Bransch i kris tror på fortsatt liv

Vikande kurvor och undergångsstämning – pressen är hård i den grafiska branschen. Men Dagens Arbete hittar också framtidshopp när tekniken skapar nya produkter och behov. Och i Skåne blev konkursen en nystart.

Helsingborg, den 20 januari 2016. Det är räddningen som snurrar i tryckpressen på Landskronavägen. Under två veckors tid kommer 2,1 miljoner exemplar av tidningen Villaliv att tryckas i över 20 editioner.

– Vi sticker emellan med annat också. När en edition är färdig för häftning kan vi köra något annat i pressen, förklarar Printagons vd Bassam Mahmoud.

I dag är Villaliv en av flera stora kunder, men för två år sedan kom magasinet som en räddare för det nystartade tryckeriet.

De 36 delägarna var inga nybörjare, de visste efter många år i branschen precis hur tuff den är. Trots det hade de valt att satsa egna pengar när deras arbetsgivare JMS gick i konkurs. De köpte verksamheten, övertygade om att de kunde driva den vidare.

Det var nära att bli en väldigt kort historia.

– Jag märkte det direkt. Kunderna försvann med konkursen, och det var svårt att få marknaden att lita på oss. Vi startade i november 2013 och hade inte ett enda jobb. Vi hade kanske två månader på oss – sedan skulle pengarna vara slut, minns
Bassam Mahmoud.

Men de lyckades. Tidningen Villaliv, som då trycktes i Litauen, valde att gå till Printagon i stället. Den 3 januari 2014 kördes de första arken genom tryckpressen i Helsingborg.

– Att vi inte skulle klara det … nej jag har aldrig funderat i de banorna, säger Stefan Johansson, en av tryckarna på JMS som var med och startade Printagon.

De visste själva att de hade kunskapen, utrustningen och erfarenheten som krävdes för att driva tryckeriet.

– Men det var starkt av Villaliv att lita på oss då, säger Bassam Mahmoud.

Två år senare har de mycket att göra. En efter en har nya kunder tillkommit, bland andra Sekotidningen och Fastighetsfolket och reklam och resebroschyrer. Från och med i år har de ännu en riktigt stor kund

– Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra som trycks i drygt en halv miljon exemplar och i mer än 30 editioner.

Konkurrensen från utlandet är påtaglig i branschen, men Printagon har snarare tagit hem kunder till Sverige igen.

– 80 procent av våra uppdrag trycktes på utländska tryckerier innan vi tog över. Danmark, Finland, Litauen. Vi har mycket från Norge också, men det beror på vår ägare.

Norska tryckeriet Ålgård Offset gick in som huvudägare för ett år sedan. Det var avgörande för att på riktigt få marknadens förtroende, tror Bassam Mahmoud.
Dessutom känns det som att branschen vände lite uppåt under sista delen av 2015.

– Jag tror att många som har lämnat den tryckta reklamen och satsat på digital
reklam har märkt att den inte fungerar lika bra. Nu kommer de tillbaka.

Det är ändå en utsatt bransch de jobbar i. Över tid pekar alla kurvor nedåt. Antalet tryckerier minskar, omsättningen sjunker och jobben blir färre. Den snabba tekniska utvecklingen är en förklaring. Gång på gång har tryckerinäringen omvandlats de senaste decennierna och många yrken har försvunnit: sättare, perforatris, originalmontör, rippare, klichémakare, limställare …

Förändringen har varit snabb och dramatisk, men kanske har utvecklingen bara dröjt lite längre inom den grafiska industrin jämfört med andra.

– Säger man industri så tänker man på automatiserade processer. Men den grafiska industrin har snarare varit ett hantverk väldigt länge, med massor av delprocesser, säger Ravindra Parasnis, vd på bransch-organisationen Grafiska Företagen.

I dag har branschen kommit i fatt och det har blivit mer av en industriprocess även på tryckerierna, fortsätter han.

–  Det som verkligen krävs av medarbetarna är multikunskap och flexibilitet. Det finns väldigt lite utrymme för personal att bara kunna en sak.

När typografer, litografer och bokbindare gick samman i Grafiska fackförbundet 1973 var de drygt 38 000 medlemmar. I dag har fackförbundet GS knappt 8 500 medlemmar som jobbar på företag med grafiska kollektivavtal.

