modell.