Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Därför motarbetas låglöne­satsningen

24 maj, 2017

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika Att låglönesatsningen provocerar arbetsgivarna är kanske inte konstigt. Den är en symbol för att arbetare står upp för varandras villkor.

De allra flesta av GS avtal är nu klara och vi går in i en treårig avtalsperiod med goda förutsättningar för reallöneförbättringar. Den fråga som möjligen rönt störst uppmärksamhet i år är den låglönesatsning som samtliga LO-förbund enades om att driva igenom.

Låglönesatsningen sker genom en insamlingsmodell som gör att de som tjänar mindre än 24 000 i månaden bidrar lite mer till värdet på varje avtalsområde. Denna modell etablerades i industrins avtal i slutet på mars och då trodde de flesta att det skulle bli en lugn fortsatt avtalsrörelse för övriga arbetsmarknaden.

Tyvärr visade det sig att så inte var fallet. Hotell- och restaurangfacket tvingades att lägga ett stort varsel för att få samma modell som industrin och i skrivande stund är Fastighets i samma situation. Hur kan det då bli så här?

För det första handlar det om det så kallade ”märket”. Industrin ska normera löneökningarna på arbetsmarknaden och enligt arbetsgivarnas definition kan det då inte vara olika avtalsvärden på industrins avtal. Jag köper deras argument såtillvida att det inte går att ha fri huggning på de först träffade avtalen. Då har vi snart kaos i lönebildningen.

Finessen med LO-samordningen är dock att låglönesatsningen ska ske under kontrollerade former. Redan innan avtalsförhandlingarna drog i gång fanns det ett handslag mellan LO-förbunden om hur det skulle gå till. Risken för huggsexa är därmed ett dåligt argument.

För det andra hävdar arbetsgivarna att lågavlönade LO-förbund måste betala med andra försämringar i avtalen för att få samma modell som industrin. Det är ett beprövat grepp som har lett till att vissa, främst kvinnodominerade avtalsområden, redan innan årets avtalsrörelse har fått se sina avtal rejält urholkade.
Denna utveckling är vi inom LO överens om att inte låta fortgå.

För det tredje vet vi att arbetsgivarna hatar låglönesatsningar. Det är inte en ny ståndpunkt, tvärtom har det löpt som en röd tråd sedan arbetsmarknadens parter började förhandla om kollektivavtal.

Det kan möjligen vara en ideologisk ståndpunkt, men framför allt handlar det om att de ser samma sak som vi. När arbetare i solidaritet ställer upp för varandra blir det till en oslagbar kraft.

Denna insikt är säkert, ur arbetsgivarsynvinkel, skäl nog att till varje pris bekämpa årets låglönesatsning.

Per-Olof Sjöö är förbunds-
ordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.