Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Framtidens industri

Skogen träder in i framtiden

Nya produkter väntar på att få utgöra hörnstenar i morgondagens nationella välstånd. Vi talar om superstark nanocellulosa och ny kolfiber som öppnar upp en värld av möjligheter.

I dag uppgår exportvärdet av skogsprodukter till cirka 130 miljarder om året. Cirka tolv procent av exporten. Bakom dessa siffror står runt 60 000 personer inom den samlade skogsindustrin.

Dagens träråvara används främst till sågat virke, pappersmassa, tryckpapper och kartong. Plus bränsle – tio procent. Nu väntar vi på allt det där nya. Sånt som kan ersätta det som försvinner, typ tidningspapper. En intensiv forskning sker på flera håll i Sverige – och självklart världen över. Vem vill inte vara först med det nya?

Men forskning tar tid och mycket av det som i dag tas fram i labbet har lång väg till konsumentledet. Dagens Arbete ger här några exempel inom aktuell forskning och vad som händer bland några av företagen i massa- och pappersbranschen.

Nanopapper är så slitstarkt att det kan användas till skottsäkra västar.

Nanopapper är så slitstarkt att det kan användas till skottsäkra västar.

Nanofibrer kan bli skottsäkra västar

Wallenberg Wood Science Centre: 
Förestås av professor Lars Berglund. Han leder bland annat forskning runt nanocellulosa, som i princip innebär att träfibrer plockas isär för att sedan sättas ihop till nya material.

Forskningen sker främst vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Forskarna har bland annat lyckats ta fram ett nanopapper med magnetiska nanopartiklar.

Papperet, som är fem gånger starkare än vanligt papper, släpper inte igenom syre och kan ersätta plast som förpackningsmaterial.

Förhoppningen är att kunna framställa nya material av cellulosa, som kan användas i elektronikprodukter, i bilar, flygplan och i en rad medicinska produkter.

För dessa nanofibrer är lika starka som kevlarfiber som används som kappseglingssegel och skottsäkra västar, allt enligt Lars Berglund.

Det går också att utvinna kemikalier för bioplaster, färg, lim, lack, bindemedel och mycket annat.

Nanocellulosa kan utveckla pappers- och kartong­produkter.

Nanocellulosa kan utveckla pappers- och kartong­produkter.

Den gröna oljekällan

Stora enso:Storsatsar på att raffinera cellulosan till en ”grön oljekälla” och utmana kemiindustrin. Tanken är att ersätta specialkemikalier och barriärer, som ofta görs av polyeten.

På gång är ett nytt industrilim där harts ersätter fenol, men också björksocker till till tuggummin, miljövänligare textilier, smarta förpackningar och runda kartonger. Det nya innovationscentret söder om Stockholm ska i slutet av året sysselsätta 100 personer.

Företaget har investerat 90 miljoner i nanoteknik vid en pilotanläggning i finska Imatra. Här produceras microfibrillerande cellulosa (MFC). Det handlar om en anläggning för nanocellulosa, som ska ge både lättare och starkare material för olika pappers- och kartongprodukter.

Linköpingsforskare lagrar el i kraftpapper

linköpings universitet:Professor Magnus Berggren är forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet. Han och hans forskare har lyckats få ett ”power paper” att lagra elektricitet.

Målet är ett ”pappersbatteri” utan farliga kemikalier eller tungmetaller.

Papper med sensorer hittar ut på internet

Acreo Swedish ict:Magnus Berggren har också, i samarbete med Kista-baserade Acreo Swedish ICT, hittat ett sätt att trycka sensorer på papper och kartong.

Sensorer på papper är en global jättemarknad som exempelvis kan koppla upp olika produkter till internet.

Färgtillsatser är ett tillämpningsområde för nanokristallin.

Färgtillsatser är ett tillämpningsområde för nanokristallin.

Öviksföretag satsar stort på nanokristallin

more research:Det Örnsköldsviksbaserade forsknings- och utvecklingsbolaget startar nu med Holmen, SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut en pilotanläggning för nanocellulosa. Ur denna ska man utvinna så kallad nanokristallin till byggnadsmaterial, biokompositer, tryckt elektronik och färgtillsatser.

Verksamheten är grundad på teknik från det israeliska utvecklingsbolaget Melodea, där Holmen är delägare.

Kompositmaterial 
kan ersätta bomull

södra cell mörrum:Producerar numera 170 000 årston textilmassa av björk, som kan ersätta bomull. Anläggningarna i Mörrum och Värö tillverkar kompositmaterialet dura pulp. För utveckling av nya processer för att lösa upp cellulosa och spinna textila fibrer samarbetar koncernen med Chalmers, Swerea IVF och SP. Samma partner har man runt kompositer och livsmedelsförpackningar.

