Industriarbetarnas tidning

En given plats på scenen

26 maj, 2017

Skrivet av

Elisas värld Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance. Så länge hon kan ­minnas har Elisa Lindström provat nya saker.
För DA berättar hon om hur dansen förändrade henne, om sångdebuten på snickeriet och om framtiden för dansbandet Elisa’s.

Elisa Lindström

Född: 1991.
Familj: Sambon Markus Frykén, som också spelade i Elisa’s. ­Hunden Ziva, en ettårig tolling retriever.
Bor: Vasastan i Stockholm. ­Flyttade från Skövde för två år sedan. Uppvuxen i Töreboda.
Aktuell: Med nytt soloalbum. Gör musikaldebut som Maria i Sound of music i Malmö i september. Har släppt sex album med Elisa’s samt ett soloalbum.

En himla massa priser

Tv: Vunnit Dansbandskampen, ­Körslaget och Let’s Dance. Femma i en deltävling I Melodifestivalen.

Guldklaven: Bästa sångerska tre gånger under Dansbandsveckan i Malung. Elisa’s har vunnit för bästa låt, Be mig, se mig, ge mig! och  fått Sveriges Radios pris.

Grammis: 2014 och 2015 blev Elisa’s Årets Dansband.

Elisas olika musik­influenser

Pappa lyssnade på: ­Elvis och Julio Iglesias.
Mamma lyssnade på: Lotta Engberg, ­Abba, Vivaldi.
I dansbands­världen: Flamingokvintetten, Lotta Engbergs, Sven-Ingvars, ­Arvingarna.
Lyssnar på nu: Mycket country. Alison Krauss, tidiga Dolly Parton, Michael Bublé och John Mayer.

En marsdag 2016 är Elisa Lindström nervös. Det är ovanligt. Hon tar stegen nedför trappan i takt till Zara Larssons Lush Life, möter danspartnern Yvo Eussen.

Rampljuset är hon van vid, tv-kamerorna likaså. Men dansa inför publik har hon aldrig gjort förut.
Innan har Yvo knutit hennes skor, sagt åt henne att andas lugnt – han tar hand om henne. Ändå pirrar det.

Det är första dansen i TV4:s Let’s Dance och paret svänger ut på golvet i en samba. Elisas cerisa halterneckklänning glittrar i strålkastarna, kjolen flyger runt benen. Vid varje snurr skriker studiopubliken ut sin förtjusning.

Till slut landar de framför de tre domarna. Elisa ler spänt när hon lyssnar på omdömena om rytmkänsla och höftgung. Till slut säger Ann Wilson: ”Nu har du satt ribban. Det är dig de andra ska kämpa för att slå!”

Spänningen släpper, leendet spricker upp. Elisa och Yvo går upp i ledning.

– Där och då tänkte jag att det kanske fanns en möjlighet att gå hela vägen.

Det är början på tre månader som Elisa Lindström beskriver som kanske den mest utvecklande perioden i hennes liv.

– När man går utanför sin bekväma zon och gör nåt man inte är van vid blir man stark och vågar jättemycket.

Det är femtio- och sextiotalsnostalgi som gäller när Elisa Lindström och bandet
Whole lotta shakin’ spelar på Scalateatern i Karlstad. Foto: David Lundmark

För Elisa Lindström har det alltid varit musiken. Drygt 20 år tidigare, december, ett snickeri utanför Töreboda i Västergötland. Arbetet är slut för dagen och arbetarna, däribland Elisas pappa, har samlats i konferensrummet. Ljuset är dämpat. Längst fram står fyra flickor. De sjunger Sätt dig på bocken och En liten lucia – lite ovanliga luciasånger som de fått från Elisas mamma musikläraren.

Elisa är tre år och älskar redan att uppträda. Det är en lek, bara roligt. Det är så hon vill att det ska vara.

– Och så minns jag att de hade supergoda lussebullar.

Sedan följer fler framträdanden, talangjakter, luciatåg. De fyra lussetjejerna, däribland Elisas lillasyster, bildar bandet LaLi och när Elisa är nio sjunger de på den nya Törebodafestivalen inför stor publik. Inte nervöst, bara roligt, de har ju varandra. På en annan scen får en nyupptäckt Markoolio tjejer att svimma.

