Nya produkter väntar på att få utgöra hörnstenar i morgondagens nationella välstånd. Vi talar om superstark nanocellulosa och ny kolfiber som öppnar upp en värld av möjligheter.
I dag uppgår exportvärdet av skogsprodukter till cirka 130 miljarder om året. Cirka tolv procent av exporten. Bakom dessa siffror står runt 60 000 personer inom den samlade skogsindustrin.
Dagens träråvara används främst till sågat virke, pappersmassa, tryckpapper och kartong. Plus bränsle – tio procent. Nu väntar vi på allt det där nya. Sånt som kan ersätta det som försvinner, typ tidningspapper. En intensiv forskning sker på flera håll i Sverige – och självklart världen över. Vem vill inte vara först med det nya?
Men forskning tar tid och mycket av det som i dag tas fram i labbet har lång väg till konsumentledet. Dagens Arbete ger här några exempel inom aktuell forskning och vad som händer bland några av företagen i massa- och pappersbranschen.
Nanopapper är så slitstarkt att det kan användas till skottsäkra västar.
Nanofibrer kan bli skottsäkra västar
Wallenberg Wood Science Centre: Förestås av professor Lars Berglund. Han leder bland annat forskning runt nanocellulosa, som i princip innebär att träfibrer plockas isär för att sedan sättas ihop till nya material.
Forskningen sker främst vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Forskarna har bland annat lyckats ta fram ett nanopapper med magnetiska nanopartiklar.
Papperet, som är fem gånger starkare än vanligt papper, släpper inte igenom syre och kan ersätta plast som förpackningsmaterial.
Förhoppningen är att kunna framställa nya material av cellulosa, som kan användas i elektronikprodukter, i bilar, flygplan och i en rad medicinska produkter.
För dessa nanofibrer är lika starka som kevlarfiber som används som kappseglingssegel och skottsäkra västar, allt enligt Lars Berglund.
Det går också att utvinna kemikalier för bioplaster, färg, lim, lack, bindemedel och mycket annat.
Nanocellulosa kan utveckla pappers- och kartongprodukter.
Den gröna oljekällan
Stora enso:Storsatsar på att raffinera cellulosan till en ”grön oljekälla” och utmana kemiindustrin. Tanken är att ersätta specialkemikalier och barriärer, som ofta görs av polyeten.
På gång är ett nytt industrilim där harts ersätter fenol, men också björksocker till till tuggummin, miljövänligare textilier, smarta förpackningar och runda kartonger. Det nya innovationscentret söder om Stockholm ska i slutet av året sysselsätta 100 personer.
Företaget har investerat 90 miljoner i nanoteknik vid en pilotanläggning i finska Imatra. Här produceras microfibrillerande cellulosa (MFC). Det handlar om en anläggning för nanocellulosa, som ska ge både lättare och starkare material för olika pappers- och kartongprodukter.
Linköpingsforskare lagrar el i kraftpapper
linköpings universitet:Professor Magnus Berggren är forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet. Han och hans forskare har lyckats få ett ”power paper” att lagra elektricitet.
Målet är ett ”pappersbatteri” utan farliga kemikalier eller tungmetaller.
Papper med sensorer hittar ut på internet
Acreo Swedish ict:Magnus Berggren har också, i samarbete med Kista-baserade Acreo Swedish ICT, hittat ett sätt att trycka sensorer på papper och kartong.
Sensorer på papper är en global jättemarknad som exempelvis kan koppla upp olika produkter till internet.
Färgtillsatser är ett tillämpningsområde för nanokristallin.
Öviksföretag satsar stort på nanokristallin
more research:Det Örnsköldsviksbaserade forsknings- och utvecklingsbolaget startar nu med Holmen, SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut en pilotanläggning för nanocellulosa. Ur denna ska man utvinna så kallad nanokristallin till byggnadsmaterial, biokompositer, tryckt elektronik och färgtillsatser.
Verksamheten är grundad på teknik från det israeliska utvecklingsbolaget Melodea, där Holmen är delägare.
Kompositmaterial kan ersätta bomull
södra cell mörrum:Producerar numera 170 000 årston textilmassa av björk, som kan ersätta bomull. Anläggningarna i Mörrum och Värö tillverkar kompositmaterialet dura pulp. För utveckling av nya processer för att lösa upp cellulosa och spinna textila fibrer samarbetar koncernen med Chalmers, Swerea IVF och SP. Samma partner har man runt kompositer och livsmedelsförpackningar.
