Skuggsamhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil”Anneli Jordahl om att ta tåget.

Vi behöver en egen röst att tala med

Jari Söyrinki är ordförande för Gruvgruppen, underjordsarbetarna in Kirunagruvan. ”Att vinsten per anställd är 3 miljoner visar hur ojämlik fördelningen är. Det visar också att facket kan ta för sig mera.” HARALD GATU

Foto: HARALD GATU

Gästkrönika Man ska kalla saker vid deras rätta namn. Att var fjärde LO-medlem står redo att rösta på SD är ett uppror. Men vi varken kan eller vill stoppa det – vi måste erövra det till arbetardemokratin och rikta det rätt.

Om skribenten:

Jari Söyrinki är gruvarbetare i Kiruna.

Har ni hört arbetare prata så mycket politik som nu? Arbetsplatserna andas klasshat. Ni vet, det som en gång byggde socialdemokratin: hat mot klassamhället och dess symboler. Men det är ett hat som trevande bokstaverar ”migrationspolitik” och ”budgetunderskott”, söker efter de rätta orden utan att finna dem. Vi måste ge det ett språk som svarar mot verkligheten.

Arbetarrörelsens språk har blivit så smutsigt. Solidaritet är att hjälpa bankmiljardärer och starka tillsammans är att tappa 70 000 industrijobb men fortsätta som ingenting. Välfärd är att bolagisera samhällsservice och se folkvalda politiker armbåga sig in i styrelserummen för att tjäna en hacka.

Så vi hatar det språket eftersom det är maktens språk, som döljer sina brott bakom våra gamla ord, bryter ner vårt kulturarv och vår rörelse.

För även organisationerna blir oss allt mer främmande. Vi har skarpa förtroendevalda i facket, men alldeles för många mals ner och formas om i apparaterna. Alldeles för många lär sig den själlösa frasen ”vi kan ingenting göra för arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.”

De vänjer sig, som Kjell Höglund sjöng.

Kan sådana organisationer rymma ett medlemsuppror? Kanske, men tusen trådar tvinnar dem samman med politiska maktorgan, arbetsköpare och Bryssel. Traditioner och stadgar kväver medlemsaktiviteten. Vår förre ordförande Stefan Löfven är nu högste konservator på det borgerliga museum som kallas Sverige.

Regeringen gav oss uppgörelser med borgarna när vi skrek efter förändring. Man måste ju ta ansvar, ja, det förstås. Men för vad? Vi vägrar ta ansvar för vinstmaximering, vanvård, bostadskris, kvinnohat, diskriminering, arbetslöshet, handel med flyktingar, godisregn över bankerna och bolagens bisarra skatteflykt, otrygga anställningar, fattiga barnfamiljer, höjd pensionsålder…

Så vart ska vi gå med vår ilska? SD exploaterar klasshatet hårdare än någon arbetsköpare någonsin kan exploatera sin arbetskraft. De når framgång. Jag ser inga högafflar på väg mot exklusiva Strandvägen i Stockholm, bara stängda gränser och brinnande flyktingboenden. Det säger allt om hur upproret går vilse i högerradikala banor. SD slukar och förbrukar oppositionslustan, men väl vid makten skulle de få Margaret Thatcher att verka arbetarvänlig.

Vi har betalat skatter, jobbat våra timmar och producerat. Vi har röstat som vi blivit åtsagda och litat på dem som talat i vårt namn. Men vi får inte längre tillbaka. Vems fel är det?

”Era krig, våra döda” sa kritiker efter terrorattacken i Paris, och syftade på den franska regeringens utrikespolitik. Vi känner likadant. Svenska makthavare har hyvlat ner industrin, sargat vår sociala service, målat fasaden runt det sprickfärdiga EU och för blodspengar sålt vapen till var och varannan konflikthärd. Nu vill de inbilla oss att flyktingströmmen tvingar Sverige på knäna, att någon annan skapar problemen.

Det är så fräckt, så lögnaktigt, när ”flyktingskrisen” egentligen blottar resultatet av en långvarig borgerlig uttömningspolitik. Alltså precis det som SD står för.

Vi välkomnar alla som söker en fristad undan världens helveten – men de får aldrig något hem i det här samhället, där även vi blivit politiskt och socialt hemlösa. Vi sätter vårt hopp till framtiden, till en gemenskap där inte exploatörer sätter dagordningen. De flyktingar som nu blir avbytare på låglönejobb och trängs ihop på usla levnadsvillkor kommer att vara med oss. Med oss – mot makthavarna.

En omutbar arbetaropposition, redo att ta och ge käftsmällar, är början till fungerande integration. Vi står upp mot alla kränkningar av likvärdigheten, och då duger det inte att hänga i Svenskt näringslivs byxben. Politiska mål, språk och kampformer växer ur självorganisering, ledare med riktigt förtroende och modiga handlingar.

Börja med ett möte på din arbetsplats: hur gör vi oss hörda? Det är hög tid att vi får en egen, stark röst att tala med. Arbetare som tänker själva, fattar beslut gemensamt och sätter sig i rörelse är en mäktig kraft. Arbetare i rörelse kan hämta hem vilsna LO-medlemmar, och dra med sig hundratusentals andra som längtar efter samma sak: en plats där vi bestämmer över vår tillvaro, får leva i fred, växa till vår fulla storlek.

8Kommentarer

Lasse:

Bra skrivet !!!

Erik:

Bästa jag läst. Fan det är dags på riktigt nu.

LARS:

Djävlar vad sant!

H:

Stora ord, men inte mycket blir sagt. Ja, vi vill att arbetsgivarna och bankerna ska sluta plundra oss, men hur då? Ingen verkar ha några konkreta förslag, bara revolutionsretorik.

Alice Book:

Jomen GÖR det bara! Organisera dig och prata med andra, då kan vi lägga gemensamma strategier och sätta hög press på makthavarna. Det var så arbetarrörelsen bildades, det är så den fortsätter. Det kommer aldrig hända något om vi sitter ensamma.

Olle:

Jari, jag håller med dig till 100 procent!!! Jag har precis de här tankarna, t.ex. att SD (med flera) försöker flytta fokus från klasskillnaderna och istället skylla allt på invandrare och flyktingar. Det värsta är att många går på det.

Britt-Mari:

Milde tid vilken fantastiskt bra formulerad krönika! Må detta nå många läsare! Det bästa jag läst på länge!

Jens:

Helt rätt! Dags att slå hål på SD:s myt om sig själva som ”folkets röst mot eliten” när de sår splittring mellan just vanligt folk och därmed istället hjälper eliten/den globala överklassen med den äldsta av härskartekniker – att härska genom att söndra. Det är dags för en ny rörelse mot splittring och för sammanhållning mellan vanligt folk, och det är dags att göra Valet till en fråga om den globala överklassen!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skuggsamhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Vi bossar på planeten och gör vad vi vill

KrönikaMen tänk om det vore vi som blev upplockade och fick leva resten av livet i en bur, skriver Stefan Eriksson.

1

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

3

Plötsligt var vissa liv inget värda

KrönikaMedan makten sitter med armarna i kors fortsätter dödsskjutningarna, skriver Alexandra Pascalidou.

1

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.