Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

4 december, 2020

Debatt Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali och de dog, Morgan Johansson, skriver Elisabet Rundqvist, som på egen hand samlat in information om de unga ensamkommande som tagit sina liv.

Foto: Anna Björkegren

Om skribenten:

Elisabet Rundqvist jobbar som bibliotekarie. Hon har på egen hand samlat ihop information om ensamkommande som tagit sina liv, då det saknats statistik för detta.

Det finns få ministrar eller riksdagspolitiker som är så okänsliga som just Morgan Johansson. Det måste vara en särdeles kallhamrad människa som på frågan om exceptionellt höga självmordstal som saknar internationellt motstycke svarar:

Då måste vi ha en ordning där det är möjligt att söka asyl, men också kräva att man lever upp till de skyldigheter som man har.

Jag frågar dig Morgan Johansson, vilka skyldigheter menar du att 15-åriga Aref inte fullgjort när han spelar in sin avskedsfilm: ”Jag älskar dig jättemycket men inte mig själv. Jag klara inte av att leva mer.”

Kort efter är Aref död, fortfarande 15 år gammal. Han har nyligen fått ett permanent uppehållstillstånd. Men hjälpen kommer för sent. Avsaknaden av de magiska fyra sista siffrorna har förhindrat adekvat vård.

Fråga i stället vilka skyldigheter samhället har mot alla barn i egenskap av att vara just barn. Aref dog inte som många tror i samband med ett avslagsbeslut, utan i en evig kedja av omständigheter. Omständigheter av omöjligheter där rätt vård vid rätt tid inte nådde Aref och den svenska familj som försökt hålla honom vid liv.

På reporterna Mikael Färnbos följdfråga svarar Johansson ”Då har vi tagit ett jättestort ansvar under barn- och ungdomstiden”.

Nej Morgan Johansson, samhället gjorde inte sitt yttersta för Aref. Samhället gjorde också extremt lite för Ali, 16 år när han tog sitt liv i januari 2017 i den norrländska vinternatten. Eller för de två unga som samma dygn Ali dör försökte ta sina liv, på samma ort.

Och exemplen är många fler.

Mustafa var 17 år när han dog, april 2016. Ytterligare en pojke dog i juli 2016, 14 år gammal. Ingen av dem hade varit en längre tid i Sverige. De hade knappt hunnit in i asylmaskineriet, men deras omgivning hade noterat att den psykiska hälsan inte var stabil.

En pojke hittades drunknad i en svensk insjö, 16 år gammal. Pojkens psykiska ohälsa var känd av många, även på boendet. Jag pratade med en jämnårig på samma ort: ”Det var ingen hemlighet att han mådde dåligt.”

Vad är det dessa unga människor inte har fullgjort mot det svenska samhället som gjorde att deras liv inte var värt att värna genom vård och stöd?

Vi vet inte de slutgiltiga orsakerna bakom de flesta av dessa dödsfall, därför att ingen vet exakt hur många de är, eller vilka de var när de levde. Den svenska staten har inte fört någon statistik på asylsökande som dör till följd av suicid. Det finns inget register. Det finns ingen ansvarig myndighet.

Det gör att en justitieminister kan tillåta sig att spekulera och raljant avfärda djup tragiska och etiskt svåra frågor med standardsvar om ordning och reda.

”Då har vi tagit ett jättestort ansvar under barn- och ungdomstiden.” Morgan Johansson har fel. Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali. De dog.

Vi, Sverige, erbjöd inte de unga ensamkommande tillräckliga möjligheter att landa i ett främmande land, långt bort från föräldrar och syskon. Vi kan därför nöja oss med att resonera som Morgan Johansson. De kom hit med ett trauma och därför är det ingen idé att försöka. Eller vi kan ta vårt ansvar för de som faktiskt finns här nu: ge rätt vård, en möjlighet att sörja och läka.

Varför vet jag det här om Ali, när det inte finns någon myndighet som samlar information?

Jag behövde få veta. Hur många är det som har tagit sina liv? Och så blev jag bibliotekarien som samlade på självmord.

Hos mig finns nu dessa barn och ungdomar, jag vet att de levt och att de dog i Sverige. Jag vet en del om av vad som ledde fram till deras död, något om omständigheterna.

