Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden

Ursula Numaneli är en av montörerna som får 1  137 kronor extra i månaden för att hon inte kan göra toa-besök när hon vill. Foto: Sara Kroon.
Ted Gustafsson, verkstadsklubben: Vi ville ha ett arbetstidsavtal där vi minimerade risken för varsel och uppsägningar. Och dessutom minska behovet av inhyrning. Foto: Sara Kroon.
Fabrikschefen Martin Björkroth, till vänster, tycker avtalet är bra, men att det kostar. Fackets Björn Ivarsson och Ted Gustafsson svarar: Det måste få kosta eftersom flexibilitet påverkar människors liv och fritid. Foto: Sara Kroon
Först inhyrd några månader, sedan visstidsanställd i ett år. Nu har Sara Bull fått fast anställning. ”Det känns helt fantastiskt”, säger hon. Foto: Sara Kroon.

Mer bunden – mer betalt

Kompensation En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten närsom helst. Ett exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Så jobbar de på Atlet Unicarriers

Företaget tillverkar truckar och grundades av entreprenören Knut Jacobsson och var länge ett familjeägt företag. För tio år sedan köptes det av japanska fordonsjätten Nissan som just har sålt det vidare till Mitsubishi.

I produktionen arbetar 160 IF Metallare och på servicesidan ytterligare 90. Under det gångna året har ett 30-tal nyanställts.

För tillfället har företaget 14 inhyrda varav fyra ingår i en fast bemanningspool som med kort varsel kan fylla vakanser i produktionen.

Avtalet ger många lediga fredagar

Arbetsdagen är längre än normalt: 8 timmar och 36 minuter. De 36 extraminuterna betalas med övertidsersättning, 747 kronor i månaden. Den inarbetade mertiden, de 36 minuterna, läggs till arbetstidsförkortningen i det centrala avtalet. Sedan kan de anställda ta ut den lediga komptiden i betalda schemalagda lediga heldagar.

Vissa veckor arbetar man fyra dagar, andra veckor fem dagar. Facket och företaget gör upp om ett grundschema inför varje månad.

Var sjätte fredag är garanterat ledig. Om den sjätte fredagen är en helgdag flyttas den lediga dagen till veckan efter.

Arbetsgivaren har 24 dagar att fördela under året.

Om företaget vill ändra i grundschemat och låta anställda jobba en ledig fredag måste det meddelas minst två veckor innan. Om varslet lämnas senare än två veckor innan måste företaget betala övertidsersättning.

Tillägg för bundenhet

Olika arbetsuppgifter har olika bundenhet och ersätts efter en tregradig skala. 525, 700 eller 1  137 kronor mer i månaden beroende på hur bundna arbetsuppgifterna är. Montörer finns i alla tre grader medan truckförare, svetsare och lackerare i dag har den lägsta graden av bundenhet.

1 137 kronor mer i månaden får en montör med högsta graden av bundenhet.

Arbetsuppgifterna på Atlet Unicarriers i Mölnlycke har blivit mer styrda och bundna. När Ursula Numaneli behöver gå ifrån sin arbetsplats för ett ögonblick måste ersättare överta hennes sysslor. Tempot är uppdrivet. Ursula Numanelis arbetsuppgift är att montera truckarnas drivenheter på de åtta monteringsstationer som finns på hennes avdelning. Axlar, cylindrar, förspänningsfjädrar, grundfästen, kabelskenor, elpaneler och mycket annat därtill – allt ska monteras på 20 minuter.

– Då hinner man inte tänka mycket, det gäller att hålla takten.

”Vi ville ha kompensation för att flexen togs bort.”

Att Ursula Numaneli nu får en extraslant har att göra med en överenskommelse mellan företaget och verkstadsklubben. Tidigare har de anställda kunnat flexa både vid arbetsdagens början och slut. Den möjligheten ville företaget ta bort. Det blev allt viktigare att hela fabriken kom i gång samtidigt på morgonen, att ha en gemensam produktionsstart.

– Då ville vi ha kompensation för att flexen togs bort. Därför valde vi att införa ekonomiska grader beroende på hur bunden man är av jobbet, förklarar Björn Ivarsson, verkstadsklubbens ordförande.

Överenskommelsen är ett av flera exempel på hur klubben och företaget lyckas hitta lösningar som sägs vara bra för bägge parter. Sedan några år tillbaka har man ett lokalt arbetstidsavtal som ger arbetsgivaren flexibilitet. Avtalet ger möjlighet att gasa och bromsa verksamheten över hela året. Årsarbetstiden är densamma. Men genom att jobba in tid har de anställda fått fler lediga heldagar, lite mer betalt och lite tryggare jobb.

– Vi ville komma bort från alla varsel och uppsägningar. Och dessutom minska behovet av inhyrning, säger Ted Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

Det lokala arbetstidsavtalet, som efter en omröstning godkändes av klubbens medlemmar, innebär att man jobbar fyra dagar vissa veckor, fem dagar andra veckor. I slutet av förra året gick efterfrågan ner och alla fick långledigt över jul utan att lönen påverkades. Samma sak över påsken då man kunde ta ut tio dagars ledighet inklusive helgdagarna.

Arbetsgivaren har 24 dagar att fördela under året när orderböckerna fylls på. Fabrikschefen Martin Björkroth tycker att avtalet ger en utmärkt flexibilitet.

– För oss gäller det att kunna producera direkt efter en kundorder. Man köper inte en truck som när en privatperson planerar att beställa en ny bil. Den som behöver en truck vill ha den omedelbart. Därför måste vi snabbt kunna gå upp i arbetstid.

I den gångna avtalsrörelsen krävde Teknikföretagen ökade möjligheter för den lokale arbetsgivaren att öka flexibiliteten utan att behöva komma överens med facket. Visserligen hade fabrikschefen Martin Björkroth välkomnat en uppgörelse av det slaget, förutsatt att den även hade omfattat tjänstemännen. Men han är ändå nöjd med det avtal han har med klubben.

– Jag tycker att vi har hittat en ordning som fungerar mycket bra. När jag berättar om vårt system för mina utländska kollegor så förstår de inte hur vi kan vara så flexibla.

En av fördelarna med avtalet, enligt Björkroth, är att företaget nu har större möjligheter att behålla personalen vid nedgångar.

– Det är oerhört resurskrävande att först säga upp och sedan snabbt försöka få tag i rätt personal. Då är det bättre att kunna behålla sina medarbetare som finns på plats när beställningarna ökar igen.

De få inhyrda som finns erbjuds i regel anställning efter några månader. Vi kallar det hyr/köp, säger Björn Ivarsson på verkstadsklubben. I regel får de först en visstidsanställning som sedan går över till ett fast jobb. Som Sara Bull, montör på avdelningen för skjutstativtruckar.

– Först var jag inhyrd några månader, sedan visstidsanställd i ett år och nu har jag fått fast anställning. Jättekul.

Läs mer: Lön


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

3

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.