Inom ligninfiberområdet har man samarbete med Innventia. Och inom hygienområdet och högabsorberande vedstrukturer med Chalmers.

Lignin blir kolfiber som kan bli vindkraftverk

Innventia:Ägs av branschen (71 procent) och svenska staten (29 procent). Forskningsinstitutet bedriver forskning och utveckling och jobbar på uppdrag från pappers- och massaindustrin, förpackningsindustrin och den grafiska branschen. Sysslar bland annat med metodutveckling kring nanocellulosa.
Innventia forskar på att göra kolfiber av lignin (utvinns från svartlut, som är en biprodukt från sulfatmassa) i stället för olja.

En ökad tillgång på kolfiber kan också innebära att fler produkter kan tas fram i lättviktsmaterial. Till exempel rotorblad till vindkraftverk som i dag tillverkas av glasfiber.

Innventias pilotfabrik, LignoCity, ligger nästgårds med Bäckhammars bruk.
På Bäckhammar bedrevs under tre år ett forskningsprojekt där man producerade en algbiomassa av restprodukter från bruket. Man fick fram bioolja, som kunde vidareförädlas till bioplast, biodiesel eller smörjolja.
Här ska det fortsättningsvis finnas en öppen testbädd, där olika företag ska kunna förädla lignin till bränsle, kemikalier eller andra material.

Trä som varken 
brinner eller ruttnar

organoclick:Täbyföretag som jobbar med att ge trä nya egenskaper så att det varken ruttnar eller brinner. Har redan produkter ute på marknaden.

Återvinningsbara 
cellulosaflaskor

billerud korsnäs:Har köpt in sig i danska EcoXpac 
(10 procent). Där håller man på att ta fram en flaska av 
cellulosa som kan ersätta PET-flaskor och som kan återvinnas som kartong.

Papperskasse 
och kylväska i ett

ifoodbag:Stockholmsbaserat företag som utvecklat en papperskasse som håller kyl- och frysvaror kalla upp till 24 timmar. Ursprungstanken var att underlätta handeln på nätet. Idén bygger på ett nytt kompositmaterial, ett förändrat papper, ett kylsystem och en ny förslutning.

Företaget, som leds av entreprenören Karl Fallgren, fick nyligen 16 miljoner kronor i utvecklingsbidrag av EU för att utveckla konceptet.

SCA tillverkar 
biodrivmedel

sca:Startar en anläggning i 
Obbola för att tillverka biodrivmedel 
av svartlut.

Tar till vara på textilfibrer i gamla kläder

re:newcell:Ett företag med rötterna på KTH som flyttat in på Wargön bruks gamla fabriksområde utanför Vänersborg. Har en ny teknologi för att kunna ta till vara textilfibrer av begagnade kläder.

Cykelhjälm gjord av skogsråvara.

Cykelhjälm gjord av skogsråvara.

Trähjälm gör cyklande träskallar kloka

cellutech:Utvecklingsbolag i Stockholm. Tar till vara idéerna från forskarna på Wallenberg Wood Science Centre. En idé som hittills blivit verklighet är en cykelhjälm av skogsråvara. Hjälmens innehåll är nanocellulosa, höljet träfaner och remmarna av papper.

Utländska satsningar

Norge långt framme med nanocellulosan …

borregard:Norskt företag som startat en produktionsanläggning för nanocellulosa i Sarpsborg. 225 miljoner kronor är investerade. Ska tillverka cirka 1 000 ton nanocellulosa per år.
”De kommer att vara först i Europa med industriell produktion av nanocellulosa”, säger professor Lars Berglund.

… och finländska 
företag är på gång

betylium:Helsingforsföretag som forskar på nya material från nanocellulosa.

Israeliska streckkoder bäddas in i kartongen

advanced coding system:Israeliskt företag. Tillverkar säkerhetssystem och har utvecklat en streckkod som inte behöver tryckas på utsidan av en förpackning. Den kan lika gärna bäddas in i kartongen eller tryckas på insidan.

Japanska jättar jobbar ihop med staten …

nippon paper och oji paper:Två japanska företag som får stöd av staten och jobbar intimt tillsammans. Nippin Paper jobbar med att använda nanocellulosa till att förbättra dagens skogsprodukter.
Oji Paper är mer inriktat på högteknologiska produkter.

… och universitet 
hjälper bilindustrin

universitetet i kyoto:Utvecklar material från nanocellulosa för bilindustrin. Jobbar med termoplastmaterial där nanocellulosa ingår som förstärkningsmedel.

Läs mer:


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Alla slåss om skogen

VägvalSkogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Framtidens pussel går inte ihop

DA Reder utDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp. DA lät representanter för olika intressen säga hur de vill använda skogen.

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.