Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

10 januari, 2017

Skrivet av

ANALYS Trump twittrar och hotar. Nu mot bilindustrin, lagom till branschmässan i Detroit. Strafftullar ska införas om inte biljobben flyttas från Mexiko till USA. Ändå får USA det mesta av investeringarna i regionen. Nervositeten sprider sig bland biltillverkarna, men Volvo Cars kan vara lugnt.

För 22 år sedan undertecknades frihandelsavtalet Nafta. Tullar togs bort mellan USA, Mexiko och Kanada. Sedan dess har Mexiko blivit en allt viktigare tillverkare av bilar. Idag har alla stora amerikanska och japanska bilföretag, liksom Volkswagen, produktion i landet.

Snart har Mexiko tjugo bilfabriker vars sammanlagda produktion gör landet till världens sjunde största tillverkare av bilar. Som exportör är Mexiko en storspelare. Av tio bilar som monterats av mexikanska bilarbetare säljs åtta till USA. Mestadels billiga småbilar som bilföretagen anser vara för olönsamma att tillverka i USA.

Republikanen Donald Trump tog hem en knapp seger över sin demokratiska motkandidat Hillary Clinton i några av de delstater där bilindustrin av tradition är stark men där bilkrisen för några år sedan slog hårt, som i Michigan och Ohio. I valkampanjen lovade han att ta hem biljobben från Mexiko. Om inte bilföretagen gör som han säger hotar Trump att införa tullar på 35 procent på bilar tillverkade i de mexikanska fabrikerna.

I förra veckan tog Trump åt sig äran för att Ford skrotat planerna på en ny mexikansk fabrik. I stället för att investera motsvarande 14,5 miljarder kronor i en fjärde fabrik i Mexiko har Ford beslutat satsa drygt sex miljarder kronor i Flat Rock-fabriken i Michigan.

Trump triumferar, men besluten har knappast något med varandra att göra.

Den nya mexikanska fabriken skulle tillverka Focus-modellen, var det tänkt. En volymbil som görs i stora serier och som Ford inte tjänar överdrivet mycket pengar på jämfört med pickuper, crossovers och stadsjeepar.  I fjol minskade dessutom försäljningen av Focus med 17 procent i USA.

Att Ford skrotar planerna på en ny fabrik i Mexiko innebär inte att Focus kommer att produceras i USA. Focusmodellen görs redan i Fords Hermosillo-anläggning i norra Mexiko. Där kommer tillverkningen av Focus att öka.

Flat Rock-fabriken – som idag tillverkar prestigemärken som Ford Mustang och Lincoln Continental – blir istället produktionsort för en helt annan och långsiktigt mer strategisk satsning: utvecklingen av elbilar, hybridbilar och självkörande fordon.

Häromdagen, inför den pågående bilmässan i Detroit, twittrade Donald Trump mot den andra stora biltillverkaren i USA, General Motors. Där handlar konflikten om modellen Chevrolet Cruze. Den tillverkas idag till största delen i Ohio, medan en enklare variant görs i betydligt färre exemplar i Mexiko. Av den dryga miljon Cruze-bilar som sålts i USA sedan 2010 har samtliga varit tillverkade i Ohio, uppger GM.

I fjol tillkännagav GM att man skulle investera motsvarande 3 miljarder kronor i Mexiko i nästa generation Chevrolet Cruze. Samtidigt drog GM ner ett skift i Ohiofabriken på grund av vikande försäljning av Chevrolet Cruze. Trump anser att GM kan investera i Ohio i stället för Mexiko och fylla upp  Ohiofabriken med den enklare varianten av Chevrolet Cruze. GM säger att de står fast vid sina investeringsplaner. ”Allt vi gör nu grundar sig på långsiktiga beslut vi tog för 2-3 år sedan” har GM sagt.

Bilföretagen tillkännager just nu vilka investeringsplaner de har i USA, mycket för att förebygga en eventuell twitterstorm från den tillträdande presidenten. Toyota, som redan kritiserats av Trump, utlovade häromdagen satsningar på tio miljarder dollar i USA men utesluter ändå inte flytt av jobb från USA till Mexiko. Igår berättade även Fiat-chefen Sergio Marchionne om koncernens investeringsplaner i USA. Fiat äger amerikanska Chrysler.

