"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Avtal 2016

”Ni får mer pengar mot att vi får mer makt”

ANALYsArbetsgivarna höjer ribban för löneökningar. I utbyte mot höjd lön vill de kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket.

I fokus igen: arbetstidskorridoren. Alltså möjligheten för arbetsgivaren att förlägga tid som han vill – utan att behöva bry sig om det lokala facket.

I dag kan en arbetsgivare inom verkstadsindustrin variera arbetstiden med 40 minuter per arbetspass. Såvida arbetsgivaren och det lokala facket inte har kommit överens om något annat.

Arbetstidskorridoren är en stupstocksregel. Det vill säga: en regel som tillämpas om fack och arbetsgivare inte lyckas komma överens lokalt.

Normalt brukar stupstocksregler vara så avskräckande för bägge parter så att de i sig uppmuntrar parterna att göra upp om ett lokalt avtal, baserat på de förutsättningar som råder på arbetsplatsen.

Att göra upp om arbetstider kräver idag ett lokalt avtal. Men lyckas man inte komma överens gäller stupstocken.

I dag används knappt den stupstocken ute i industrin. Den anses vara tillräckligt avskräckande för att kunna utgöra alternativ till att göra upp.

I stället kommer fack och arbetsgivare överens om de lokala arbetstiderna. Vanligtvis får arbetsgivarna betala en slant för den flexibilitet de vill ha. Kanske i pengar, kanske i lite kortare arbetstid. Och det är detta som är problemet, enligt arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. De lokala överenskommelserna blir för dyra för det enskilda företaget. Det måste bli enklare och billigare, menar man.

Att strunta i att göra upp med det lokala facket och istället använda sig av stupstockens 40 flexibla minuter per arbetspass upplevs inte av arbetsgivarna som något lockande alternativ. Det krävs mer tid i arbetstidskorridoren för att en arbetsgivare ska lockas till att ta det steget. Ju mer tid i korridoren desto effektivare blir också korridoren som påtryckningsmedel mot den lokala klubben. Vid det lokala förhandlingsbordet skulle en arbetsgivare kunna säga: ”Får inte vi igenom vårta krav på flexibilitet så struntar vi i att göra upp med er i facket och så går vi på stupstockreglerna i stället”.

Men då måste fler timmar in i korridoren. Så många att det lokala facket vet att arbetsgivaren frestas till att välja stupstocken framför en överenskommelse.

Mot den bakgrunden vill därför Teknikföretagen nu utöka korridoren till 5 timmar i veckan. Och då inte bara mellan måndag och fredag. Den normala arbetstiden ska också kunna förläggas till lördagar mellan klockan 7 och 16. En kraftig ökning? Nja, ökningen är ändå i blygsammaste laget med tanke på vad som verkligen behövs, enligt Teknikföretagen.

Teknikföretagen är inte ensamma. Arbetsgivarorganisationen Ikem, som organiserar företagen inom plast- och kemisk industri, vill ha också ha en korridor på 2 timmar per dag.

Allt förutsätter ett årligt arbetstidsmått på i genomsnitt 40 timmar per arbetsvecka.

Pengar mot makt. Högre lön – bara om arbetsgivarna får mer att säga till om. Det är så man måste tolka positioneringen på avtalsförhandlingarnas allra första dag.

Men det är inte bara arbetstiderna som arbetsgivarna vill skaffa sig mer inflytande över. Även själva lönebildningen ska stöpas om. Lokalt ska man kunna träffa avtal om sänkta löner om så behövs. Ett gammalt krav som arbetsgivarna med varierande eftertryck ställt sedan 1989. Det vore närmast en sensation om detta krav på ”lokal dispositivitet för hela kollektivavtalet” inte fanns med.

Nu talar bägge parter – både fack och arbetsgivare – om ettårsavtal. Osäkerheten i omvärlden talar för det. Den bräckliga uppgången i USA och Europa parad med Kinas problem gör de närmaste åren oförutsägbara.

Oförutsägbar är också resten den svenska avtalsrörelsen utanför industrin. Kommunals krav – som stöds av industrifacken – att undersköterskorna ska ha 1 061 kronor utöver märket på 2,8 procent retar framför allt industrins arbetsgivare. De vill inte se några ”förändringar av gruppers relativa löneläge” genom centrala avtal, som Teknikföretagen poängterar.

Men det finns även andra osäkerhetsfaktorer. Facken runt den heta byggindustrin som lagt sig en bit högre (3,2 procent) än industrifackens utgångskrav på 2,8 procent. Vad skulle hända om de lyckas konflikta sig till mer än vad industrin får? Och i den offentliga sektorn erbjuder de politiskt utsedda arbetsgivarna avtal utan siffror. Det får bli vad det blir. Kanske högre än industrin, kanske lägre. En lek med avtalselden, enligt både industrins fack och arbetsgivare som samstämmigt mullrar: kommunerna och landstingen äventyrar den svenska lönebildningsmodellens framtid.

En sak förenar industrins arbetsgivare och fack. De vill vara först ut med ett avtal. De vill sätta ett riktmärke för resten av arbetsmarknaden. Ett avtal är ju egentligen ett köp av arbetsfred. Ni får mer pengar mot att vi får lugn och ro. Det är grunden i bytet mellan arbete och kapital. Så fungerade det länge. Men på senare tid har bytet fått ett annorlunda innehåll. Ni får mer pengar mot att vi får mer makt. Och det är en betydligt krångligare affär.


hg@da.se

2Kommentarer

Joachim Haspe:

Arbetstidskorridoren skall bort , vi lever på 2000-talet nu!

Ulf Nordberg:

Ingen korridor alls… att förlägga arbetstid obekvämt o på helger skall kosta, att ha en flexibilitet som i mitt fall missgynnar mig, är inget att sträva efter.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Läsarnas frågor om avtalen

Svar direktAvtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

2

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3
Avtal, LO

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

ANALYSI dag samlas IF Metallombud i Stockholm för att börja slipa på argumenten inför ett nytt avtal. DA:s Harald Gatu skriver att det kommer att detta kommer att bli en seg dragkamp om hur man tolkar en svajig världsekonomi och noll-inflation.

2

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

GS stämmer företag som avskedade för fusk med arbetstider

ArbetsrättEtt skogsvårdsföretag avskedade två anställda för fusk med arbetstiden. Den påföljden är alldeles för hård, anser GS-facket som stämmer företaget.

Sömmerskor på Kooperativa Syfabriken Linnéa.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

ArbetarhistoriaHär styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Stor eltruck

”Största skillnaden är ljudnivån”

ELDRIVNA TRUCKARGruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ny färdplanTusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Pontus Georgsson.

”Allt handlar om att lyssna”

Ny förbundsordförandeNär han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

1
Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.