Industriarbetarnas tidning
18 augusti, 2016
Skrivet av Göran Widerberg
Nya produkter väntar på att få utgöra hörnstenar i morgondagens nationella välstånd. Vi talar om superstark nanocellulosa och ny kolfiber som öppnar upp en värld av möjligheter.
I dag uppgår exportvärdet av skogsprodukter till cirka 130 miljarder om året. Cirka tolv procent av exporten. Bakom dessa siffror står runt 60 000 personer inom den samlade skogsindustrin.
Dagens träråvara används främst till sågat virke, pappersmassa, tryckpapper och kartong. Plus bränsle – tio procent. Nu väntar vi på allt det där nya. Sånt som kan ersätta det som försvinner, typ tidningspapper. En intensiv forskning sker på flera håll i Sverige – och självklart världen över. Vem vill inte vara först med det nya?
Men forskning tar tid och mycket av det som i dag tas fram i labbet har lång väg till konsumentledet. Dagens Arbete ger här några exempel inom aktuell forskning och vad som händer bland några av företagen i massa- och pappersbranschen.
Wallenberg Wood Science Centre: Förestås av professor Lars Berglund. Han leder bland annat forskning runt nanocellulosa, som i princip innebär att träfibrer plockas isär för att sedan sättas ihop till nya material.
Forskningen sker främst vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Forskarna har bland annat lyckats ta fram ett nanopapper med magnetiska nanopartiklar.
Papperet, som är fem gånger starkare än vanligt papper, släpper inte igenom syre och kan ersätta plast som förpackningsmaterial.
Förhoppningen är att kunna framställa nya material av cellulosa, som kan användas i elektronikprodukter, i bilar, flygplan och i en rad medicinska produkter.
För dessa nanofibrer är lika starka som kevlarfiber som används som kappseglingssegel och skottsäkra västar, allt enligt Lars Berglund.
Det går också att utvinna kemikalier för bioplaster, färg, lim, lack, bindemedel och mycket annat.
Stora enso:Storsatsar på att raffinera cellulosan till en ”grön oljekälla” och utmana kemiindustrin. Tanken är att ersätta specialkemikalier och barriärer, som ofta görs av polyeten.
På gång är ett nytt industrilim där harts ersätter fenol, men också björksocker till till tuggummin, miljövänligare textilier, smarta förpackningar och runda kartonger. Det nya innovationscentret söder om Stockholm ska i slutet av året sysselsätta 100 personer.
Företaget har investerat 90 miljoner i nanoteknik vid en pilotanläggning i finska Imatra. Här produceras microfibrillerande cellulosa (MFC). Det handlar om en anläggning för nanocellulosa, som ska ge både lättare och starkare material för olika pappers- och kartongprodukter.
linköpings universitet:Professor Magnus Berggren är forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet. Han och hans forskare har lyckats få ett ”power paper” att lagra elektricitet.
Målet är ett ”pappersbatteri” utan farliga kemikalier eller tungmetaller.
Acreo Swedish ict:Magnus Berggren har också, i samarbete med Kista-baserade Acreo Swedish ICT, hittat ett sätt att trycka sensorer på papper och kartong.
Sensorer på papper är en global jättemarknad som exempelvis kan koppla upp olika produkter till internet.
more research:Det Örnsköldsviksbaserade forsknings- och utvecklingsbolaget startar nu med Holmen, SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut en pilotanläggning för nanocellulosa. Ur denna ska man utvinna så kallad nanokristallin till byggnadsmaterial, biokompositer, tryckt elektronik och färgtillsatser.
Verksamheten är grundad på teknik från det israeliska utvecklingsbolaget Melodea, där Holmen är delägare.
södra cell mörrum:Producerar numera 170 000 årston textilmassa av björk, som kan ersätta bomull. Anläggningarna i Mörrum och Värö tillverkar kompositmaterialet dura pulp. För utveckling av nya processer för att lösa upp cellulosa och spinna textila fibrer samarbetar koncernen med Chalmers, Swerea IVF och SP. Samma partner har man runt kompositer och livsmedelsförpackningar.
Inom ligninfiberområdet har man samarbete med Innventia. Och inom hygienområdet och högabsorberande vedstrukturer med Chalmers.
