Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Avtal 2016

”Ni får mer pengar mot att vi får mer makt”

ANALYsArbetsgivarna höjer ribban för löneökningar. I utbyte mot höjd lön vill de kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket.

I fokus igen: arbetstidskorridoren. Alltså möjligheten för arbetsgivaren att förlägga tid som han vill – utan att behöva bry sig om det lokala facket.

I dag kan en arbetsgivare inom verkstadsindustrin variera arbetstiden med 40 minuter per arbetspass. Såvida arbetsgivaren och det lokala facket inte har kommit överens om något annat.

Arbetstidskorridoren är en stupstocksregel. Det vill säga: en regel som tillämpas om fack och arbetsgivare inte lyckas komma överens lokalt.

Normalt brukar stupstocksregler vara så avskräckande för bägge parter så att de i sig uppmuntrar parterna att göra upp om ett lokalt avtal, baserat på de förutsättningar som råder på arbetsplatsen.

Att göra upp om arbetstider kräver idag ett lokalt avtal. Men lyckas man inte komma överens gäller stupstocken.

I dag används knappt den stupstocken ute i industrin. Den anses vara tillräckligt avskräckande för att kunna utgöra alternativ till att göra upp.

I stället kommer fack och arbetsgivare överens om de lokala arbetstiderna. Vanligtvis får arbetsgivarna betala en slant för den flexibilitet de vill ha. Kanske i pengar, kanske i lite kortare arbetstid. Och det är detta som är problemet, enligt arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. De lokala överenskommelserna blir för dyra för det enskilda företaget. Det måste bli enklare och billigare, menar man.

Att strunta i att göra upp med det lokala facket och istället använda sig av stupstockens 40 flexibla minuter per arbetspass upplevs inte av arbetsgivarna som något lockande alternativ. Det krävs mer tid i arbetstidskorridoren för att en arbetsgivare ska lockas till att ta det steget. Ju mer tid i korridoren desto effektivare blir också korridoren som påtryckningsmedel mot den lokala klubben. Vid det lokala förhandlingsbordet skulle en arbetsgivare kunna säga: ”Får inte vi igenom vårta krav på flexibilitet så struntar vi i att göra upp med er i facket och så går vi på stupstockreglerna i stället”.

Men då måste fler timmar in i korridoren. Så många att det lokala facket vet att arbetsgivaren frestas till att välja stupstocken framför en överenskommelse.

Mot den bakgrunden vill därför Teknikföretagen nu utöka korridoren till 5 timmar i veckan. Och då inte bara mellan måndag och fredag. Den normala arbetstiden ska också kunna förläggas till lördagar mellan klockan 7 och 16. En kraftig ökning? Nja, ökningen är ändå i blygsammaste laget med tanke på vad som verkligen behövs, enligt Teknikföretagen.

Teknikföretagen är inte ensamma. Arbetsgivarorganisationen Ikem, som organiserar företagen inom plast- och kemisk industri, vill ha också ha en korridor på 2 timmar per dag.

Allt förutsätter ett årligt arbetstidsmått på i genomsnitt 40 timmar per arbetsvecka.

Pengar mot makt. Högre lön – bara om arbetsgivarna får mer att säga till om. Det är så man måste tolka positioneringen på avtalsförhandlingarnas allra första dag.

Men det är inte bara arbetstiderna som arbetsgivarna vill skaffa sig mer inflytande över. Även själva lönebildningen ska stöpas om. Lokalt ska man kunna träffa avtal om sänkta löner om så behövs. Ett gammalt krav som arbetsgivarna med varierande eftertryck ställt sedan 1989. Det vore närmast en sensation om detta krav på ”lokal dispositivitet för hela kollektivavtalet” inte fanns med.

Nu talar bägge parter – både fack och arbetsgivare – om ettårsavtal. Osäkerheten i omvärlden talar för det. Den bräckliga uppgången i USA och Europa parad med Kinas problem gör de närmaste åren oförutsägbara.

Oförutsägbar är också resten den svenska avtalsrörelsen utanför industrin. Kommunals krav – som stöds av industrifacken – att undersköterskorna ska ha 1 061 kronor utöver märket på 2,8 procent retar framför allt industrins arbetsgivare. De vill inte se några ”förändringar av gruppers relativa löneläge” genom centrala avtal, som Teknikföretagen poängterar.

Men det finns även andra osäkerhetsfaktorer. Facken runt den heta byggindustrin som lagt sig en bit högre (3,2 procent) än industrifackens utgångskrav på 2,8 procent. Vad skulle hända om de lyckas konflikta sig till mer än vad industrin får? Och i den offentliga sektorn erbjuder de politiskt utsedda arbetsgivarna avtal utan siffror. Det får bli vad det blir. Kanske högre än industrin, kanske lägre. En lek med avtalselden, enligt både industrins fack och arbetsgivare som samstämmigt mullrar: kommunerna och landstingen äventyrar den svenska lönebildningsmodellens framtid.

En sak förenar industrins arbetsgivare och fack. De vill vara först ut med ett avtal. De vill sätta ett riktmärke för resten av arbetsmarknaden. Ett avtal är ju egentligen ett köp av arbetsfred. Ni får mer pengar mot att vi får lugn och ro. Det är grunden i bytet mellan arbete och kapital. Så fungerade det länge. Men på senare tid har bytet fått ett annorlunda innehåll. Ni får mer pengar mot att vi får mer makt. Och det är en betydligt krångligare affär.

Läs mer: Avtalsrörelsen


hg@da.se

2Kommentarer

Joachim Haspe:

Arbetstidskorridoren skall bort , vi lever på 2000-talet nu!

Ulf Nordberg:

Ingen korridor alls… att förlägga arbetstid obekvämt o på helger skall kosta, att ha en flexibilitet som i mitt fall missgynnar mig, är inget att sträva efter.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Läsarnas frågor om avtalen

Svar direktAvtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

2

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3
Avtal, LO

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

ANALYSI dag samlas IF Metallombud i Stockholm för att börja slipa på argumenten inför ett nytt avtal. DA:s Harald Gatu skriver att det kommer att detta kommer att bli en seg dragkamp om hur man tolkar en svajig världsekonomi och noll-inflation.

2

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

1

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.