Industriarbetarnas tidning

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

22 augusti, 2016

Skrivet av Hans Strandberg

Indiska ägare

Ett sulfitbruk bildat 1903, som bara använder barrmassa. Huvudprodukten är 220 000 årston cellulosa som mest används till textilfibrer, men man gör ockå 100 000 ton lignin och 17 000 etanol. Domsjö, som sedan fem år ägs av den  indiska jättekoncernen Aditya Birla Group, har cirka 400 anställda.

Massa produkter.Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

Fabriken i Domsjö var militärt intressant under andra världskriget, för man kan göra krut av cellulosa. Så Ronny Hellström blev faktisk krigsplacerad på sin egen arbetsplats när han började här.

Det är 40 år sedan, han har varit med om mycket konkreta nedläggningshot och hört olyckskorparna kraxa gång efter annan. De är tysta nu och halvtidselektrikern och avdelningsordföranden säger lugnt:

– Nu är det bara framtidstro, vi kan göra allt. De nya ägarna känns mycket bra.

”De” är Aditya Birla, ett gigantiskt indiskt företag, som omsätter över 340 miljarder kronor, har 120 000 anställda över hela världen och tillverkar allt från aluminium till konstgödsel.

Dessutom är företaget världens största viskosproducent – och äger Örnsköldsviksfabriken sedan 2011. Här jobbar cirka 400 personer, 285 av dem tillhör Pappers.Domsjö är själva motsatsen till ett traditionellt bruk, här görs allt utom pappersmassa. Vd Lars Winter kallar sin fabrik för bioraffinaderi, som helt enkelt ska göra ännu mer av trädet. De tre stora produkterna är cellulosa, lignin och bioetanol – men användningsområdena är många och växande:

– Störst är cellulosa till viskosfibrer, men våra kunder gör också korvskinn, foder i kavajer, betongförstärkning, bindemedel i värktabletter, disktrasor, kolsyra till brandsläckare, etanol till drivmedel och spolarvätska. Vi är dessutom Sveriges enskilt största producent av biogas.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.”

I sulfitbruket kokas framför allt gran till så kallad dissolvingmassa eller cellulosa. Den löses upp (dissolve på engelska) och skiljs från andra beståndsdelar. Det mesta används till produktion av viskosfibrer som vävs till olika textilier.

– Vår dissolvingmassa har hög renhet och är vår största och mest lönsamma produkt. Dessutom innebär det en säker debitering inom koncernen, det ger trygghet åt oss, säger Ronny Hellström.

Han fortsätter:
– Det är en komplicerad process att göra viskos. När det gäller vanlig massa konkurrerar man mest med priset, här handlar det om kvalitet, därför är konjunkturnedgångarna mindre djupa för oss.

Men ni kommer ju få allt fler konkurrenter?

– Absolut, men jag känner stor optimism för att vi ligger så långt framme när det gäller tekniken. Vi har lärt oss kundernas krav och vi jobbar hela tiden med nya produkter.

Ronny Hellström leder oss ett bra stycke bort på området, in i ett hus som verkar vara kvar från starten 1903, hemtrevliga klinkersplattor på golvet. In från höger väller den råa dissolvingmassan i en bred ränna. Nu har den 98 procent vatten i sig, halten ska ner till 7 procent, då är massan skivor som balas och skickas med båt till Indien via Lübeck och Amsterdam.

Det ångar om massan, och här hänger vi med ett leende upp kalsonger av märket Allvar, som en slags bild av ett massabruk med framtidstro:

– Det är ju en mycket liten del av våra intäkter, men det känns jättebra att vår råvara förknippas med sådana fina produkter. Man kan ju jämföra med när det fanns en matta av vår cellulosa under de keramiska plattorna i nederdelen av de amerikanska rymdfärjorna, säger Ronny Hellström.

Ni ägs av en indisk jättekoncern, vad vet ni om arbetsförhållandena där?

– Inte jättemycket i detalj, jag har aldrig varit där. Men det har berättats mig att det råder nån slags gammal svensk bruksanda, företaget tar hand om de anställda med skolor, bostäder, sjukvård etcetera. Förstås har de väl inte samma trygghetssystem som vi, men det verkar schysst.

– Och ägarna följer svenska lagar och gillar vårt skyddstänk, det är viktigt för dem.

Hur blir det med jobben i Domsjö?

– Traditionellt är det så i skogsindustrin att bemanningen minskar när man inför ny teknik. Vi vill förstås öka produktionen, men jag tror att den kostym vi har i dag är anpassad till behoven. Jag känner ingen oro för framtiden, förhoppningen är att vi får fler anställda genom nya produkter. Vårt företag ligger ju helt rätt i tiden.

Om detta är förstås vd Lars Winter helt övertygad, om detta kan han prata länge.

– Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja. Bomullen står för 25 procent, men det är en gröda som kräver enorma mängder vatten i områden som har ont om det och dessutom mycket bekämpningsmedel.

Winter säger att fabriken kan höja produktionen med 10–15 procent utan att bygga ut, och poängterar att det inte är någon fara med den svenska skogen – tillväxten är hög­re än avverkningen.

