Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Nästa gång kan det vara vi som flyr

15 december, 2016

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika Efter storstrejken 1909 tvingades fackligt aktiva arbetare fly Sverige. Vi behöver komma ihåg det nu, när människor ger sig ut på livsfarliga båtfärder över Medelhavet.

Det finns många livsöden som faller i glömska, många historier som aldrig berättas. Ibland kan nytt ljus helt plötsligt falla över ett historiskt skede. Så är det med berättelsen om de bortglömda svenska politiska flyktingarna.

GS har beslutat om ett kulturstipendium till Christina Winroth som tillsammans med författaren Bosse Schön ska arbeta fram en bok om de svenskar som efter storstrejken 1909 svartlistades och för att rädda sig själva och sina familjer tvingades fly landet.

Det är allmänt känt att storstrejken blev ett svidande nederlag för den unga svenska fackföreningsrörelsen. Medlemsantalen sjönk dramatiskt och arbetsgivarna flyttade fram sina positioner kraftigt.

Men det personliga pris många av arbetarna fick betala har i mångt och mycket fallit i glömska. Man blev trakasserade, en del blev vräkta från sina arbetarbostäder. Svartlistningarna omöjliggjorde framtida försörjning.

Detta ledde till att hundratals svenskar tvingades emigrera. Några hamnade i Amerika men ett stort antal flydde till Brasilien. Många föll också offer på den hårda överresan.

Det är lätt att dra paralleller till dagens situation. Deras umbäranden var desamma som dagens flyktingar genomlever. Egentligen är den enda skillnaden att flyktingströmmen går i den andra riktningen. På 1970-talet tog Sverige emot många politiska flyktingar från Sydamerikas diktaturer. I dag är det konflikthärdar i mellanöstern som triggar flyktingströmmen.

Jag tycker det är viktigt att efterdyningarna av storstrejken blir belysta. Det kan hjälpa oss som lever i dag att få perspektiv på tillvaron. Det är nämligen så att inget är beständigt. Vårt välfärdsbygge är ett resultat av en enveten kamp av generationer som fick betala dyrt för det de byggde. Vi som är verksamma i dag lever i en annan tid, men det är ändå vår skyldighet att förstå vilka uppoffringar som gjorts för vår skull.

När människor i dag dör på Medelhavet till följd av en desperat jakt efter ett anständigt liv är det bra att bli påmind om att resan en gång gått åt det andra hållet. Det finns inga garantier för att resans riktning än en gång kan komma att ändras.

Det är en fråga som ligger helt i våra händer och vilar helt och hållet på hur vi förvaltar det arv som vi fått oss tilldelat.

Per-Olof Sjöö

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.