Industriarbetarnas tidning

Mer bunden – mer betalt

30 maj, 2016

Skrivet av

Kompensation En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten närsom helst. Ett exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Så jobbar de på Atlet Unicarriers

Företaget tillverkar truckar och grundades av entreprenören Knut Jacobsson och var länge ett familjeägt företag. För tio år sedan köptes det av japanska fordonsjätten Nissan som just har sålt det vidare till Mitsubishi.

I produktionen arbetar 160 IF Metallare och på servicesidan ytterligare 90. Under det gångna året har ett 30-tal nyanställts.

För tillfället har företaget 14 inhyrda varav fyra ingår i en fast bemanningspool som med kort varsel kan fylla vakanser i produktionen.

Avtalet ger många lediga fredagar

Arbetsdagen är längre än normalt: 8 timmar och 36 minuter. De 36 extraminuterna betalas med övertidsersättning, 747 kronor i månaden. Den inarbetade mertiden, de 36 minuterna, läggs till arbetstidsförkortningen i det centrala avtalet. Sedan kan de anställda ta ut den lediga komptiden i betalda schemalagda lediga heldagar.

Vissa veckor arbetar man fyra dagar, andra veckor fem dagar. Facket och företaget gör upp om ett grundschema inför varje månad.

Var sjätte fredag är garanterat ledig. Om den sjätte fredagen är en helgdag flyttas den lediga dagen till veckan efter.

Arbetsgivaren har 24 dagar att fördela under året.

Om företaget vill ändra i grundschemat och låta anställda jobba en ledig fredag måste det meddelas minst två veckor innan. Om varslet lämnas senare än två veckor innan måste företaget betala övertidsersättning.

Tillägg för bundenhet

Olika arbetsuppgifter har olika bundenhet och ersätts efter en tregradig skala. 525, 700 eller 1  137 kronor mer i månaden beroende på hur bundna arbetsuppgifterna är. Montörer finns i alla tre grader medan truckförare, svetsare och lackerare i dag har den lägsta graden av bundenhet.

1 137 kronor mer i månaden får en montör med högsta graden av bundenhet.

Arbetsuppgifterna på Atlet Unicarriers i Mölnlycke har blivit mer styrda och bundna. När Ursula Numaneli behöver gå ifrån sin arbetsplats för ett ögonblick måste ersättare överta hennes sysslor. Tempot är uppdrivet. Ursula Numanelis arbetsuppgift är att montera truckarnas drivenheter på de åtta monteringsstationer som finns på hennes avdelning. Axlar, cylindrar, förspänningsfjädrar, grundfästen, kabelskenor, elpaneler och mycket annat därtill – allt ska monteras på 20 minuter.

– Då hinner man inte tänka mycket, det gäller att hålla takten.

”Vi ville ha kompensation för att flexen togs bort.”

Att Ursula Numaneli nu får en extraslant har att göra med en överenskommelse mellan företaget och verkstadsklubben. Tidigare har de anställda kunnat flexa både vid arbetsdagens början och slut. Den möjligheten ville företaget ta bort. Det blev allt viktigare att hela fabriken kom i gång samtidigt på morgonen, att ha en gemensam produktionsstart.

– Då ville vi ha kompensation för att flexen togs bort. Därför valde vi att införa ekonomiska grader beroende på hur bunden man är av jobbet, förklarar Björn Ivarsson, verkstadsklubbens ordförande.

Överenskommelsen är ett av flera exempel på hur klubben och företaget lyckas hitta lösningar som sägs vara bra för bägge parter. Sedan några år tillbaka har man ett lokalt arbetstidsavtal som ger arbetsgivaren flexibilitet. Avtalet ger möjlighet att gasa och bromsa verksamheten över hela året. Årsarbetstiden är densamma. Men genom att jobba in tid har de anställda fått fler lediga heldagar, lite mer betalt och lite tryggare jobb.

– Vi ville komma bort från alla varsel och uppsägningar. Och dessutom minska behovet av inhyrning, säger Ted Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

Det lokala arbetstidsavtalet, som efter en omröstning godkändes av klubbens medlemmar, innebär att man jobbar fyra dagar vissa veckor, fem dagar andra veckor. I slutet av förra året gick efterfrågan ner och alla fick långledigt över jul utan att lönen påverkades. Samma sak över påsken då man kunde ta ut tio dagars ledighet inklusive helgdagarna.

Arbetsgivaren har 24 dagar att fördela under året när orderböckerna fylls på. Fabrikschefen Martin Björkroth tycker att avtalet ger en utmärkt flexibilitet.

– För oss gäller det att kunna producera direkt efter en kundorder. Man köper inte en truck som när en privatperson planerar att beställa en ny bil. Den som behöver en truck vill ha den omedelbart. Därför måste vi snabbt kunna gå upp i arbetstid.

I den gångna avtalsrörelsen krävde Teknikföretagen ökade möjligheter för den lokale arbetsgivaren att öka flexibiliteten utan att behöva komma överens med facket. Visserligen hade fabrikschefen Martin Björkroth välkomnat en uppgörelse av det slaget, förutsatt att den även hade omfattat tjänstemännen. Men han är ändå nöjd med det avtal han har med klubben.

– Jag tycker att vi har hittat en ordning som fungerar mycket bra. När jag berättar om vårt system för mina utländska kollegor så förstår de inte hur vi kan vara så flexibla.

En av fördelarna med avtalet, enligt Björkroth, är att företaget nu har större möjligheter att behålla personalen vid nedgångar.

– Det är oerhört resurskrävande att först säga upp och sedan snabbt försöka få tag i rätt personal. Då är det bättre att kunna behålla sina medarbetare som finns på plats när beställningarna ökar igen.

De få inhyrda som finns erbjuds i regel anställning efter några månader. Vi kallar det hyr/köp, säger Björn Ivarsson på verkstadsklubben. I regel får de först en visstidsanställning som sedan går över till ett fast jobb. Som Sara Bull, montör på avdelningen för skjutstativtruckar.

– Först var jag inhyrd några månader, sedan visstidsanställd i ett år och nu har jag fått fast anställning. Jättekul.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Svårare säga nej till lönesystem

Det nya Teknikavtalet har vässats när det gäller kraven att införa system för rättvisare löner. Erfarenheten visar att lönesystem gynnar jämställdheten.

”Fungerande lönesystem ger ordning och reda”

IF Metall anklagar Teknikföretagen för att sabotera arbetet med lokala lönesystem.

Historisk bilstrejk växer kraftigt i USA – ”Vår generations kamp”

Historisk bilstrejk växer kraftigt i USA – ”Vår generations kamp”

Facket kräver uppemot 40-procentiga löneökningar och fyradagarsvecka.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Pappers tappar medlemmar

Pappers tappar medlemmar

Pappers företrädare: Ett fackligt medlemstapp kan snabbt omsättas i minskad facklig styrka.

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra.

Schemat som tryggar JOBBEN

Schemat som tryggar JOBBEN

Sänka – öka. Gasa 
– bromsa. Upp och ner. 
Tvära kast. Hit och dit. Eller med ett annat ord: flexibilitet.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.