Inom ligninfiberområdet har man samarbete med Innventia. Och inom hygienområdet och högabsorberande vedstrukturer med Chalmers.
Lignin blir kolfiber som kan bli vindkraftverk
Innventia:Ägs av branschen (71 procent) och svenska staten (29 procent). Forskningsinstitutet bedriver forskning och utveckling och jobbar på uppdrag från pappers- och massaindustrin, förpackningsindustrin och den grafiska branschen. Sysslar bland annat med metodutveckling kring nanocellulosa.
Innventia forskar på att göra kolfiber av lignin (utvinns från svartlut, som är en biprodukt från sulfatmassa) i stället för olja.
En ökad tillgång på kolfiber kan också innebära att fler produkter kan tas fram i lättviktsmaterial. Till exempel rotorblad till vindkraftverk som i dag tillverkas av glasfiber.
Innventias pilotfabrik, LignoCity, ligger nästgårds med Bäckhammars bruk.
På Bäckhammar bedrevs under tre år ett forskningsprojekt där man producerade en algbiomassa av restprodukter från bruket. Man fick fram bioolja, som kunde vidareförädlas till bioplast, biodiesel eller smörjolja.
Här ska det fortsättningsvis finnas en öppen testbädd, där olika företag ska kunna förädla lignin till bränsle, kemikalier eller andra material.
Trä som varken brinner eller ruttnar
organoclick:Täbyföretag som jobbar med att ge trä nya egenskaper så att det varken ruttnar eller brinner. Har redan produkter ute på marknaden.
Återvinningsbara cellulosaflaskor
billerud korsnäs:Har köpt in sig i danska EcoXpac (10 procent). Där håller man på att ta fram en flaska av cellulosa som kan ersätta PET-flaskor och som kan återvinnas som kartong.
Papperskasse och kylväska i ett
ifoodbag:Stockholmsbaserat företag som utvecklat en papperskasse som håller kyl- och frysvaror kalla upp till 24 timmar. Ursprungstanken var att underlätta handeln på nätet. Idén bygger på ett nytt kompositmaterial, ett förändrat papper, ett kylsystem och en ny förslutning.
Företaget, som leds av entreprenören Karl Fallgren, fick nyligen 16 miljoner kronor i utvecklingsbidrag av EU för att utveckla konceptet.
SCA tillverkar biodrivmedel
sca:Startar en anläggning i Obbola för att tillverka biodrivmedel av svartlut.
Tar till vara på textilfibrer i gamla kläder
re:newcell:Ett företag med rötterna på KTH som flyttat in på Wargön bruks gamla fabriksområde utanför Vänersborg. Har en ny teknologi för att kunna ta till vara textilfibrer av begagnade kläder.
Cykelhjälm gjord av skogsråvara.
Trähjälm gör cyklande träskallar kloka
cellutech:Utvecklingsbolag i Stockholm. Tar till vara idéerna från forskarna på Wallenberg Wood Science Centre. En idé som hittills blivit verklighet är en cykelhjälm av skogsråvara. Hjälmens innehåll är nanocellulosa, höljet träfaner och remmarna av papper.
Utländska satsningar
Norge långt framme med nanocellulosan …
borregard:Norskt företag som startat en produktionsanläggning för nanocellulosa i Sarpsborg. 225 miljoner kronor är investerade. Ska tillverka cirka 1 000 ton nanocellulosa per år.
”De kommer att vara först i Europa med industriell produktion av nanocellulosa”, säger professor Lars Berglund.
… och finländska företag är på gång
betylium:Helsingforsföretag som forskar på nya material från nanocellulosa.
Israeliska streckkoder bäddas in i kartongen
advanced coding system:Israeliskt företag. Tillverkar säkerhetssystem och har utvecklat en streckkod som inte behöver tryckas på utsidan av en förpackning. Den kan lika gärna bäddas in i kartongen eller tryckas på insidan.
Japanska jättar jobbar ihop med staten …
nippon paper och oji paper:Två japanska företag som får stöd av staten och jobbar intimt tillsammans. Nippin Paper jobbar med att använda nanocellulosa till att förbättra dagens skogsprodukter.
Oji Paper är mer inriktat på högteknologiska produkter.
… och universitet hjälper bilindustrin
universitetet i kyoto:Utvecklar material från nanocellulosa för bilindustrin. Jobbar med termoplastmaterial där nanocellulosa ingår som förstärkningsmedel.