– Det är tufft. Men jag har varit i den grafiska branschen i 30 år och man har alltid sagt att nu är det tuffare än förr, säger Kaj Flick, ansvarig för branschföreningarna på Grafiska Företagen.

Om den tekniska utvecklingen fram till mitten av 1990-talet främst förändrade arbetet inne på tryckerierna – produktionen automatiserades, kapaciteten ökade och grafiker blev arbetslösa – så har utvecklingen som skett därefter påverkat oss alla. Vårt behov av trycksaker har förändrats: telefonkatalogen, blanketter, kontoutdrag, informationsblad och resebyråns hotell-katalog – allt finns på nätet i dag.

Tidningstryckerierna som trycker dagstidningar har fått se en tredjedel av upplagorna försvinna sedan millennieskiftet. Efter surfplattans genomslag runt 2011 har utvecklingen accelererat.

Framtiden för branschen finns ändå, men i andra nischer, enligt Kaj Flick.

– Vi ser att exponeringstrycket ökar. Många köpbeslut sker väldigt sent, ända ute i butikerna. Storformat, utomhusreklam och butiksreklam – sånt växer.
Ett annat segment är det industriella trycket, till exempel etiketter för maskiners id-nummer, bilars chassinummer och så vidare. Den typen av tryck stiger i takt med BNP, berättar Kaj Flick.

Ravindra Parasnis kommer från Stora Enso och är väl insatt i förpackningsbranschen. Även om den också är hårt konkurrensutsatt så finns där en tillväxt.

– Den växande e-handeln gör att behovet av förpackningar ökar. Intresset från handeln har ökat enormt. Mest spännande är att det nu kommer intelligenta förpackningar.

En sådan kan till exempel ha ett elektroniskt tryck som visar om en kylvara har hållits i rätt temperatur under hela resan från tillverkaren till butikskylen. Tryckt elektronik ses som en framtidsbransch och forskning och utveckling finns i till exempel Norrköping. Tryckta fuktsensorer, batterier, solceller och minnen kan bli framtidens produkter. Trots optimismen kan de nya marknaderna ändå inte ersätta nedgången av det traditionella trycket, det är både Kaj Flick och Ravindra Parasnis tydliga med.

Finns det någon framtid för de som trycker tidskrifter?

– Naturligtvis kommer det finnas tryckt media även i framtiden. Upplagorna minskar, men inte i samma takt som dagspress har gjort, säger Kaj Flick.

Företag kommer att slås ut. Marknaden krymper och det finns för många tryckerier som slåss om jobben. De som i slutändan blir kvar har en sak gemensamt, enligt Ravindra Parasnis:

– Många av våra medlemsföretag lever och har hälsan för att de är oerhört kundnära och snabba på att tillfredsställa kundens behov.

Det gäller att nischa sig, vara bäst på det man gör och hålla vad man lovar.
Eller att förlänga sin värdekedja och erbjuda tjänster i anslutning till själva trycket, till
exempel i den kreativa processen eller genom logistiklösningar.

Katrineholm, den 5 januari 2016. Det var inte särskilt oväntat. Nej, tvärtom faktiskt. Ändå kom det som en chock. Natten till den 5 januari hade Niklas Mokvist jobbat på binderiet och sedan åkt hem för att sova. Han väcktes av en telefonsignal och hörde tryckeriets operative chef i luren: ”Sörmlands Grafiska har gått i konkurs.”

– Jag minns inte vad jag tänkte, det var så många tankar som snurrade.

När Dagens Arbete besöker tryckeriet i Katrineholm har det gått tio dagar sedan konkursbeskedet. Klubbordförande Camilla Lundh sätter sig en stund i en
fåtölj och konstaterar:

– Vi har haft konkurshotet hängande över oss i tio år. Men det är synd att det händer nu. Vi har haft en bra orderingång. Det såg bra ut. Den så kallade tryckerimomsen (läs vår bevakning av tryckerimomshärvan här) är en anledning till konkursen. I december meddelade Högsta domstolen att de tryckerier som har fått tillbaka moms från Skatteverket är skyldiga att betala pengarna vidare till sina kunder.

