Industriarbetarnas tidning

Kan man se ut hur som helst?

2 november, 2015

Skrivet av

DA reder ut Dagens Arbete kollar vad som gäller för piercingar, frisyrer, skyddskläder och bystmått.

Kan du bli nekad anställning på grund av ditt utseende?

Ja, arbetsgivare har sin fulla rätt att bestämma vem hen vill anställa. En arbetsgivare kan däremot inte diskriminera dig på grund av till exempel kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller ålder.

Om du redan har ett jobb, kan du bli av med det på grund av till exempel en piercing?

Nja. Det beror helt på vilket skäl arbetsgivaren anger. Om denne hävdar att din piercing i näsan kan fastna i en maskin så kan motargumentet vara att om piercingen kan fastna kan näsan också fastna. För den som jobbar i branscher där det är krav på hygien (till exempel livsmedelsföretag eller restauranger) finns särskilda regler.

Kan arbetsgivaren tvinga dig att använda skyddsutrustning?

Ja, om det handlar om säkerhet. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. En man som jobbade på Stora Enso i Skene blev uppsagd sedan han vägrade att rulla ner sina byxor. Mannen hävdade att det var för varmt. Företaget hänvisade till sina skyddsregler.
Det finns undantag. Antag att arbetsgivaren kommit över ett parti skyddsskor som hen delar ut på en arbetsplats där det inte behövs skyddsskor. I det läget kan inte chefen tvinga dig att använda skorna.

För 15 år sedan hotades två metallarbetare i Uppland av uppsägning sedan de vägrat byta från shorts till långbyxor. Det var mitt i sommaren och ventilationen på arbetsplatsen var trasig. Arbetsgivaren hävdade att de kunde skada sig på underbenen. Facket gick då igenom skadorna på arbetsplatsen och det visade sig att det snarare var på underarmar som anställda skadat sig.

T-shirt var däremot tillåtet. Fallet var på väg mot Arbetsdomstolen men parterna kom överens innan rättegången. De båda männen fick jobba kvar.

Kan arbetsgivaren tvinga dig att klippa håret?

Nej, däremot kan arbetsgivaren förse dig med ett hårnät eller kräva att du ska ha håret uppsatt.

Kan arbetsgivaren tvinga dig att bära en knapp med din bh-storlek?

Nej. En underklädes-kedja i Sundsvall tvingade sina anställda att bära skyltar med sin bh-storlek. Kedjan stämdes av facket och fälldes för diskriminering och brott mot kollektivavtalet.

 

”Så länge det inte innebär någon säkerhetsrisk spelar det ingen roll för mig”, säger Skrotiz chef Jari. Foto David Lundmark.
”Så länge det inte innebär någon säkerhetsrisk spelar det ingen roll för mig”, säger Skrotiz chef Jari. Foto David Lundmark.

”De sa att jag var en säkerhetsrisk”

Jonny Skrotiz Widén har blivit nekad två jobb på grund av sitt utseende.

Jonny Skrotiz Widén, 35 år, gjorde sin första piercing som 13-åring. Nu har han 35 på olika delar av kroppen. Via cirkusgymnasium och en mängd andra jobb är han nu CNC-operatör på en mekanisk verkstad. Två gånger har han nekats jobb på grund av sitt utseende.

– En gång sa chefen rakt ut att jag hade för många piercingar, att han inte ville anställa mig. En annan gång skylldes det på att mitt hår och skägg var en säkerhetsrisk.

Skrotiz nuvarande chef har inga problem med att han är piercad.

– Så länge det inte innebär någon säkerhetsrisk spelar det ingen roll för mig, säger Jari som äger JPH produktion i Järfälla, där Skrotiz jobbar.

Fotnot: Skrotiz är ett av Jonny Widéns riktiga namn. Han tog det för sju år sedan. Det var en barndomskompis mamma som började kalla honom Skrotiz på grund av alla hans piercingar.

 

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.