Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Samordningen är viktig för jobben

19 maj, 2016

Skrivet av Per-Olof Sjöö

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

Krönika Att förhandla fram nya avtal är som ett intrikat spel. Tar vi inte hänsyn till konkurrenskraften riskerar vi att med högre löner också få högre arbetslöshet.

Det har varit en intensiv vårtermin för den fackliga rörelsen. GS har träffat nya avtal som i skrivande stund omfattar de allra flesta av GS medlemmar. Allt talar för att de träffade avtalen kommer att leda till ännu ett år med reallöneförbättringar för medlemmarna.

En avtalsrörelse har många ingredienser men den viktigaste leveransen från facket är nog ändå just att försvara och förstärka medlemmarnas reallöner. Detta är dock inte av Gud givet.

Vi har under snart 20 år varit väldigt framgångsrika på den här punkten. Det talas inte längre så mycket om just reallönerna. Tyvärr är det ofta så att när någonting fungerat väldigt länge smyger det sig in en känsla av att det är enkelt och närmast per automatik blir som man vill. Därmed blir det heller inte så mycket att prata om.

I själva verket är en gynnsam reallöneutveckling beroende av att en mängd viktiga förutsättningar faller på plats.En grundförutsättning är att de företag som ska betala löneökningarna kan bibehålla och utveckla konkurrenskraft på en internationell marknad. Vän av ordning kan invända att det knappast borde vara ett fackligt bekymmer.

Tyvärr är det så att om vi förhandlar oss till löneökningar som inte tar hänsyn till konkurrenskraften växlar vi samtidigt in högre arbetslöshet och det är förmodligen inte ett byte som medlemmarna beställer.

En annan viktig faktor är de samhällsekonomiska förutsättningarna. Arbetsmarknadens parter behöver stabila förutsättningar. Där är Riksbankens inflationsmål en viktig faktor. Parterna, liksom samhället i övrigt, måste kunna planera utifrån att Riksbankens penningpolitik styr mot det planerade inflationsmålet.

I de fackliga leden förs det också en relevant diskussion om hur vi ska kunna åstadkomma relativa löneförändringar på arbetsmarknaden. Just utifrån strävan för reallöneförbättringar är detta en komplikation.

Om någon grupp ska ha mer än andra behövs det en bred samsyn om detta. Vi kan inte tillåta oss att klättra på varandra eftersom vi då driver upp inflationen och även då skapar arbetslöshet.
Därför är facklig samordning nödvändigt när vi pratar relativlöneförändringar.

Detta är bara några exempel på faktorer som vi bör ta hänsyn till i vår strävan efter reallöneförbättringar. Det är ett komplicerat samspel som måste till för att denna viktiga leverans ska lyckas.

Den som tar allt för lättvindigt på frågan spelar ett högt spel. Medlemmarnas reallöneutveckling kommer nämligen inte med automatik.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.