Industriarbetarnas tidning

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

14 juni, 2017

Skrivet av

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Global Deal

I september 2016 presenterade Stefan Löfven Global Deal inför FN. Globaliseringens fördelar och vinster ska komma fler till del. Regeringar, näringsliv och fackförbund ska samverka globalt för att skapa förbättrade arbetsvillkor och rättigheter för arbetstagare i hela världen. Initiativet uppmanar till en ”social dialog” mellan parterna.

Effekten av trygga jobb, bättre inkomster och arbetsvillkor samt minskad ojämlikhet blir enligt visionen att företag och samhällen i sin helhet går bättre. Ökad produktivitet, ökad efterfrågan, fler arbetstillfällen, färre konflikter och minskad social oro, ökad tillit och stabilitet är några av de långsiktiga vinsterna.

De som ansluter sig (se lista) förbinder sig att ta ansvar för utmaningarna på arbetsmarknaden, till exempel genom att respektera FN-organet ILO:s deklarationer om arbetstagares grundläggande rättigheter.

Anslutna länder: Angola, Argentina, Bangladesh, Belgien, Chile, Colombia, Etiopien, Indonesien, Kambodja, Kanada, Sydafrika, Sverige, Tunisien, Uruguay, Österrike.

Företag: H&M, ICA Group, Scania.

Fackförbund: GS-facket, IF Metall, Unionen, LO i Sverige och i Danmark, SACO, TCO, ETUC, Council of Nordic Trade Unions, IndustryALL, ITUC, TUAC, UGTT, UNI.

Övriga organisationer: ILO, OECD, UN Global Compact, Swedfund, The B Team, UTICA.

Under tisdagens förbundsmöte beslutade fackförbundet GS att ansluta sig till Global Deal – den vision som statsminister Stefan Löfven presenterade inför FN i september.

Då ordnades också en paneldiskussion om Global Deal. Bakgrunden till regeringens initiativ är att göra något åt de negativa effekter som kommer av globaliseringen, förklarade utrikesdepartementets ambassadör för hållbart företagande, Diana Madunic.

– Globaliseringen är i full gång och den går inte att stoppa. Den har positiva aspekter, bidrar till ekonomisk tillväxt till exempel. Men de negativa sidorna slår hårt.

Förlorarna i globaliseringen är till exempel alla de arbetare som skadas, utnyttjas eller förolyckas på jobbet på grund av dåliga arbetsvillkor, fortsatte Diana Madunic.

– Målet är att fler människor ska ha trygga jobb och att vi ska få en mer jämlik fördelning av de ekonomiska resurserna. Anständiga villkor kommer också leda att till ökad produktivitet.

I panelen deltog även Trä- och möbelföretagens vd David Johnsson och Grafiska företagens vd Ravindra Parasnis. De sympatiserar med visionen, men har svårt att se vad den kan göra för skillnad.

– Den svenska modellen bygger på svensk historia, Saltsjöbadsuppgörelsen, hög organisationsgrad. Den går inte bara att klistra in hos andra. Som branschorganisation jobbar vi med certifieringssystem som tar hänsyn till sociala faktorer. Vi driver frågan, men har inget tryck från våra medlemmar om att ansluta oss till Global Deal, sade David Johnsson.

Ravindra Parasnis betonade att det är viktigare än någonsin att jobba i samförstånd för att lösa framtidsutmaningarna, men att det har varit rätt tyst kring Global Deal sedan lanseringen i september.

– Stora globala företag jobbar mycket med de här frågorna, så var platsar just Global Deal in i detta?

Diana Madunic betonade att tanken inte alls är att föra ut den svenska modellen till resten av världen. Tvärt om, ska hänsyn tas till varje lands olikheter.

– Men vi ska inspireras av varandra och verka för en social dialog.

Intresset för hur det fungerar i Sverige är ändå stort, säger hon.

– Det är många som sneglar åt vårt håll. Jag var nyligen i Kina, och de undrar hur vi egentligen gör för att få det att fungera på arbetsplatserna. I Kina kan de styra över företagen och förbjuda strejker, men på kinesiska företag ute i världen vet de inte vad de ska göra när det blir konflikt.

Att tro att alla kan passa in i den svenska modellen är ett generalfel som facken självkritiskt kan ta till sig, erkände Per-Olof Sjöö, ordförande i GS. Men nu är tiden inne för att ta täten i rättvisefrågorna, menar han.

– Det har hänt någonting i den globala kontexten nu. Allt fler ser problemen med globaliseringens snedfördelning av resurser.

Det finns en större öppenhet i dag för att diskutera problemen med globaliseringen. Nyckeln till att konceptet Global Deal ska nå framgång är att fler internationella arbetsgivare ser värdet i att ansluta sig, tror han.

Att så få stora företag, och hittills inga arbetsgivarorganisationer, har anslutit tror David Johnsson och Ravindra Parasnis beror på att modellen känns lite vag och att det är svårt att förstå vad den rent konkret ska uppnå. Risken är att det bara blir ytterligare vackra ord och intentioner, tror de.

Diana Madunic invänder. Intresset är stort och det efterfrågas ett starkt politiskt tryck för att skapa förändring, säger hon.

– Och sen att det är vagt – det är en balansgång. Normalt får vi från företagen höra att man inte vill att det ska vara betungande och styrt. Därför har vi varit väldigt noga med att försöka göra det så enkelt och smidigt som möjligt. Inga rapporteringskrav till exempel utan man delar med sig av erfarenheter för att inspirera andra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Miljökata­strofen som flyttade

Miljökata­strofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Miljökatastrofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

Arbetares rättigheter hotas globalt

Situationen för fackligt aktiva har försämrats i hela världen, visar världsfackets ITUC:s årliga genomgång av arbetares rättigheter. Fackligt aktiva mördas, hotas och förhindras att strejka.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

Facket och H&M pressar underleverantörer

Facket och H&M pressar underleverantörer

Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning.

H&M förlänger det globala avtalet med facket

H&M förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten H&M:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. ”Ett kvitto på att det fungerat”, säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

Den svenska modejätten H & M har idag tecknat ett globalt avtal med IF Metall och Industri All som omfattar 1,6 miljoner anställda på företagets 850 huvudleverantörer. Avtalet slår fast rätten att organisera sig fackligt men också att de anställda ska ha en lön som går att försörja en familj på.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.