Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”En fråga om höger och vänster”

15 september, 2016

Skrivet av Per-Olof Sjöö

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

Krönika Det är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

Det finns företeelser i livet som gör en mer eller mindre förundrad. Till denna kategori hör bland annat den alltmer utbredda uppfattningen att brister i vård- och omsorgssektorn beror på invandringen.

Jag förmodar att argumentationen vilar på antagandet att kostnader för invandringen tär på resurser som annars skulle kunnat gå till vård och omsorg. Det vore ju förskräckligt, om det nu vore så enkelt förstås.

Under de borgerliga regeringsåren (2006–2014) genomfördes skattesänkningar i storleksklassen 140 miljarder. Är det någon som tror att en sådan enorm omfördelning av resurser i samhället inte påverkar alla våra skattefinansierade sektorer? Samtidigt drev man igenom en hårdför ideologisk privatiseringslinje vilket innebar att gemensam egendom slumpades ut till reapriser. Några få har blivit väldigt rika men vi har alla blivit fattigare genom denna operation.

Hur detta påverkar människors upplevelse av välfärdssektorerna pratas det väldigt lite om. Det är i varje fall relevanta faktorer att ta med i beräkningen när vi diskuterar vår gemensamma välfärd.

Frågan blir än mer intressant om vi betraktar det framtida behovet av arbetskraft. Det är en allt större utmaning för alla branscher på svensk arbetsmarknad.

I takt med att vi blir allt äldre ökar behovet av arbetskraft. I den offentliga sektorn är utmaningen än större eftersom människors behov av vård och omsorg också kommer att öka i framtiden.

För den som är intresserad av att vår gemensamma välfärd ska fungera är det helt enkelt nödvändigt att försöka hitta svar på hur dessa utmaningar ska lösas. Den klassiska konflikten mellan höger och vänster är helt avgörande. De borgerliga partierna svarar sänkta skatter på alla frågor. För vanliga löntagare innebär det sämre och dyrare välfärd.

Om vi ställer invandring mot välfärd gynnas skattesänkarna eftersom konsekvenserna av deras politik hamnar under radarn.

Lyckas vi med att kombinera ett starkt utbildningssystem med en arbetsmarknad som kan leverera trygghet i omställning så kommer Sverige att kunna vara ett land som kombinerar generell välfärd med konkurrenskraftigt näringsliv.

Vår gemensamma välfärd är alltså i mångt och mycket en fråga om politiska prioriteringar. Det är komplext och mångbottnat och låter sig inte lösas med förenklade
resonemang.

Jag tror att vi skulle komma en bra bit på rätt väg om vi börjar betrakta de människor som flytt till vårt land som värdefulla resurser i bygget av vår framtida välfärd. För vad annars skulle en människa vara?

En kommentar till “En fråga om höger och vänster

  • Hej!
    Jag tycker att de som gömmer undan skatt på olika knepiga sätt ska bestraffas De om några har kostat samhället massor i förlorade skatte inkomster!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?