Industriarbetarnas tidning

Mer bunden – mer betalt

30 maj, 2016

Skrivet av

Kompensation En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten närsom helst. Ett exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Så jobbar de på Atlet Unicarriers

Företaget tillverkar truckar och grundades av entreprenören Knut Jacobsson och var länge ett familjeägt företag. För tio år sedan köptes det av japanska fordonsjätten Nissan som just har sålt det vidare till Mitsubishi.

I produktionen arbetar 160 IF Metallare och på servicesidan ytterligare 90. Under det gångna året har ett 30-tal nyanställts.

För tillfället har företaget 14 inhyrda varav fyra ingår i en fast bemanningspool som med kort varsel kan fylla vakanser i produktionen.

Avtalet ger många lediga fredagar

Arbetsdagen är längre än normalt: 8 timmar och 36 minuter. De 36 extraminuterna betalas med övertidsersättning, 747 kronor i månaden. Den inarbetade mertiden, de 36 minuterna, läggs till arbetstidsförkortningen i det centrala avtalet. Sedan kan de anställda ta ut den lediga komptiden i betalda schemalagda lediga heldagar.

Vissa veckor arbetar man fyra dagar, andra veckor fem dagar. Facket och företaget gör upp om ett grundschema inför varje månad.

Var sjätte fredag är garanterat ledig. Om den sjätte fredagen är en helgdag flyttas den lediga dagen till veckan efter.

Arbetsgivaren har 24 dagar att fördela under året.

Om företaget vill ändra i grundschemat och låta anställda jobba en ledig fredag måste det meddelas minst två veckor innan. Om varslet lämnas senare än två veckor innan måste företaget betala övertidsersättning.

Tillägg för bundenhet

Olika arbetsuppgifter har olika bundenhet och ersätts efter en tregradig skala. 525, 700 eller 1  137 kronor mer i månaden beroende på hur bundna arbetsuppgifterna är. Montörer finns i alla tre grader medan truckförare, svetsare och lackerare i dag har den lägsta graden av bundenhet.

1 137 kronor mer i månaden får en montör med högsta graden av bundenhet.

Arbetsuppgifterna på Atlet Unicarriers i Mölnlycke har blivit mer styrda och bundna. När Ursula Numaneli behöver gå ifrån sin arbetsplats för ett ögonblick måste ersättare överta hennes sysslor. Tempot är uppdrivet. Ursula Numanelis arbetsuppgift är att montera truckarnas drivenheter på de åtta monteringsstationer som finns på hennes avdelning. Axlar, cylindrar, förspänningsfjädrar, grundfästen, kabelskenor, elpaneler och mycket annat därtill – allt ska monteras på 20 minuter.

– Då hinner man inte tänka mycket, det gäller att hålla takten.

”Vi ville ha kompensation för att flexen togs bort.”

Att Ursula Numaneli nu får en extraslant har att göra med en överenskommelse mellan företaget och verkstadsklubben. Tidigare har de anställda kunnat flexa både vid arbetsdagens början och slut. Den möjligheten ville företaget ta bort. Det blev allt viktigare att hela fabriken kom i gång samtidigt på morgonen, att ha en gemensam produktionsstart.

– Då ville vi ha kompensation för att flexen togs bort. Därför valde vi att införa ekonomiska grader beroende på hur bunden man är av jobbet, förklarar Björn Ivarsson, verkstadsklubbens ordförande.

Överenskommelsen är ett av flera exempel på hur klubben och företaget lyckas hitta lösningar som sägs vara bra för bägge parter. Sedan några år tillbaka har man ett lokalt arbetstidsavtal som ger arbetsgivaren flexibilitet. Avtalet ger möjlighet att gasa och bromsa verksamheten över hela året. Årsarbetstiden är densamma. Men genom att jobba in tid har de anställda fått fler lediga heldagar, lite mer betalt och lite tryggare jobb.

– Vi ville komma bort från alla varsel och uppsägningar. Och dessutom minska behovet av inhyrning, säger Ted Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

Det lokala arbetstidsavtalet, som efter en omröstning godkändes av klubbens medlemmar, innebär att man jobbar fyra dagar vissa veckor, fem dagar andra veckor. I slutet av förra året gick efterfrågan ner och alla fick långledigt över jul utan att lönen påverkades. Samma sak över påsken då man kunde ta ut tio dagars ledighet inklusive helgdagarna.

Arbetsgivaren har 24 dagar att fördela under året när orderböckerna fylls på. Fabrikschefen Martin Björkroth tycker att avtalet ger en utmärkt flexibilitet.

– För oss gäller det att kunna producera direkt efter en kundorder. Man köper inte en truck som när en privatperson planerar att beställa en ny bil. Den som behöver en truck vill ha den omedelbart. Därför måste vi snabbt kunna gå upp i arbetstid.

I den gångna avtalsrörelsen krävde Teknikföretagen ökade möjligheter för den lokale arbetsgivaren att öka flexibiliteten utan att behöva komma överens med facket. Visserligen hade fabrikschefen Martin Björkroth välkomnat en uppgörelse av det slaget, förutsatt att den även hade omfattat tjänstemännen. Men han är ändå nöjd med det avtal han har med klubben.

– Jag tycker att vi har hittat en ordning som fungerar mycket bra. När jag berättar om vårt system för mina utländska kollegor så förstår de inte hur vi kan vara så flexibla.

En av fördelarna med avtalet, enligt Björkroth, är att företaget nu har större möjligheter att behålla personalen vid nedgångar.

– Det är oerhört resurskrävande att först säga upp och sedan snabbt försöka få tag i rätt personal. Då är det bättre att kunna behålla sina medarbetare som finns på plats när beställningarna ökar igen.

De få inhyrda som finns erbjuds i regel anställning efter några månader. Vi kallar det hyr/köp, säger Björn Ivarsson på verkstadsklubben. I regel får de först en visstidsanställning som sedan går över till ett fast jobb. Som Sara Bull, montör på avdelningen för skjutstativtruckar.

– Först var jag inhyrd några månader, sedan visstidsanställd i ett år och nu har jag fått fast anställning. Jättekul.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Svårare säga nej till lönesystem

Det nya Teknikavtalet har vässats när det gäller kraven att införa system för rättvisare löner. Erfarenheten visar att lönesystem gynnar jämställdheten.

”Fungerande lönesystem ger ordning och reda”

IF Metall anklagar Teknikföretagen för att sabotera arbetet med lokala lönesystem.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Industrins heta stridsfrågor

Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Fackbas hoppade av efter lönestrid

Bara hälften av företagen inom Teknikavtalet har fungerande lönesystem. När IF Metall-klubben på Parts i Kalix agerade för en förändring svarade företaget med varningar och klubbens ordförande avgick. Bolaget säger till DA att man visst arbetar för ett lönesystem.

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Vi måste utgå från noll-inflationen

Här skyddades du från sänkt lön

För nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Så kan lönerna bli rättvisare

Utbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.