”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

"Frågorna måste upp på bordet" säger GS vice ordförande Madelene Engman (t.v) med anledning av den nya arbetsmiljörapporten. Den visar bland annat att antalet arbetsskador ökat mest på tidningstryckerierna. Foto: TT

Stress växande orsak till arbetsskador

(Uppdaterad) Allt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets nya arbetsmiljörapport.

GS-fackets Arbetsmiljörapport 2016

Undersökningen gjordes mot bakgrund av arbetsmiljöföreskriften (AFS 2015:4) om organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.

3 030 GS-medlemmar mellan 45-59 år blev slumpmässigt utvalda. Svarsfrekvensen blev 46 procent, vilket gav ett underlag på 1 408 personer.

Sågverken är de mest olycksdrabbade arbetsplatserna, 53 procent av GS-medlemmarna som jobbar där har någon gång råkat ut för en arbetsskada.

Branscherna som, enligt rapporten, är sämst på att anmäla arbetsskador är infomedia, stoppmöbel- och tidningsavtalet. Bäst är trä- och sågverksindustrin.

Arbetsskadorna har ökat mest på tidningstryckerierna, från 24 till 37 procent, mellan 2009 och 2016.

Ökningen av stressrelaterade sjukdomar är tydligast inom förpackningsavtalet, infomediaavtalet och sågverksavtalet.

Den bransch som har överväldigande störst problem med bristande ledarskap är tidningsavtalet (40,3 procent). Minst problem med det finns, av svaren att döma, inom skogsbruket (tio procent).

2009 lät GS-facket göra en arbetsmiljörapport som ett svar på debatten om att höja pensionsåldern till 75 år. Nu följer de upp med en ny rapport. Den visar bland annat att antalet medlemmar som svarar att de varit sjukskrivna de senaste tolv månaderna har minskat med en tredjedel.

Det skulle kunna tolkas som en positiv utveckling, men samtidigt svarade 63 procent av de tillfrågade att de gick till arbetet trots att de var sjuka och borde ha stannat hemma.

Karensdagen är en orsak. En annan anledning är att många som insjuknar dessutom väljer att jobba för att inte utsätta arbetskamraterna för en ökad och orimlig arbetsbelastning.

– Att arbeta när man egentligen inte borde är allvarligt och kan medföra skador för individen, men också medföra problem för arbetskamraterna, påpekar avtalssekreterare Madelene Engman i förordet till rapporten.

Enkätsvaren visar att allt färre GS-medlemmar anmäler sina arbetsskador. Hälften av de tillfrågade har minst en skada oanmäld. Detta tolkas i rapporten som att det finns fortsatt stort informationsbehov.

40 procent svarade att de råkade ut för en arbetsskada under 2016, vilket var ungefär lika vanligt som vid den förra undersökningen. Däremot svarar betydligt fler (51 procent) i den nya undersökningen att deras skada orsakats av hög arbetsbelastning.

Psykosociala faktorer som bristande ledarskap, dålig organisering av arbetsuppgifter och lågt inflytande över arbetssituationen, står för lite mer en femtedel av orsakerna till en arbetsskada. Och andelen som drabbats av stressrelaterade sjukdomar ökade från 11 till 18 procent.

Slutsatsen i rapporten är det har ”skett en intensifiering av arbetet de senaste åren, som även slår rakt in på arbetsskadorna”.

Frågan om att orka jobba till ordinarie pensionsålder ställdes på nytt. 53 procent av GS-medlemmarna bedömer nu att de kommer klara det. 2009 var den siffran 55 procent. Intressant i sammanhanget är att 65 procent tror att de hade gått ner på deltid om de getts möjlighet till det.

– Vi måste se till att föra arbetsmiljöfrågorna, såväl de fysiska förhållandena som de psykosociala, upp på förhandlingsbordet, slår Madelene Engman fast i rapporten.

GS presenterar ett antal förslag till åtgärder och vill gärna se genomgripande förändringar av arbetsorganisationen. Facket anser bland annat att arbetsmiljön måste ingå när företag fattar beslut om bemanningsplaner och produktionsupplägg. Dessutom vill man att arbetsgivare och personer i arbetsledande ställning i högre sträckning utbildar sig i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor.

Många chefer på GS-arbetsplatserna är, enligt förbundsordförande Per-Olof Sjöö, duktiga på att effektivisera produktionen, men inte alltid lika skickliga på psykosociala och organisatoriska frågor.

– Vill vi komma åt bristerna i ledarskap, då måste vi göra det tillsammans med arbetsgivarna, sade han under en pressträff på måndagen.

Avtalssekreterare Madelene Engman håller med. Rapporten är, enligt henne, ett bra underlag för en mer informell träff med motparterna:

– Det är oerhört viktigt att de vi företräder där ute får kunskap och insikt i de här frågorna, men det krävs definitivt en högre kunskapsnivå hos arbetsgivarna för att vi gemensamt ska kunna göra någonting åt problemen, säger hon.

Hector Barajas

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.