Industriarbetarnas tidning

Miljard­satsning på bioraffinaderi utreds

2 mars, 2017

Skrivet av

Grönt guld Ett helt nytt bioraffinaderi vid Domsjö Fabriker – det kan bli verklighet om en förstudie visar att en sådan miljardsatsning är lönsam. Förutom bruket deltar ytterligare tolv företag i projektet.

Ronny Hellström, ordförande i Pappers avdelning vid Domsjö Fabriker berättar att det under lång tid har pågått diskussioner om en ny satsning i Domsjö.

– Vår vd har arbetet länge ihop med SP Processum, som är projektägare.

I januari inleddes en projektstudie, som ska vara klar runt nästa årsskifte. Studien ska utreda förutsättningarna för att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi där flera olika produkter kan framställas av skogsråvara i stället för olja.

Det skulle i så fall handla om en miljardinvestering och en ny fabrik med en kapacitet på 1,7 miljoner årston.

– En miljon ton sulfitmassa för textilmarknaden och 700 000 årston för andra produkter, säger Ronny Hellström.

Dit räknas bland annat lignin och etanol som Domsjö Fabriker producerar redan i dag, men även fiskfoder, gröna kemikalier och drivmedel.

Om det blir en ny fabrik kommer den med största sannolikhet att byggas i anslutning till det befintliga massabruket. Fram till att ett eventuellt beslut om byggstart fattas är det dock bara en dröm. Domsjö Fabrikers vd Lars Winter menar att en byggstart kan bli aktuell först i slutet av 2019.

– Det är många frågor som måste redas ut, men det finns ett stort intresse, inte minst från regeringens sida, säger han till Örnsköldsviks Allehanda.

Att den eventuella miljardsatsningen engagerar är inte att ta miste på, inte minst för att den kan skapa ett stort antal nya jobb.

– Så fort man går på affären och handlar är det alltid någon som vill prata om det, säger en upprymd Ronny Hellström till Dagens Arbete.

– Och det är positivt att få prata om någonting positivt och som berör oss alla här på orten.

Utöver Domsjö Fabriker deltar ytterligare 12 företag i förstudien som leds av Processum. Här finns bland andra Holmen och Sveaskog, Akzo Nobel, H&M och Ikea. Företagen finansierar förstudien till hälften, medan Länsstyrelsen i Västernorrland står för resten.

Läs mer:

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Industrislakt eller nya möjligheter?

Industrislakt eller nya möjligheter?

Europas motorfabriker går en oviss framtid till mötes när bilarna elektrifieras. Men Volvo Cars anläggning i Skövde är tidigt ute och rustar sig för omställningen.

Trähusen skjuter åter i höjden

Trähusen skjuter åter i höjden

Behovet av fler bostäder gör att branschen klarat pandemin. Den gröna omställningen fortsätter att ge fler byggen av trä.

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.

Nu ska vattnet renas på fabriken

Nu ska vattnet renas på fabriken

Xylem i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

”Sverige kan visa vägen”

”Sverige kan visa vägen”

Visst, läget är allvarligt. Men det finns också mycket positivt som händer för klimatet. Miljödebattören Stefan Edman vill lyfta fram industrins roll i ny klimatbok.

Så ställer vi om för klimatet

Så ställer vi om för klimatet

Även små steg tar oss framåt. Nu vill vi ha era bästa råd för att ställa om för klimatet. Urban Lindfors berättar om sitt byte till elbil.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.