”Det vore synd om det blir momsen som fäller oss nu.”

Sörmlands Grafiska är ett av tryckerierna som har valt att behålla pengarna. Efter Högsta domstolens beslut skriver företaget i sin konkursansökan att de inte kan betala sina skulder.

Det är fler än Sörmlands Grafiska som måste betala nu. Tryckerimomsen har varit en infekterad fråga i branschen under många år. Kaj Flick på Grafiska Företagen menar att konkurrensen har störts, att vissa tryckerier som borde ha slagits ut har klarat av att bedriva en verksamhet som egentligen inte bar sig.

Sörmlands Grafiska har varit ekonomiskt pressat i många år. Under de senaste åtta åren har bara två bokslut visat ett plus på sista raden. Utan den återbetalda tryckerimomsen hade resultatet krupit under nollan varje år.

– Vi finns i en hårt utsatt bransch, men jag kände att vi var på rätt väg nu. Senaste varslet i december kändes som en anpassning av kostymen. Det är alltid smärtsamt att behöva varsla, men man måste rätta sig efter orderingången. Det vore synd om det blir momsen som fäller oss nu, säger Camilla Lundh.

Hoppet lever än. Verksamheten drivs vidare av konkursförvaltaren och fyra intresserade köpare har varit där, hälsat på de anställda och presenterat sig. Några av dem lämnade sedan in anbud till konkursförvaltaren.

– Det ger en viss trygghet, men man törs inte slappna av ändå, säger Camilla Lundh.

Nu hoppas de för det första att det verkligen ska bli en affär, och för det andra att köparen ska vara intresserad av att driva verksamheten vidare i Katrineholm.

– Men några såna garantier kan vi inte få. Det finns inga 10-årsplaner längre. Inga 5-årsplaner heller.

När det här numret av Dagens Arbete skickas till tryck är konkursförvaltaren i slutförhandlingar med en av aktörerna. Det är en påfrestande väntan som gör det svårt att somna på kvällen och som väcker i ottan. Även om folk håller samman och är vid gott mod börjar sömnbristen att märkas, tycker Camilla.

– Varje dag är som en månad att vänta.

Tillbaka på Printagon i Helsingborg. När Bassam Mahmoud fick höra att konkurrenten Sörmlands Grafiska gått i konkurs kom minnena tillbaka till honom.

– Jag tänkte på när vi gick i konkurs. Som anställd tror man in i det sista att det inte kommer att hända. Jag tänker på de anställda. Ovissheten, väntan.

Men klart är att andra tankar också dyker upp. Det handlar om att överleva. Kan det här betyda mer jobb till Printagon? Stefan Johansson märker också att kunderna har koll på momsfrågan:

– Det första de frågar när vi har kontakt är om vi är indragna i momshärvan. Det är skönt att kunna svara nej på det.

I dag är de 26 anställda i Helsingborg. Några av de 34 delägarna har jobb på andra företag. Tillsammans är de inne på sitt tredje år som tryckeriägare. De är övertygade om att tryckerier kommer att behövas länge än, trots den tekniska utvecklingen. Tidskrifter och reklam gör sig bättre på papper än på skärm, menar de. Lika övertygade är de om att fler tryckerier kommer att slås ut av den hårda konkurrensen.

Vad krävs för att höra till de tryckerier som klarar sig?

– Man måste hitta de jobb som passar till produktionen. Man kan inte bara vara ute och prisa på alla jobb man kan få, säger delägaren Lasse Lundberg.

– Service är jätteviktigt. Att hålla vad vi lovar och leverera i tid, fyller Bassam Mahmoud i.

I tryckpressen snurrar Villaliv för fullt och de sista reklambladen från en möbelkedja körs genom häftmaskinen. I år har tryckeriet äntligen kunnat investera i en modern plåtsättare och de har köpt in ytterligare en häftmaskin. De kör fyrskift, men kan gå upp till femskift och öka produktionen lite till.

Plötsligt är det som att Stefan Johansson inser vad det är de har åstadkommit.

– Vi har startat ett tryckeri faktiskt.
– Ja, det får man vara stolt över, säger Bassam Mahmoud.

Tycker du turerna i tryckerimomshärvan är krångliga. Här finns hjälp!

Marie Edholm