Industriarbetarnas tidning

Vilket Sverige vill vi ha?

13 juni, 2016

Debatt Om några dagar väntas riksdagen anta en lag om ”Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd”. Avsikten sägs vara att skapa ordning och reda i flyktingmottagandet.SannaVestin_FARR_2

Om skribenten:

Sanna Vestin är ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR. En av initiativtagarna till Folkkampanj för Asylrätt, en namninsamling som riktar sig bland annat mot detta lagförslag. Innan pensionen var hon verkstadsarbetare på SKF i Katrineholm.

Lagen handlar om en pappa som tagit sig till Sverige och hans fyraåriga dotter Samar som är kvar. De bodde i det bombade Aleppo. Nu är Samar och mamma på flykt inne i Syrien, men hon vaknar varje natt skrikande och svettig och hör bomberna på nytt. Lagen handlar om nioåriga Amir vars högsta dröm är att gå i skolan igen, men som måste försörja sig och sina farföräldrar i Turkiet, där de vuxna flyktingarna inte får jobb. Också hans pappa tog sig med livet som insats till Sverige – för att kunna rädda Amir utan att riskera också hans liv.

Lagen handlar om 16-åriga Davod som tog sig ensam till Sverige från Iran hellre än att rekryteras till den syriska armén. Han har varit papperslös hela livet och önskar att få bli en människa någonstans. Lagen handlar om elvaåriga Zeinab som är i Sverige men som, precis som Samar, vaknar av bomberna varje natt.

Samar och Amir borde ha rätt att återförenas med sina föräldrar. Davod borde få gå i skolan och bli en samhällsmedborgare. Zeinab borde få trygghet för att återhämta sig. Men så kommer det inte att bli.

Vi håller på att införa en lag som förbjuder tusentals barn att återse sina föräldrar. De barn som är kvar i kriget får helt enkelt stanna där – eller ge sig ut med smugglarna med risk för livet. Samar och Amir får inte komma till sina pappor.

Vi håller på att införa en lag som gör att barn som kommit hit på flykt får stanna tills de fyller 18 och sedan utvisas. Davod kommer att vara bland dem och skickas till föräldrarnas land som han aldrig sett.

Vi håller på att införa en lag som bara ger krigsskadade och traumatiserade tillfälliga uppehållstillstånd, med minimal chans till återhämtning. Barnpsykiatrin kommer inte att nå Zeinab i hennes otrygga bubbla.

”Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd”. Det låter inte så farligt. Men det är Samar, Amir, Davod och Zeinab det handlar om.

Jag var metallare i 25 år, liksom Stefan Löfven, och jag vet att många väljare vill ha ordning och reda i flyktingmottagandet. Men jag är också säker på att de inte vill att familjer ska splittras med berått mod. Att behandla barn illa bara i syfte att andra ska avskräckas, det är inte ordning och reda – det är panikåtgärder mot de svagaste. Vi metallare vet att man måste göra saker och ting tillsammans och ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen.

Själva den internationella flyktingdagen 20 juni, då de vackraste orden om flyktingars rättigheter brukar uttalas och priser delas ut för humanitära insatser, denna dag har riksdagen valt för att diskutera lagen.

Många protesterar trots allt. Alla de stora humanitära organisationerna som Amnesty, Rädda Barnen och Röda korset vädjar i brev och upprop till riksdagen att inte anta lagen.

Det finns riksdagsmotioner om att bevara rätten till familjeåterförening och om permanenta uppehållstillstånd för barn. Inte mindre än fyra partier vill att ”ömmande omständigheter” ska finnas kvar. Ni som sitter i riksdagen, ni kan rösta för motionerna. Ni har ett val. Vilket Sverige vill ni ha?

En kommentar till “Vilket Sverige vill vi ha?

  • Om det nu är fråga om ”flyktingar”.
    När de kommer till Sverige är de enbart ”asylsökande”. Efter att ha passerat handläggningen på Migrationsverket blir man ”flykting” alternativt ”hemreseaspirant”, dvs inte godkänd som flykting.
    Vi har sett t ex i Finland att många reser hem igen när hanteringen tar för lång tid eller man inser att ekonomiska skäl inte ger flyktingstatus.
    En del fått avslag stannar kvar som ”papperslösa” men med en stor del av sitt liv betalt av svenska skattemedel.
    Är det sådan vi vill ha? Är det kanske bulgariska chaufförer för 2700 i månaden vi vill ha?
    Var finns alla de så omtalade ”enkla jobben”?
    Vilka ska anställa dessa?
    Har de råd med en svensk bostad? Vad kostar en 4:a idag?
    Skattmedel ska bidra igen?
    Vad blir (minimi)lönen för dessa? Facket har ju kämpat för högre minimilöner?
    163 000 kom 2015. Bostad jobb skola vård etc. Var?
    Man räknade på kostnaden i Malmö, +6 kronor i kommunalskatt.
    Rimligt?
    40 000 lgh byggdes 2014, hur många sk vi bygga nu? Vem/vilka sk bygga?
    10 000-kronorsfrågan är:
    VARFÖR komma hit? Man förstör sitt eget land och förväntar att VI ska sopa upp efter dem?
    Likheten med skarvfågeln är slående.
    Varför inte bygga upp sitt eget land? Där bekant kultur, bekanta seder, bekant mat etc redan finns?
    Eller blev det R-ordet på mig nu?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Allt du vill veta om EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

Facket måste våga förändring

De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?