Det finns ett talesätt som Elisa gillar: För att få saker du inte haft tidigare, måste du göra saker du inte gjort tidigare. Så länge hon kan minnas har hon velat prova nya grejer.

Och det har hon gjort. Håll i er nu:
2005 är LaLi med i Lilla Melodifestivalen.
2009 bildar Elisa och några kompisar från Musiklinjen i Skövde dansbandet Elisa’s.
2010 vinner de TV4:s Dansbandskampen.
2013 vinner hennes kör Körslaget i samma kanal.
2014 är hon med i Melodifestivalen.
2016 blir hon programledare i TV4:s Tack för dansen. Samma år vinner hon Let’s Dance.

En loge är lyx jämfört med dansbandstiden, då en stor del av Elisas liv levdes i turnébussen. Foto: David Lundmark

Nu är det 2017 och Elisa står i en loge på Scalateatern i Karlstad. Strax ska hon sjunga rock’n’roll som gästartist till coverbandet Whole lotta shakin’. Hon är avspänd, hon har gjort det förut.

– Brrrrrrrrrrrr.

Underläppen fladdrar. Hon stretchar nacken, räcker ut tungan. Att sjunga upp är viktigt. På förmiddagen har hon varit ute och sprungit. Hon har sina ritualer som ska sitta före en föreställning.

– Jag kan tänka mig att det är lite som en idrottare.

Kläderna är inköpta på second hand för den rätta femtiotalskänslan. Hon fixar till håret i Marilyn Monroe-stil innan hon går in på scenen. Diamonds are a girl’s best friend, sjunger hon, river av Jailhouse rock och ett sextiotalsmedley.

– Det här är musik jag spelat många gånger med mitt dansband, berättar hon för publiken.

Men framträdandet i Karlstad är något annat än en dansbandsspelning. Här gör hon ett tiotal låtar, och får pauser mellan.

Med Elisa’s kunde hon hålla på i fyra timmar. Efter det råddade de ner allting. I säng kom hon först vid tre–fyra, varje natt. I turnébussen sover man inte speciellt bra. 2014, när hon också var med i en vintershow, gjorde Elisa 170 spelningar.

– När vi slutade insåg jag att jag inte sovit ordentligt på fem år.

Under de fyra timmarna stod hon nästan helt stilla, nacken böjd nedåt mot publiken på dansgolvet. Hon hade självförtroende i rösten, men kroppen var stel. Samtidigt, hon fick sjunga för folk som var glada, som var ute och hade roligt, kanske blev kära. En gång bad en kille att få låna mikrofonen för att fria till sin flickvän (som blev chockad men sa ja). Och de var ett så sammansvetsat gäng – Elisa hade själv sin sambo i bandet.

En autograf hinns med mellan soundchecken och konserten. En del fans har följt Elisa länge. Foto: David Lundmark

För att klara det fick de se till att ta hand om sig själva. Ingen alkohol under spelkvällarna, och styrketräning för att orka. För ett och ett halvt år sedan bestämde de att livet var för slitigt.

– Det var dags att göra nåt nytt och gå vidare.

Så blir det Let’s Dance. Elisa går in i det till hundra procent. Från början vet hon: Hon vill vara med till slutet. Inte för att vinna, utan för att få dansa alla danser.

Efter den inledande samban släpper anspänningen. Under månaderna som följer växer självförtroendet. Sångrösten har hon alltid känt sig trygg med, men nu står hon inte längre i en stel ställning inför en dansbandspublik, utan rör sig, snurrar, sträcker på sig, får bättre hållning. Spärrarna släpper.

– Jag tror att jag blev en bättre sångerska av det.

Några av de bästa stunderna har hon under träningarna, när kamerorna inte är på. Hon vill lära sig så mycket!

– Jag tänkte, det här är precis som när jag var liten och vi lekte.

I finalen ställs småstadstjejen Elisa mot Stockholmsbruden Bianca Ingrosso, född in i kändisvärlden. I studion tror de flesta på Bianca, men å andra sidan har de nog inte så bra koll på ställen som Töreboda. Och Bianca har inte haft över 100 spelningar om året inför en dansälskande publik.

