Industriarbetarnas tidning

Prisas för rött-kort-kampanj

14 mars, 2016

Skrivet av

De lyckades lyfta frågan om mänskliga rättigheter till dagstidningarnas sportsidor. Nu prisas bland andra GS:s ordförande Per-Olof Sjöö för kampanjerna mot slavarbete i samband med stora idrottsevenemang.

Tillsammans med Byggnads Johan Lindholm och Christer Wälivaara tar GS-fackets och internationella Bygg- och träarbetarfackets (BWI) ordförande Per-Olof Sjöö emot FUF-priset i kväll. Det är Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF) som sedan 1986 delar ut priset till personer eller organisationer som har gjort särskilt goda insatser inom internationellt utvecklings- och biståndsarbete.

De prisas för att ha skapat tryck mot internationella fotbollsförbundet FIFA och internationella olympiska kommittén IOK att ta ansvar för vad som händer före och efter deras stora evenemang. 2015 års pris uppmärksammar bland annat kampanjen ”Red card for FIFA” som BWI har drivit för att skapa medvetenhet kring migrantarbetares arbetsvillkor i bland annat Qatar. Motiveringen lyder:

”De tre pristagarnas har varit drivande i att utveckla detta globala fackliga samarbete som bidragit till att mänskliga rättigheter, globala utvecklingsfrågor och anständiga arbetsvillkor återkommande diskuteras på tidningarnas sportsidor och når ut till en bred idrottsintresserad allmänhet.”

Hur kom det sig att BWI drev kampanjen ”Rött kort för FIFA”?

– Det finns en historia bakom som går ända tillbaka till 2008. Vi ville försöka koppla de fackliga kärnfrågorna till idrotten. Då drev vi en kampanj inför fotbolls-VM i Sydafrika och märkte att vi gjorde stora framsteg vad gäller facklig organisering till exempel. Vi gjorde samma sak inför VM i Brasilien och OS i ryska Sotji 2014. Qatar är ändå en speciell utmaning eftersom läget är så katastrofalt dåligt. Att bilda en fackförening där är emot lagen, säger Per-Olof Sjöö.

Vad har kampanjen haft för effekt?

– Red card for FIFA var en vidareutveckling av idén som inleddes i Sydafrika. Vi försöker jobba på bred front så att vi både riktar strålkastarljuset på frågan och skapar bättre villkor för arbetarna.

Det känns som att uppmärksamheten har lagt sig.

– Ja, men arbetet på plats pågår fortfarande. Vi försöker bygga upp en facklig struktur bland migrantarbetarna. Men jag vill inte gå in i detalj på hur det går till. Det är rätt känsligt eftersom det är emot lagen att bilda fackföreningar.

Har Qatar påverkats av uppmärksamheten kring villkoren för migrantarbetarna?

– Ja, jag tror faktiskt att de har gjort det. De har tagit steg i rätt riktning när det gäller attityden kring migrantarbetarnas villkor, även om det inte har lett till någon förbättring än så länge. Så där kan vi inte slå oss för bröstet än, tyvärr.

Har FIFA och IOK agerat på något sätt efter uppmärksamheten?

– Ja, jag tycker att det finns en mycket större förståelse från deras sida i dag. Jag tror att både IOK och FIFA kommer att ta med de här frågorna i förhandlingarna kring vilka länder som ska stå som värdar för de stora sportevenemangen i framtiden.

BWI har tidigare uppskattat att runt 4 000 migrantarbetare kommer att förolyckas i arbetet med att bygga arenor och infrastruktur inför fotbolls-VM i Qatar 2022.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

En utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet: Centerpartiet står fast vid linjen att inte ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

Skugg­samhället är livsfarligt

Den växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.