Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Värna arbetsmiljön – och affärerna

15 september, 2016

Skrivet av Anders Ferbe

Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall
Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall

Krönika Hur reagerar chefen om jag som visstidsanställd eller inhyrd ställer kritiska frågor om säkerheten? Får jag komma tillbaka till jobbet då?

Döden på jobbet. Det var rubriken för ett panelsamtal på Noliamässan i Piteå, som jag deltog i för några veckor sedan. Döden på jobbet – man kan tycka att vi inte ens borde behöva diskutera något sådant i Sverige 2016.

Men det måste vi. Det vet Gustaf Seppelin, som överlevde Nordkalkolyckan inne på SSAB:s anläggning i Luleå 2011. Han fick 55-procentiga brännskador när han skulle rengöra en kalkugn som exploderade. Hans arbetskamrat dog.

På Noliamässan sa Gustaf: ”Den smällen jag var med om berodde på att ingen gjort någon riskbedömning. Hade vi bara vågat fråga så hade förmodligen varningsklockorna ringt direkt.”

Han sätter fingret på något viktigt. Varje person som kommer till en arbetsplats måste få bra information och kunskap om arbetsmiljön. Riskerna på arbetsplatsen behöver vara tydliga för alla som vistas där – oavsett om de är fast anställda, nyanställda, visstidsanställda, bemanningsanställda eller anlitade av en underentreprenör. Säkerheten på jobbet får aldrig avgöras av hur du är anställd.

Så är det tyvärr alltför ofta i dag. Slimmade arbetsplatser med hög stressnivå och en hög andel osäkra anställningar gör att många industriarbetare inte hinner – eller inte vågar – uppmärksamma arbetsmiljön. Hur reagerar chefen om jag som visstidsanställd eller inhyrd ställer kritiska frågor om säkerheten? Får jag komma tillbaka till jobbet då?

Så kan vi inte ha det. Arbetsgivarna behöver tänka om. Alla förtjänar att få utföra sina arbetsuppgifter på den tid de faktiskt tar – och på ett säkert sätt. Det gynnar både kvaliteten och de anställdas hälsa. Vilket gör verksamheten mer framgångsrik. Att värna arbetsmiljön är helt enkelt att värna affärerna och företaget.

Även vi i facket kan göra mer. Det behövs fler skyddsombud på arbetsplatserna – och de behöver backas upp av fackets medlemmar och förtroendevalda. Att vara skyddsombud är en oerhört viktig men ibland svår roll. Det kan vara obekvämt att vara den som ifrågasätter säkerheten och påpekar risker. Därför behöver skyddsombuden sina fackliga kamraters fulla stöd.

Politiken spelar stor roll. IF Metall har länge krävt en nollvision för dödsolyckor på jobbet – och den S-ledda regeringen har gått oss till mötes. Fler arbetsmiljöinspektörer anställs och arbetsmiljöforskningen får större resurser, till skillnad från den borgerliga regeringens systematiska nedmontering av det förebyggande arbetsmiljö-arbetet.
Men än finns det mycket kvar att göra. I Sverige 2016 dör i snitt en person på jobbet varje arbetsvecka. Det är fullständigt oacceptabelt. Arbetsgivarna, facket och politiken måste gemensamt se till att alla tryggt kan gå till jobbet utan att riskera livet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vi måste få slut på o­tryggheten

Vi måste få slut på o­tryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Nya utmaningar finns alltid kvar

Nya utmaningar finns alltid kvar

Det fackliga arbetet måste alltid fortsätta. Efter en strid kommer nästa och nästa – allt för att ge bättre villkor i en ständigt ny tid.

Arbetsgivarnas återvändsgränd

Nästan alla arbetsgivare visade en glupande aptit
på mer makt över arbetstiden (läs gratisarbete)
i årets avtalsförhandlingar.

Engagemanget börjar i det lilla

Orättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Vi har avtal som ger unik styrka

Tack vare kollektivavtalen har Sverige under många år utvecklat unik styrka inom både arbetsliv och industri. Det ska vi fortsätta med.

Kompetens har bäst-före-datum

Med allt snabbare teknisk utveckling blir bäst-före-datum för kunskaper kortare och kortare. Därför behöver vi alla lära nytt hela tiden.

Nu håller vi ihop – det provocerar

Genom samordningen tar vi ansvar för en stabil löneökningstakt på hela den svenska arbetsmarknaden.

Vi är framtidens industri­arbetare

Den tekniska utvecklingen kräver yrkesskickliga industriarbetare. Alla industrier som vill hänga med i utvecklingen behöver praktiska teoretiker och teoretiska praktiker.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.