Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Ni får mer pengar mot att vi får mer makt”

21 december, 2015

Skrivet av

ANALYsArbetsgivarna höjer ribban för löneökningar. I utbyte mot höjd lön vill de kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket.

I fokus igen: arbetstidskorridoren. Alltså möjligheten för arbetsgivaren att förlägga tid som han vill – utan att behöva bry sig om det lokala facket.

I dag kan en arbetsgivare inom verkstadsindustrin variera arbetstiden med 40 minuter per arbetspass. Såvida arbetsgivaren och det lokala facket inte har kommit överens om något annat.

Arbetstidskorridoren är en stupstocksregel. Det vill säga: en regel som tillämpas om fack och arbetsgivare inte lyckas komma överens lokalt.

Normalt brukar stupstocksregler vara så avskräckande för bägge parter så att de i sig uppmuntrar parterna att göra upp om ett lokalt avtal, baserat på de förutsättningar som råder på arbetsplatsen.

Att göra upp om arbetstider kräver idag ett lokalt avtal. Men lyckas man inte komma överens gäller stupstocken.

I dag används knappt den stupstocken ute i industrin. Den anses vara tillräckligt avskräckande för att kunna utgöra alternativ till att göra upp.

I stället kommer fack och arbetsgivare överens om de lokala arbetstiderna. Vanligtvis får arbetsgivarna betala en slant för den flexibilitet de vill ha. Kanske i pengar, kanske i lite kortare arbetstid. Och det är detta som är problemet, enligt arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. De lokala överenskommelserna blir för dyra för det enskilda företaget. Det måste bli enklare och billigare, menar man.

Att strunta i att göra upp med det lokala facket och istället använda sig av stupstockens 40 flexibla minuter per arbetspass upplevs inte av arbetsgivarna som något lockande alternativ. Det krävs mer tid i arbetstidskorridoren för att en arbetsgivare ska lockas till att ta det steget. Ju mer tid i korridoren desto effektivare blir också korridoren som påtryckningsmedel mot den lokala klubben. Vid det lokala förhandlingsbordet skulle en arbetsgivare kunna säga: ”Får inte vi igenom vårta krav på flexibilitet så struntar vi i att göra upp med er i facket och så går vi på stupstockreglerna i stället”.

Men då måste fler timmar in i korridoren. Så många att det lokala facket vet att arbetsgivaren frestas till att välja stupstocken framför en överenskommelse.

Mot den bakgrunden vill därför Teknikföretagen nu utöka korridoren till 5 timmar i veckan. Och då inte bara mellan måndag och fredag. Den normala arbetstiden ska också kunna förläggas till lördagar mellan klockan 7 och 16. En kraftig ökning? Nja, ökningen är ändå i blygsammaste laget med tanke på vad som verkligen behövs, enligt Teknikföretagen.

Teknikföretagen är inte ensamma. Arbetsgivarorganisationen Ikem, som organiserar företagen inom plast- och kemisk industri, vill ha också ha en korridor på 2 timmar per dag.

Allt förutsätter ett årligt arbetstidsmått på i genomsnitt 40 timmar per arbetsvecka.

Pengar mot makt. Högre lön – bara om arbetsgivarna får mer att säga till om. Det är så man måste tolka positioneringen på avtalsförhandlingarnas allra första dag.

Men det är inte bara arbetstiderna som arbetsgivarna vill skaffa sig mer inflytande över. Även själva lönebildningen ska stöpas om. Lokalt ska man kunna träffa avtal om sänkta löner om så behövs. Ett gammalt krav som arbetsgivarna med varierande eftertryck ställt sedan 1989. Det vore närmast en sensation om detta krav på ”lokal dispositivitet för hela kollektivavtalet” inte fanns med.

Nu talar bägge parter – både fack och arbetsgivare – om ettårsavtal. Osäkerheten i omvärlden talar för det. Den bräckliga uppgången i USA och Europa parad med Kinas problem gör de närmaste åren oförutsägbara.

Oförutsägbar är också resten den svenska avtalsrörelsen utanför industrin. Kommunals krav – som stöds av industrifacken – att undersköterskorna ska ha 1 061 kronor utöver märket på 2,8 procent retar framför allt industrins arbetsgivare. De vill inte se några ”förändringar av gruppers relativa löneläge” genom centrala avtal, som Teknikföretagen poängterar.

Men det finns även andra osäkerhetsfaktorer. Facken runt den heta byggindustrin som lagt sig en bit högre (3,2 procent) än industrifackens utgångskrav på 2,8 procent. Vad skulle hända om de lyckas konflikta sig till mer än vad industrin får? Och i den offentliga sektorn erbjuder de politiskt utsedda arbetsgivarna avtal utan siffror. Det får bli vad det blir. Kanske högre än industrin, kanske lägre. En lek med avtalselden, enligt både industrins fack och arbetsgivare som samstämmigt mullrar: kommunerna och landstingen äventyrar den svenska lönebildningsmodellens framtid.

En sak förenar industrins arbetsgivare och fack. De vill vara först ut med ett avtal. De vill sätta ett riktmärke för resten av arbetsmarknaden. Ett avtal är ju egentligen ett köp av arbetsfred. Ni får mer pengar mot att vi får lugn och ro. Det är grunden i bytet mellan arbete och kapital. Så fungerade det länge. Men på senare tid har bytet fått ett annorlunda innehåll. Ni får mer pengar mot att vi får mer makt. Och det är en betydligt krångligare affär.

2 kommentarer till “Ni får mer pengar mot att vi får mer makt

  • Ingen korridor alls… att förlägga arbetstid obekvämt o på helger skall kosta, att ha en flexibilitet som i mitt fall missgynnar mig, är inget att sträva efter.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Är du flexibel lille vän?

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Återgång till ett klassiskt byte

En nöjd fackbas, som slapp undan ”ökad flexibilitet”. En djupt besviken förhandlingschef på Teknikföretagen, som ”saknade grejer att byta”. Årets avtal innebär en återgång till att köpa arbetsfred med pengar, skriver DA:s Harald Gatu.

”Industrins parter har gjort sitt”

”Industrins parter har gjort sitt”

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

Parterna säger ja till 2,2 procent

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.