Påfallande många har skrivits upp i ålder. En stor andel av dem avled i nära anslutning till en flytt till ny ort. En av dem överlevde ett suicidförsök första natten på nytt boende, han hade flyttat 7 gånger på ett år.

En annan blev uppskriven från 17 till 18 för en tid sedan och fick lämna sitt boende, för att inte förlora skolgång fick han bo på soffan hos en bekant. Han överlevde suicidförsöket.

Ytterligare en i min bok över avlidna: Femte suicidförsöket. Fick permanent uppehållstillstånd en kort tid innan. Fick ingen familjeåterförening. Väntade på personnummer för att få starta traumabehandling på Barn- och ungdomspsykiatrin.

Uppsala universitet gjorde en screening av de ungdomar som anlände till Uppsala under 2015 och tidigt 2016. 76 procent befanns ha PTSD-symtom eller fullt utvecklad PTSD. Men trots den kunskapen sattes inte rätt förebyggande in.

Tillgång till BUP och elevhälsa blev många gånger ett oöverstigligt hinder. Barn som redan fanns inom BUP avslutades tvärt när de skrevs upp i ålder. När skolgången avslutades förlorades kontakt med elevhälsan och den trygghet lärarna innebar. När på tok för unga tvingas leva som hemlösa och flytta mellan soffor och hisschakt nöttes den sista lilla livskraften bort.

Och det, Morgan Johansson, bär regeringen ansvaret för. Regering och departement är ansvarig för hur myndigheterna utför sina uppdrag. De ansvarar också för att regioner och kommuner gör det vår lagstiftning har beslutat.

Sverige har ingen lag som föreskriver att asylsökande barn utan föräldrar ska lämnas i sticket, tvärt om, vi har en socialtjänstlag, vi har lagar som reglerar tillgången till vård, till skolgång och vi har konventioner som Sverige åtagit sig att följa. En heter barnkonventionen.

Under 2017 bollades ansvaret fram och åter mellan kommunerna och staten. Kommunerna, platsen där människor bor, sköt över ansvaret på staten – en ickeplats – till en myndighet som enligt egen uppgift inte har uppgiften att sörja för hälsofrågor.

Om jag inte hade bestämt mig för att samla på dessa självmord, att berätta Alis, Mustafas, Ismats och Arefs berättelser, hade du Morgan Johansson ens vetat om att suicidfrekvensen för ensamkommande är nio gånger högre än för motsvarande åldersgrupp svenskar?

För året 2017 lämnade jag uppgifter om 177 individer som tillsammans gjort 258 försök, något som nu ska utredas närmare. 15 avlidna under 2017, 12 av dem kunde fastställas som död genom suicid.

”Man får ändå utgå ifrån att är man 18 år så ställs det högre krav på en,” säger Morgan Johansson.

Vad är det för krav du menar att det är rimligt att ställa på en ungdom som bara vill dö?

Det lidande den feministiska regeringen S och Mp har utsatt dessa barn och unga för är oförlåtligt och kan inte på något sätt vältras över till att det är barnens eget ansvar. De kan inte hållas ansvariga för att vara barn med trauma och ett stort behov av trygghet och skydd. De kan inte hållas skyldiga för att ha ett behov av att veta att flykten är över och det finns en framtid med en möjlighet att återförenas med sin familj.

7 kommentarer till “Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

”Gör läxan, Morgan Johansson”

”Gör läxan, Morgan Johansson”

Osanna klyschor när Morgan Johansson svarar på hanteringen av de unga ensamkommande och nya gymnasielagen, skriver Marga Sandström från organisationen Världen i Värmland.

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.

Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

Självmordsfrekvensen bland ensamkommande ungdomar i Sverige är världsunikt hög. Men ingen visste hur det låg till – innan en bibliotekarie i Uppsala började samla in uppgifterna.

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

Vi har bekostat de ensamkommandes utbildning och de är redo att börja jobba, men nu kan det sluta med ett utvisningsbeslut, skriver Klara Patzauer, ordförande för föreningen Världen i Värmland.

Fast jobb eller utvisning

Fast jobb eller utvisning

De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Sedan flyktingkrisen 2015 har mycket hänt. Här är dagarna då politiken svängde.

Ge ungdomarna amnesti nu

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.

De visste hur man landar i sig själv

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.