Att bilföretagen just nu är ivriga att annonsera sina investeringsplaner innebär inte att den amerikanska bilindustrin har lämnats lottlös de senaste åren.

Enligt Center for Automotive Research har det under de tre senaste åren investerats totalt 68,5 miljarder dollar, 621 miljarder kronor, i den nordamerikanska fordonsindustrin – i USA, Kanada och Mexiko. Merparten, 72 procent av satsningarna hamnade i USA.

Bilbranschen är sammanflätad över gränserna. En global industri som bygger globala plattformar med globala underleverantörsnät. Av de komponenter som monteras ihop till en bil i Mexiko har ungefär 40 procent tillverkats i USA. Och vice versa. Detta har också uppmärksammats i Storbritannien där tillverkarna fruktar effekterna av en Brexit. Inte minst därför att uppskattningsvis 70 procent av komponenterna i de brittisktillverkade bilarna importeras från de övriga EU-länderna.

Donald Trump ärver en bilindustri som är i betydligt bättre skick än det konkursbo som Barack Obama fick ta över. Under Obama ägdes General Motors i praktiken av det amerikanska finansdepartementet under ett par år innan den hårt omstrukturerade koncernen återlämnades till privata ägare. Obamas politiska motståndare  i det republikanska partiet motsatte sig de statliga räddningsaktionerna. Om de hade fått bestämma skulle nog Trump idag inte haft någon bilindustri att mobba, skriver kommentatorn Martin Wolf i dagens Financial Times.

Efter näradöden-upplevelsen 2008-2010 har amerikansk bilproduktion återhämtat sig. I fjol såldes också rekordmånga bilar i USA. Med 17,5 miljoner sålda fordon överträffades det gamla rekordåret 2000.

Av de 250 000 biljobb som försvann med finanskrisen sägs i stort sett samtliga ha kommit tillbaka – men bara undantagsvis i de gamla industristäderna i norr. Expansionen sker nu i sydstaterna där facket är obefintligt och lönerna lägre än i norr. Det är en trend som inleddes redan på 1980-talet; när de japanska biltillverkarna steg in på den amerikanska bilmarknaden byggde de fabrikerna i södern. De fick snart sällskap av de inhemska biltillverkarna, liksom de tyska.

Och snart är även Volvo Cars på plats i sydstaten South Carolina vars uttalat fackföreningsfientliga guvernör Nikki Haley har tagit plats i Trumps administration som USA:s nästa FN-ambassadör. Därmed behöver Volvo Cars ledning knappast känna samma nervositet och irritation som andra biltillverkare i dessa dagar ger uttryck för på Detroits mässgolv. Det är mycket roligare att prata nya modeller än att besvara och reda ut 140 tecken mer eller mindre ogrundade påståenden från den som tillträder världens mäktigaste ämbete.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metalls ordförande Marie Nilsson på sina nya fabrik i USA i våras. ”En jäkla förolämpning mot oss”, säger Glenn Bergström, IF Metalls representant i Volvo Cars bolagsstyrelse. Företaget säger att det berodde på att det rådde sekretess i fabriken vid tillfället. 

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Hon har sagt att hon har höga klackar för att kunna sparka på facket. Nu blir South Carolinas guvernör Nikki Haley USA:s FN-ambassadör.

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Volvo Cars första amerikanska bilfabrik får generöst stöd av South Carolina, som pekas ut som en av USA mest antifackliga delstater.

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

Amerikanska bilindustrin varnar nu för följderna av president Donald Trumps importtullar på europeiska bilar. Enligt en rapport riskerar tullarna att leda till jobbslakt – i USA

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Volvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

Ledaren för amerikanska bilfacket förvånas över att Volvo med sin höga moral väljer South Carolina. Men han säger att han givetvis ska försöka organisera arbetarna.

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.