Industriarbetarnas tidning

”De lät så krångligt att ta ut de där minuterna”

16 november, 2015

Skrivet av

Tre eller sex dagars arbetstidsförkortning? Tre, tyckte arbetsgivarna. Sex, sa Arbetsdomstolen som gick på fackets linje. Nu får anställda på nya företag samma rättigheter som alla andra på det allokemiska avtalet.

Sex lediga dagar per år

Arbetstidsförkortning på allokemiska avtalet (plast-, färg- och läkemedelsindustrin)

1998: Facket får igenom arbetstidsförkortning i avtalsförhandlingarna. Tre dagar som lokalt kan växlas mot högre lön.

2001: Ytterligare tre dagar till alla. Totalt sex dagar alltså. Men lokalt kan man komma överens om att höja lönerna i stället.

2004: Ytterligare en dag. Totalt sju dagar. Även den nya, sjunde dagen kan man ta ut i pengar.

2013: Den sjunde dagen försvinner. Värdet av den dagen förs över till den nya delpensionen. Återstår alltså sex lediga dagar.

2015: Arbetsdomstolen slår fast att anställda som går dagtid har rätt till sex dagars arbetstidsförkortning om de jobbar på nytillkomna företag, som börjar tillämpa det allokemiska avtalet den 1 april 2014 eller därefter.

Motorbåtar sen 1968

Nimbus Boats i Lugnås utanför Mariestad har ett 60-tal anställda i produktionen. Företaget startade 1968 och tillverkar motorbåtar. Efter en konkurs 2012 togs ägandet över av investmentbolaget R12 Kapital.

Fyllda orderböcker, tryggare jobb och nyanställningar. Det har vänt för motorbåts­tillverkaren Nimbus i Lugnås utanför Mariestad. Bland de anställda finns tillförsikt och optimism.

Men det finns en fråga som skaver: arbetstidsförkortningen. Nu har de tre dagar per år. De kunde ha haft sex dagar i stället.

Bakgrunden är denna: När den första arbetstidsförkortningen kom 1998 kunde de arbetsplatser som gick på det allokemiska avtalet välja: tid eller pengar.

– Vi valde pengarna den gången, säger Torbjörn Larsson som arbetar vid vakuum­injiceringen.

– Då snackades det om tolv minuters arbetstidsförkortning i veckan. Det lät så lite och verkade så krångligt att ta ut de där minuterna. Så vi valde pengarna i stället.

I stället för kortare arbetstid – tolv minuter i veckan eller tre dagar per år – fick de 69 öre mer i timmen.

– Den nivåhöjningen är ju inte värd speciellt mycket såhär sjutton år senare. I efterhand kan jag tycka att det nog hade varit bättre med tiden.

Då hade arbetsplatsen ingen fackklubb och bara ett 20-tal anställda.

– Därför blev det som det blev, säger Torbjörn Larsson, som är en av klubbens förhandlare.

– Utmaningen för oss nu är att på något sätt försöka höja värdet på den där 69-öringen. Men det är inte det lättaste.

För några år sedan gick företaget i konkurs. Efter många turer tog en ny köpare över och verksamheten återuppstod, nu under företagsnamnet Nimbus Boats. Det nystartade företaget hade centrala förhandlingar med IF Metall om villkoren för de anställda. Parterna var överens att de gamla villkoren skulle fortsätta gälla.

Men det är annorlunda för företag som börjat tillämpa det allokemiska avtalet från den 1 april 2014 eller därefter. På de företagen har de anställda rätt till de sex dagarna, enligt en färsk dom i Arbetsdomstolen. Något som arbetsgivarorganisationen Ikem motsatt sig.

Ikem har ansett att arbetstidsförkortningen från 1998 förutsatte lokal överenskommelse mellan företaget och fackklubben. Därför borde inte nytillkomna företag omfattas av den arbetstidsförkortning som infördes 1998. Men Arbetsdomstolen gick på fackets linje.

– En viktig dom för alla nytillkomna företag, säger Stefan Östman, montör och ordförande i IF Metallklubben.

Arbetstidsförkortning är en viktig fråga ute på arbetsplatserna.

– Hos oss är den verkligen uppskattad även om vi nu bara har tre dagar, säger han. I dag använder många av oss arbetstidsförkortningen för att plocka lite timmar här och där. Till exempel när man ska besiktiga bilen, besöka tandläkaren eller helt enkelt dra iväg tidigare en fredag.

Vid slutmonteringen färdigställs båtarna. Det är här de utrustas med Pentamotorn, med den lyxiga inredningen och allt annat som gör att Nimbusbåten just nu säljer bättre än någonsin.

– Sista året har varit helt galet, full fart”, säger IF Metallklubbens Stefan Östman.

Mer än åtta av tio båtar säljs på export.

– Tidigare var vi mer inriktade på norra Europa, men nu har vi fått allt fler kunder i USA, Turkiet, Taiwan.

Slutmontörernas lagledare är Fredrik Törnblad. Det är han som får ta ställning till om arbetskamraterna kan ta ut kortare ledighet.

– Det är så få dagar man kan ta ut, så det är inga problem. Säger man bara till i tid när man vill vara ledig så löser vi det. På sju år tror jag att jag har nekat ledighet bara vid ett enda tillfälle.

Även han var med 1998 när de valde pengarna före kortare arbetstid.

– Vad visste vi då? Det är klart att sex lediga dagar hade varit bättre än tre.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Striden om tiden har börjat – igen

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?