Industriarbetarnas tidning

Prisas för rött-kort-kampanj

14 mars, 2016

Skrivet av

De lyckades lyfta frågan om mänskliga rättigheter till dagstidningarnas sportsidor. Nu prisas bland andra GS:s ordförande Per-Olof Sjöö för kampanjerna mot slavarbete i samband med stora idrottsevenemang.

Tillsammans med Byggnads Johan Lindholm och Christer Wälivaara tar GS-fackets och internationella Bygg- och träarbetarfackets (BWI) ordförande Per-Olof Sjöö emot FUF-priset i kväll. Det är Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF) som sedan 1986 delar ut priset till personer eller organisationer som har gjort särskilt goda insatser inom internationellt utvecklings- och biståndsarbete.

De prisas för att ha skapat tryck mot internationella fotbollsförbundet FIFA och internationella olympiska kommittén IOK att ta ansvar för vad som händer före och efter deras stora evenemang. 2015 års pris uppmärksammar bland annat kampanjen ”Red card for FIFA” som BWI har drivit för att skapa medvetenhet kring migrantarbetares arbetsvillkor i bland annat Qatar. Motiveringen lyder:

”De tre pristagarnas har varit drivande i att utveckla detta globala fackliga samarbete som bidragit till att mänskliga rättigheter, globala utvecklingsfrågor och anständiga arbetsvillkor återkommande diskuteras på tidningarnas sportsidor och når ut till en bred idrottsintresserad allmänhet.”

Hur kom det sig att BWI drev kampanjen ”Rött kort för FIFA”?

– Det finns en historia bakom som går ända tillbaka till 2008. Vi ville försöka koppla de fackliga kärnfrågorna till idrotten. Då drev vi en kampanj inför fotbolls-VM i Sydafrika och märkte att vi gjorde stora framsteg vad gäller facklig organisering till exempel. Vi gjorde samma sak inför VM i Brasilien och OS i ryska Sotji 2014. Qatar är ändå en speciell utmaning eftersom läget är så katastrofalt dåligt. Att bilda en fackförening där är emot lagen, säger Per-Olof Sjöö.

Vad har kampanjen haft för effekt?

– Red card for FIFA var en vidareutveckling av idén som inleddes i Sydafrika. Vi försöker jobba på bred front så att vi både riktar strålkastarljuset på frågan och skapar bättre villkor för arbetarna.

Det känns som att uppmärksamheten har lagt sig.

– Ja, men arbetet på plats pågår fortfarande. Vi försöker bygga upp en facklig struktur bland migrantarbetarna. Men jag vill inte gå in i detalj på hur det går till. Det är rätt känsligt eftersom det är emot lagen att bilda fackföreningar.

Har Qatar påverkats av uppmärksamheten kring villkoren för migrantarbetarna?

– Ja, jag tror faktiskt att de har gjort det. De har tagit steg i rätt riktning när det gäller attityden kring migrantarbetarnas villkor, även om det inte har lett till någon förbättring än så länge. Så där kan vi inte slå oss för bröstet än, tyvärr.

Har FIFA och IOK agerat på något sätt efter uppmärksamheten?

– Ja, jag tycker att det finns en mycket större förståelse från deras sida i dag. Jag tror att både IOK och FIFA kommer att ta med de här frågorna i förhandlingarna kring vilka länder som ska stå som värdar för de stora sportevenemangen i framtiden.

BWI har tidigare uppskattat att runt 4 000 migrantarbetare kommer att förolyckas i arbetet med att bygga arenor och infrastruktur inför fotbolls-VM i Qatar 2022.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

En utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet: Centerpartiet står fast vid linjen att inte ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

Skugg­samhället är livsfarligt

Den växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?