Var är ni om fem år?

– Då har vi ökat produktionen av det vi gör nu och så har vi två eller tre nya produkter.

Till exempel?

– En sak vi tittar på är om man kan använda så kallad celullosafilament i stället för polyestern i corden på höghastighetsdäck, typ Formel 1. En annan är att man kan göra så kallad singel-cell-protein av hemicellulosan i stället för etanol. Då skulle man kunna ersätta soja och fiskmjöl i fiskodlingar, det vore resurshushållande.

Lars Winter säger att ägarna är positiva till verksamheten, möjligen vill han – liksom de flesta vd:ar – investera och modernisera i en högre takt. Man kan också ana en dröm, som han delar med fackordföranden. Ronny Hellström får formulera den:

– Det vore ju att ha en egen viskosanläggning här, vi skulle kunna integrera den med dissolvingtillverkningen. Det finns stora fördelar – vi har råvaran, tillgång till vatten och all logistik.

Niklas Gilmark, en av entreprenörerna bakom Allvar. Foto: David Lundmark
Niklas Gilmark, en av entreprenörerna bakom Allvar. Foto: David Lundmark

Han gjorde allvar av kalsongidén

Niklas Gilmark fångades av en artikel om att göra viskos av bambu. Han har gjort om tricket, fast med träd från sin barndoms skog i Ångermanland. Nu finns kalsongerna i handeln.

Niklas Gilmark är Handelsekonomen som jobbat med varumärken, Stefan Söderberg är grundare och delägare av modeföretaget Hope. Den gemensamma nämnaren är födelsestaden Härnösand. Tillsammans driver de Allvar.
– Det är en stark trend att konsumenter vill veta var det de köper kommer ifrån. Våra kalsonger går att spåra till norrländsk barrskog och tillverkningen är miljövänligare än för bomull. Vi har provat oss fram med olika blandningar för att kalsongerna ska bli mjuka och samtidigt inte sladdriga, säger Niklas Gilmark.

De fastnade till slut för 58 procent viskos, 37 procent bomull och 5 procent elastan. Kalsongerna började säljas på NK i Stockholm i april, nästa anhalt blev – Härnösand. Priset är 299 kronor styck, den som vill ha gylf med knappar får hosta upp 30 kronor till.

– Vi kommer efterhand att knyta till oss fler butiker i Stockholm och Göteborg, men sedan också i modemetropoler som Berlin, London och Paris.

Efter kalsongerna är planen en t-shirt för herrar, i femårsstrategin ryms allt fler produkter, och då även för damer. Viskosfibrerna tillverkas hos Domsjös ägare Aditya Birla i Indien, plaggen stickas i en fabrik på Sri Lanka

– Vi har jobbat mycket med att skapa en miljömässigt och socialt hållbar produktionskedja. Vi har valt partner som jobbar med tillverkare med höga krav och vi har besökt fabrikerna där produktionen sker. Vet man att H&M använder samma tillverkare är det bra.

En kommentar till “Träkalsonger – från bruket till fina gatan

  • ”Vet man att H&M använder samma tillverkare är det bra.”
    Är nämnda företag verkligen en förebild vad det gäller tillverkning? Har ju rapporterats åtskilliga gånger om barnarbetare och slavliknande förhållanden med minimala löner som ej går att leva på.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Gula bojar ska ge  grön energi – och nya jobb

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Framtidens pussel går inte ihop

Framtidens pussel går inte ihop

Sverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Här är framtiden fossilfri

Jakten på den sista procenten

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

"Så får vi ut mer skog på samma yta"

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Japan och Sverige bäst i världen

Att bygga hus i fabrik är Japan och Sverige bra på. Förklaringen finns i ländernas traditioner och industrier, berättar Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola. – Sverige har en lång historia av industriell tillverkning av småhus. Över 80 procent av småhusen är förtillverkade i fabrik. Det kan finnas ett samband med att husföretagen traditionellt […]

Torka och storm ställer till det i skogen

Torka och storm ställer till det i skogen

Extremväder tvingar skogsmaskinsförare att ta mer hänsyn till var, när och hur de kör.

Skogsbruk utan kalhyggen

Skogsbruk utan kalhyggen

När skogen ska brukas hyggesfritt måste maskinförarna sänka farten och tänka bort produktionskraven. I stället krävs eftertanke och större förståelse för skog och mark.

Bojkott mot transport av Teslabilar genom Norge

Bojkott mot transport av Teslabilar genom Norge

”En tydlig signal till Tesla om att de inte kan transportera svenska Tesla genom Norge”, säger Fellesförbundets Jørn Eggum.

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar i hela Norden inom kort

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar i hela Norden inom kort

Danska transportfacket har varslat om sympatiåtgärder och även de norska och finska facken väntas lägga varsel inom kort, erfar Dagens Arbete.

Så blev kampen för några bilmekanikers villkor en storstrid alla pratar om

Så blev kampen för några bilmekanikers villkor en storstrid alla pratar om

Från varsel till sympatiåtgärder. Fem veckors strejk för att värna den svenska modellen.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.