Industriarbetarnas tidning

V-Tab har varit en kassako för Stampen

16 juni, 2016

Skrivet av

Högsta domstolens beslut om tryckerimomsen spädde på Stampens akuta problem. Men sanningen är att koncernen via tryckeriföretaget V-Tab har fått 300 miljoner kronor i ren vinst av skattebetalarna. Trots det saknas pengar.

Det hjälper inte att ha pengar reserverade i balansräkningen om kassan är tom och bankerna vill dra sig ur snarare än låna ut mer pengar. När Högsta domstolen strax före jul 2015 meddelade att tryckerierna måste betala tillbaka delar av den tryckerimoms de fått drog snacket om Stampen i gång i branschen. Det här borde vara spiken i kistan. Olyckskorparna fick rätt. Den 23 maj begärde Stampenkoncernen att få genomföra en rekonstruktion, eftersom pengarna var slut. Stampen klarade inte av att betala både bankerna och Skatteverket.

Men sanningen är att tryckerimomsen har berikat Stampenkoncernen, precis som flera andra tryckeriägare. Dagens Arbetes granskning av tryckerimomshärvan har bland annat visat att branschen fått 3,3 miljarder kronor – men Skatteverket har bara begärt tillbaka 1,9 miljarder via kunderna.

Tryckerinäringen har alltså tjänat 1,4 miljarder kronor på momsbeslutet,  pengar som egentligen inte alls hörde hemma på tryckeriernas bankkonton. Listan över de tryckerier som har fått mest moms tillbaka toppas av just Stampens tryckerikoncern V-Tab. De olika tryckeribolagen har fått tillbaka sammanlagt 684 miljoner kronor. Pengarna har enligt Stampens ledning använts till att amortera och betala på skulder.

Enligt de handlingarna som Stampen har lämnat in för rekonstruktionen har Skatteverket begärt tillbaka 380 av dessa miljoner från V-Tabs kunder eller Stampens egna tidningar. Efter Högsta domstolens beslut den 22 december 2015 tvingas alla tryckerier att betala ut momsen till sina kunder. För Stampenkoncernen innebar det att ytterligare en skuldbörda lades till de redan dyra banklånen.

Men V-Tab har alltså fått över 300 miljoner kronor i tryckerimoms som aldrig kommer att krävas tillbaka. Det är 300 miljoner kronor i ren vinst som drogs in under åren 2010 till 2013. Att tryckerimomsen i sig skulle vara en orsak till de finansiella bekymren håller alltså inte. Den kanske snarare har varit en räddning för Stampen.

Tryckerikoncernen V-Tab är en viktig del av Stampens mediebygge. V-Tab står för nästan hälften av hela koncernens omsättning och har nära 700 anställda. När Stampen tillsammans med VLT, Mittmedia och Morgonpress Invest köpte Centertidningar ingick flera tryckerier, bland annat i Östersund, Södertälje, Norrtälje och Falkenberg. Tillsammans med Stampens tryckerier i Göteborg och Halmstad samt VLT:s i Västerås blev det nya tryckeribolaget V-Tab ett av Nordens största.

Expansionen fortsatte de kommande åren med köp av JMS i Akalla, Svenska Tryckcentralen i Östertälje och Avesta, Reklambruket i Norrahammar, NA-Tryck i Örebro, Kungsbacka Graphic, Elanders i Falköping, samt VTT Grafiska i Vimmerby. Ett nytt tryckeri byggdes i Landvetter.

V-Tab köpte marknadsandelar i en överetablerad bransch med sjunkande efterfrågan. Planen har troligtivs hela tiden varit att koncentrera uppdragen till några få tryckerier.  I dag finns bara sex anläggningar kvar. Anläggningen i Östersund såldes. Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta, Östertälje och Kungsbacka har lagts ner, likaså Backa som ersattes av det nya tryckeriet i Landvetter.

Enheterna i Södertälje, Västerås, Falkenberg och Norrahammar har levererat vinster varje år. En stor del av pengarna har gått vidare upp i koncernen i form av koncernbidrag. De senaste fem åren har de levererat över 600 miljoner kronor. Tidningstryckeriet i Västerås – före detta VLT-press – står för 167 av de miljonerna.

– Det hör till spelets regler när man ingår i en koncern. Det är bara att bita ihop när ägaren säger att man ska bidra, säger GS-fackets klubbordförande i Västerås György Takacs.

Samtidigt har det nybyggda tryckeriet i Landvetter dragits med stora förluster ända sedan start 2010, men det ser ut att ha vänt till en liten vinst 2015. Den stora satsningen på heatset och magasinstryck genom köpet av VTT i Vimmerby, där Dagens Arbete trycks, har hittills bara gett förluster. De två enheterna har fått sammanlagt 340 miljoner i koncernbidrag de senaste fem åren.

György Takacs i Västerås är försiktig i sin kritik mot Stampen och säger att han uppfattar rekonstruktionen som nödvändig.

– Att aldrig kunna investera, att bara hålla näsan över vattenlinjen, det är ohållbart i längden.

Han säger att det finns ett stort förtroende bland medarbetarna i Västerås om att det kommer att lösa sig.

– Vi är optimistiska. Vi är ett lönsamt tryckeri och har flera gånger prisats för vår kvalitet. Det gör oss hoppfulla om att någon som eventuellt skulle vilja köpa in sig i rörelsen i så fall kan se att det är värt att investera.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stampens skuldsanering fortsätter

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

V-Tab fortsätter att leverera

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

Stampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.