Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

4 december, 2020

Debatt Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali och de dog, Morgan Johansson, skriver Elisabet Rundqvist, som på egen hand samlat in information om de unga ensamkommande som tagit sina liv.

Foto: Anna Björkegren

Om skribenten:

Elisabet Rundqvist jobbar som bibliotekarie. Hon har på egen hand samlat ihop information om ensamkommande som tagit sina liv, då det saknats statistik för detta.

Det finns få ministrar eller riksdagspolitiker som är så okänsliga som just Morgan Johansson. Det måste vara en särdeles kallhamrad människa som på frågan om exceptionellt höga självmordstal som saknar internationellt motstycke svarar:

Då måste vi ha en ordning där det är möjligt att söka asyl, men också kräva att man lever upp till de skyldigheter som man har.

Jag frågar dig Morgan Johansson, vilka skyldigheter menar du att 15-åriga Aref inte fullgjort när han spelar in sin avskedsfilm: ”Jag älskar dig jättemycket men inte mig själv. Jag klara inte av att leva mer.”

Kort efter är Aref död, fortfarande 15 år gammal. Han har nyligen fått ett permanent uppehållstillstånd. Men hjälpen kommer för sent. Avsaknaden av de magiska fyra sista siffrorna har förhindrat adekvat vård.

Fråga i stället vilka skyldigheter samhället har mot alla barn i egenskap av att vara just barn. Aref dog inte som många tror i samband med ett avslagsbeslut, utan i en evig kedja av omständigheter. Omständigheter av omöjligheter där rätt vård vid rätt tid inte nådde Aref och den svenska familj som försökt hålla honom vid liv.

På reporterna Mikael Färnbos följdfråga svarar Johansson ”Då har vi tagit ett jättestort ansvar under barn- och ungdomstiden”.

Nej Morgan Johansson, samhället gjorde inte sitt yttersta för Aref. Samhället gjorde också extremt lite för Ali, 16 år när han tog sitt liv i januari 2017 i den norrländska vinternatten. Eller för de två unga som samma dygn Ali dör försökte ta sina liv, på samma ort.

Och exemplen är många fler.

Mustafa var 17 år när han dog, april 2016. Ytterligare en pojke dog i juli 2016, 14 år gammal. Ingen av dem hade varit en längre tid i Sverige. De hade knappt hunnit in i asylmaskineriet, men deras omgivning hade noterat att den psykiska hälsan inte var stabil.

En pojke hittades drunknad i en svensk insjö, 16 år gammal. Pojkens psykiska ohälsa var känd av många, även på boendet. Jag pratade med en jämnårig på samma ort: ”Det var ingen hemlighet att han mådde dåligt.”

Vad är det dessa unga människor inte har fullgjort mot det svenska samhället som gjorde att deras liv inte var värt att värna genom vård och stöd?

Vi vet inte de slutgiltiga orsakerna bakom de flesta av dessa dödsfall, därför att ingen vet exakt hur många de är, eller vilka de var när de levde. Den svenska staten har inte fört någon statistik på asylsökande som dör till följd av suicid. Det finns inget register. Det finns ingen ansvarig myndighet.

Det gör att en justitieminister kan tillåta sig att spekulera och raljant avfärda djup tragiska och etiskt svåra frågor med standardsvar om ordning och reda.

”Då har vi tagit ett jättestort ansvar under barn- och ungdomstiden.” Morgan Johansson har fel. Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali. De dog.

Vi, Sverige, erbjöd inte de unga ensamkommande tillräckliga möjligheter att landa i ett främmande land, långt bort från föräldrar och syskon. Vi kan därför nöja oss med att resonera som Morgan Johansson. De kom hit med ett trauma och därför är det ingen idé att försöka. Eller vi kan ta vårt ansvar för de som faktiskt finns här nu: ge rätt vård, en möjlighet att sörja och läka.

Varför vet jag det här om Ali, när det inte finns någon myndighet som samlar information?

Jag behövde få veta. Hur många är det som har tagit sina liv? Och så blev jag bibliotekarien som samlade på självmord.

Hos mig finns nu dessa barn och ungdomar, jag vet att de levt och att de dog i Sverige. Jag vet en del om av vad som ledde fram till deras död, något om omständigheterna.

Påfallande många har skrivits upp i ålder. En stor andel av dem avled i nära anslutning till en flytt till ny ort. En av dem överlevde ett suicidförsök första natten på nytt boende, han hade flyttat 7 gånger på ett år.