Innventia:Ägs av branschen (71 procent) och svenska staten (29 procent). Forskningsinstitutet bedriver forskning och utveckling och jobbar på uppdrag från pappers- och massaindustrin, förpackningsindustrin och den grafiska branschen. Sysslar bland annat med metodutveckling kring nanocellulosa.
Innventia forskar på att göra kolfiber av lignin (utvinns från svartlut, som är en biprodukt från sulfatmassa) i stället för olja.
En ökad tillgång på kolfiber kan också innebära att fler produkter kan tas fram i lättviktsmaterial. Till exempel rotorblad till vindkraftverk som i dag tillverkas av glasfiber.
Innventias pilotfabrik, LignoCity, ligger nästgårds med Bäckhammars bruk.
På Bäckhammar bedrevs under tre år ett forskningsprojekt där man producerade en algbiomassa av restprodukter från bruket. Man fick fram bioolja, som kunde vidareförädlas till bioplast, biodiesel eller smörjolja.
Här ska det fortsättningsvis finnas en öppen testbädd, där olika företag ska kunna förädla lignin till bränsle, kemikalier eller andra material.
organoclick:Täbyföretag som jobbar med att ge trä nya egenskaper så att det varken ruttnar eller brinner. Har redan produkter ute på marknaden.
billerud korsnäs:Har köpt in sig i danska EcoXpac (10 procent). Där håller man på att ta fram en flaska av cellulosa som kan ersätta PET-flaskor och som kan återvinnas som kartong.
ifoodbag:Stockholmsbaserat företag som utvecklat en papperskasse som håller kyl- och frysvaror kalla upp till 24 timmar. Ursprungstanken var att underlätta handeln på nätet. Idén bygger på ett nytt kompositmaterial, ett förändrat papper, ett kylsystem och en ny förslutning.
Företaget, som leds av entreprenören Karl Fallgren, fick nyligen 16 miljoner kronor i utvecklingsbidrag av EU för att utveckla konceptet.
sca:Startar en anläggning i Obbola för att tillverka biodrivmedel av svartlut.
re:newcell:Ett företag med rötterna på KTH som flyttat in på Wargön bruks gamla fabriksområde utanför Vänersborg. Har en ny teknologi för att kunna ta till vara textilfibrer av begagnade kläder.
cellutech:Utvecklingsbolag i Stockholm. Tar till vara idéerna från forskarna på Wallenberg Wood Science Centre. En idé som hittills blivit verklighet är en cykelhjälm av skogsråvara. Hjälmens innehåll är nanocellulosa, höljet träfaner och remmarna av papper.
borregard:Norskt företag som startat en produktionsanläggning för nanocellulosa i Sarpsborg. 225 miljoner kronor är investerade. Ska tillverka cirka 1 000 ton nanocellulosa per år.
”De kommer att vara först i Europa med industriell produktion av nanocellulosa”, säger professor Lars Berglund.
betylium:Helsingforsföretag som forskar på nya material från nanocellulosa.
advanced coding system:Israeliskt företag. Tillverkar säkerhetssystem och har utvecklat en streckkod som inte behöver tryckas på utsidan av en förpackning. Den kan lika gärna bäddas in i kartongen eller tryckas på insidan.
nippon paper och oji paper:Två japanska företag som får stöd av staten och jobbar intimt tillsammans. Nippin Paper jobbar med att använda nanocellulosa till att förbättra dagens skogsprodukter.
Oji Paper är mer inriktat på högteknologiska produkter.
universitetet i kyoto:Utvecklar material från nanocellulosa för bilindustrin. Jobbar med termoplastmaterial där nanocellulosa ingår som förstärkningsmedel.
Skogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.
Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.
Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.
Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.
Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.
Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.
Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.
Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.
Sverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.
Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.
Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.
Inom IF Metall väcker las-uppgörelsen ilska – men också oro att ilskan går över styr.
Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.
IF Metall och Kommunal ansluter sig till överenskommelsen om anställningsskydd och kompetensutveckling som PTK och Svensk Näringsliv kom överens om tidigare i höstas.
Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.
Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Klockan är 11.36 på Gotlands gummifabrik.
Klockan är 14.36 på Boas industriservice AB/Henriksdals reningsverk.
Klockan är 15.40 på Holmen Strömsbruk.
Klockan är 14.27 på Hummelbo Skogsenergi i Sala.
Klockan är 15.05 på Telleby flöjtfabrik.
Klockan är 15.36 på Arctic Wood i Seskarö.
Klockan är 09.31 på Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.
Klockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.