Men äh, det där att de två framställdes som rivaler.

– Jag och Bianca pratade om att det var tråkigt att de skulle jämföra oss som personer. Vi kände inte den konkurrensen.

Ledsen blev hon också av att få elaka kommentarer på nätet om utseende och dansstil.

– Det tar energi när man egentligen bara vill ge och ge.

Hon är luttrad – under dansbandsåren hände det att personer kom fram till henne på scenen och klagade. Kanske på att rösten inte var i toppform, eller att hon inte ”såg tillräckligt glad ut”.

– Jag är van att få det i fejset. Det är lite lättare att kunna sitta bakom en dator.

Elisa vann både juryns och tv-röstarnas hjärtan, och mest av allt fick hon kärlek från tittarna. Gladast blev hon av att höra att de tyckte hon var en fin person. Programledaren David Hellenius framställde ofta Elisa som ”perfekt”.

– Det får de gärna tro, skrattar hon.

Hon säger att hennes sambo kan vittna om att hon kan vara hur strukturerad och effektiv som helst på jobbet, men släpper allt när hon kommer hem.

– Jag är jättestökig. Jag har verkligen de kontrasterna. Det är det som gör att jag får balans i mitt liv.

Sedan ett drygt år finns en ny familjemedlem, tolling retrievern Ziva. Långa ­promenader i parken är avkoppling i storstadshetsen. ”Hon tar ner mig på jorden.” Foto: David Lundmark

Men bilden av att hon är jordnära, en ”girl next door”, stämmer tycker hon. I kändisvärlden känner hon sig ”inte hemma, men trygg”. Hon känner sig ju hemma i musiken.

– Jag bestämde tidigt att jag aldrig ska vara någon annan än mig själv, då kommer jag inte att orka.

För ett par år sedan flyttade hon till Stockholm. Det är skönt med vardagen och rutinerna, och hon har många vänner där. Men ibland måste hon bara hem och landa i föräldrarnas sommarstuga, fiska och gå i skogen.

– Jag är nog en tjej som ska bo nära naturen.

När konserten i Karlstad är över pustar Elisa ut med bandmedlemmarna bakom scenen. ”Det gick bra.” ”Ja, vi fick i gång dem.” Utanför ropar publiken på mer. Det är ofta bra drag i Karlstad, minns Elisa från sina dansbandsspelningar.

Nästa dag ska hon ta tåget hem till Stockholm. Där väntar inspelning av nya skivan. Den är inspirerad av de musikstilar hon känner sig mest hemma i nu – country och pop. Och hon gör något hon inte gjort förut – skriver på engelska.

Sedan kommer hon att lämna sin komfortzon ännu en gång och uppfylla en barndomsdröm: Att göra musikal. I september spelar hon Maria i Sound of Music i Malmö.

Dansbandet då? Jo, de får en del påtryckningar att dra i gång igen. Så är det när det finns fans som älskar en så mycket att de tatuerar in bandnamnet på underarmen.

Elisa saknar inte slitet, men hon kan sakna känslan av att vara ett tajt gäng som åker runt tillsammans. Alla i bandet är fortfarande goda vänner, så egentligen är det bara att ta upp det.

– Vi får se.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Här kommer ilskan över jobbet ut

Här kommer ilskan över jobbet ut

I samlad trupp fick klago­kören i Liverpool sjunga om sådant de knappt vågade prata högt om på egen hand: sin jobbsituation och problemen på arbetsmarknaden.

Tre julskivor som inte frestar på

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Vi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

Ny snurr på vinylskivan

Ny snurr på vinylskivan

Den var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

Hon befriar Karlfeldt

Hon befriar Karlfeldt

Sångerskan Anna Ihlis gav sig på det svåra. Att ge nytt liv åt den storvulna och pompösa nationalskalden Erik Axel Karlfeldt.

Göran blir hög av att dansa

Göran blir hög av att dansa

Pappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

Carol är såld på slagverk

Carol är såld på slagverk

Onsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

Sånger från andra sidan

DA:s Pontus Ohlin tipsar om tre jul- och nyårslåtar med stjärnor som slocknat.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.