Industriarbetarnas tidning

Hyvleriets rökrum blev nytt gym

15 augusti, 2016

Skrivet av Erik Ignerus

Satsning i Skutskär Molnen hann knappt skingra sig innan det gamla rökrummet hade förvandlats till en träningslokal. För Mikael Karlsson blev Setras satsning på hälsa en nyttig knuff.

Setra Skutskär

På Setras hyvleri i Skutskär tillverkas bygg- och konstruktionsvirke samt impregnerat virke. Produkterna skickas främst till svenska bygghandlare. Ett trettiotal anställda finns på hyvleriet som i stort sett ligger vägg i vägg med Skutskärs bruk.

– Här har vi en som ska börja träna nu, hojtar klubbordföranden Tomas Göransson när Mikael Karlsson passerar i korridoren.

– Jag har ju fått sluta röka, räcker det inte nu? blir svaret från Mikael. Han stannar till på tröskeln och kikar in mot arbetsplatsens nya gym.

Det är vitt och fräscht i den lilla träningslokalen. Mikael har tillbringat många timmar i rummet. För bara några månader sedan fanns här ett brungult rökrum. Nu har borden som han, Tobbe, Snoppe, Larsson och några till brukade bolma vid fått ge plats åt roddmaskin, träningscykel och skivstång.

Det har gått mer än 30 år sedan Mikael började röka. Som tonåring tog han de första blossen. Rökningen blev snart till en vana och plötsligt hade tre decennier passerat. Försöken att sluta följde alla samma mönster. Först kändes det bra. Men ute på altanen efter en god middag och någon öl trillade han dit igen. Han ville sluta röka, men det gick bara inte.

Platschefen Peter Wejbro ser bara fördelar med hälsosatsningen. ”Vi måste ju kunna framstå som en modern arbetsplats, för att kunna attrahera ny personal”, Foto: Sara Kroonsäger han.
Platschefen Peter Wejbro ser bara fördelar med hälsosatsningen. ”Vi måste ju kunna framstå som en modern arbetsplats, för att kunna attrahera ny personal”. Foto: Sara Kroonsäger han.

Svar från företagshälsovården och Setras koncerngemensamma enkäter kunde för två år sedan berätta att de anställda på hyvleriet i Skutskär var stela och trötta. Det stundtals hårda jobbet hade lett till smärtor i rygg, axlar, nacke och knän, ja i nästan hela kroppen faktiskt.

– Att besvären hittades är helt förståeligt. Jag förstår inte hur vissa här orkar med. Det är mycket tunga lyft och ofta springer man runt på knäna för att plasta paket, säger klubbordföranden Tomas Göransson.

För Peter Wejbro, platschef på hyvleriet i Skutskär, blev undersökningarna ingen munter läsning.

– Det var många som inte ens orkade göra någonting efter att de kom hem från jobbet, så oerhört sorgligt. Även om de anställda tillbringar mycket tid på jobbet är det ju inte meningen att man ska vara helt färdig när man går för dagen, säger han.

Medicinen mot smärtorna blev obligatorisk morgongymnastik klockan sex. I några minuter gör de nyvakna medarbetarna olika övningar med kvastskaft. Skiftledaren håller i uppvärmningen.

Operatörsunderhåll kallas det. Tidigare var det bara maskinerna som skulle hållas i skick, men nu ska även operatören pysslas om regelbundet.

– Vi pratar ju mycket om underhållet på anläggningen, och sedan tidigare fanns det något som vi kallade för operatörsunderhåll. Vi vinklade om det lite, operatörerna ska inte bara underhålla maskinerna utan också sig själva, säger Peter Wejbro.

Hos företagshälsovården visade det sig också att många på hyvleriet hade taskig kondis. Någonstans dök förslaget om att göra det gamla rökrummet till ett gym upp.

– I början tyckte man att det var förjävligt. Ska man inte ens få röka nu? Men nu tycker jag att det är bra, det är ju inte nyttigt, säger Mikael.

Rökarna förpassades till gårdsplanen samtidigt som rummet snyggades till och träningsredskapen flyttades in. I samma veva bestämde Mikael sig för att sluta röka. På riktigt den här gången.

– Nu får man ju gå ut och röka i stället. Det är inte kul när det är femton grader kallt och blåser här. Sen handlar det förstås mycket om hälsan också, säger han.

Klagomålen från ilskna rökare verkar ha varit lätträknade.

– Jag har fått höra att ”du ska inte tro att jag slutar bara för det här”, men jag vet faktiskt att den som sa det har dragit ner ordentligt på rökandet, säger platschefen Peter Wejbro.

Det nya gymmet är inte bara en förmån för de anställda på hyvleriet. Även Setra och Peter Wejbro ser flera fördelar med rökrummets förvandling till träningslokal.

– Vi måste ju kunna framstå som en modern arbetsplats och för att kunna attrahera ny personal, många här har bara femton år kvar till pensionen, säger han.

På lite kortare sikt hoppas Peter Wejbro också att de anställda ska må bättre.
– Mår man bra och trivs så gör man oftast ett mycket bättre jobb, säger han.

En tredje fördel som Peter Wejbro tar upp är att det passiva rökandet har minskat. Det gamla rökrummet blev en naturlig samlingsplats efter lunchen, inte bara för rökarna. Trots att han från arbetsgivarhåll ser flera fördelar med omgörningen av rökrummet och satsningen på hälsa tror han att det är vanskligt att försöka räkna hem det hela ekonomiskt.

– Jag tror inte att man kan räkna det i pengar, och det är inte så att vi har räknat hem gymmet heller. Vi har gjort det här och tror att det finns en mer långsiktig vinst i det, säger han.

Nu när gymmet står färdigt blir nästa steg att se till att det används. En instruktör hjälper nybörjare och den som tränar fem gånger i månaden belönas med trisslotter. Klubbordföranden Tomas Göransson tror dock att fönstret, som gör insyn från hyvleriet möjlig, kan avskräcka några.

– Jag kan tänka mig att en del inte vågar, men kom de väl i gång så skulle det nog bli kö här, säger han.

Klubbordförande Tomas Göransson kör ett pass i jobbets nya gym. Foto: Sara Kroon
Klubbordförande Tomas Göransson kör ett pass i jobbets nya gym. Foto: Sara Kroon

En som suttit många timmar i rökrummet tillsammans med Mikael är Thorbjörn ”Tobbe” Cederholm. Han dyker upp i dörrhålet till gymmet efter ett avslutat skift och fyller i:

– Jo, jag tror att många inte vet hur de ska göra. Och de vill inte bli utskrattade för att de inte kan, så då skiter de i det i stället.

Tobbe har också lagt ner rökningen nyligen. Han har dessutom hunnit använda det nya gymmet en del. Även Mikael har bestämt sig för att börja träna. Det är bara en sak han måste fixa först.

– Jag har väl inte riktigt kommit i gång ordentligt än. Först måste jag åka och köpa lite fina träningskläder utifall att någon kommer och tränar samtidigt, säger Mikael.

Kondisen har blivit bättre sedan han slutade röka. Kommer han bara i gång med träningen kan det bli riktigt bra.

– Får man träna och gå ner en tjugo kilo så kanske man kan dra upp persiennerna sen, säger han.
– Då får de svårt att såga rakt där ute, kommenterar Tobbe.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.