En annan blev uppskriven från 17 till 18 för en tid sedan och fick lämna sitt boende, för att inte förlora skolgång fick han bo på soffan hos en bekant. Han överlevde suicidförsöket.

Ytterligare en i min bok över avlidna: Femte suicidförsöket. Fick permanent uppehållstillstånd en kort tid innan. Fick ingen familjeåterförening. Väntade på personnummer för att få starta traumabehandling på Barn- och ungdomspsykiatrin.

Uppsala universitet gjorde en screening av de ungdomar som anlände till Uppsala under 2015 och tidigt 2016. 76 procent befanns ha PTSD-symtom eller fullt utvecklad PTSD. Men trots den kunskapen sattes inte rätt förebyggande in.

Tillgång till BUP och elevhälsa blev många gånger ett oöverstigligt hinder. Barn som redan fanns inom BUP avslutades tvärt när de skrevs upp i ålder. När skolgången avslutades förlorades kontakt med elevhälsan och den trygghet lärarna innebar. När på tok för unga tvingas leva som hemlösa och flytta mellan soffor och hisschakt nöttes den sista lilla livskraften bort.

Och det, Morgan Johansson, bär regeringen ansvaret för. Regering och departement är ansvarig för hur myndigheterna utför sina uppdrag. De ansvarar också för att regioner och kommuner gör det vår lagstiftning har beslutat.

Sverige har ingen lag som föreskriver att asylsökande barn utan föräldrar ska lämnas i sticket, tvärt om, vi har en socialtjänstlag, vi har lagar som reglerar tillgången till vård, till skolgång och vi har konventioner som Sverige åtagit sig att följa. En heter barnkonventionen.

Under 2017 bollades ansvaret fram och åter mellan kommunerna och staten. Kommunerna, platsen där människor bor, sköt över ansvaret på staten – en ickeplats – till en myndighet som enligt egen uppgift inte har uppgiften att sörja för hälsofrågor.

Om jag inte hade bestämt mig för att samla på dessa självmord, att berätta Alis, Mustafas, Ismats och Arefs berättelser, hade du Morgan Johansson ens vetat om att suicidfrekvensen för ensamkommande är nio gånger högre än för motsvarande åldersgrupp svenskar?

För året 2017 lämnade jag uppgifter om 177 individer som tillsammans gjort 258 försök, något som nu ska utredas närmare. 15 avlidna under 2017, 12 av dem kunde fastställas som död genom suicid.

”Man får ändå utgå ifrån att är man 18 år så ställs det högre krav på en,” säger Morgan Johansson.

Vad är det för krav du menar att det är rimligt att ställa på en ungdom som bara vill dö?

Det lidande den feministiska regeringen S och Mp har utsatt dessa barn och unga för är oförlåtligt och kan inte på något sätt vältras över till att det är barnens eget ansvar. De kan inte hållas ansvariga för att vara barn med trauma och ett stort behov av trygghet och skydd. De kan inte hållas skyldiga för att ha ett behov av att veta att flykten är över och det finns en framtid med en möjlighet att återförenas med sin familj.

7 kommentarer till “Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Gör läxan, Morgan Johansson”

”Gör läxan, Morgan Johansson”

Osanna klyschor när Morgan Johansson svarar på hanteringen av de unga ensamkommande och nya gymnasielagen, skriver Marga Sandström från organisationen Världen i Värmland.

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.

Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

Självmordsfrekvensen bland ensamkommande ungdomar i Sverige är världsunikt hög. Men ingen visste hur det låg till – innan en bibliotekarie i Uppsala började samla in uppgifterna.

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

Vi har bekostat de ensamkommandes utbildning och de är redo att börja jobba, men nu kan det sluta med ett utvisningsbeslut, skriver Klara Patzauer, ordförande för föreningen Världen i Värmland.

Fast jobb eller utvisning

Fast jobb eller utvisning

De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Sedan flyktingkrisen 2015 har mycket hänt. Här är dagarna då politiken svängde.

Ge ungdomarna amnesti nu

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

Vi har så mycket vrede inom oss

Vi har så mycket vrede inom oss

Jag och min kompis gjorde en pakt. Vi måste hjälpa oss själva så vi kan hjälpa varandra, skriver musikern och tidigare gruvarbetaren Johan Airijoki.

SD: Regeringar av olika kulör har lagt grunden för skugg­samhället

SD: Regeringar av olika kulör har lagt grunden för skugg­samhället

I stället för att ta hit människor för att utföra lågkvalificerade arbeten behövs kortare utbildningsinsatser till arbetssökande som redan finns i Sverige, skriver Magnus Persson, SD.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?