Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

"Frågorna måste upp på bordet" säger GS vice ordförande Madelene Engman (t.v) med anledning av den nya arbetsmiljörapporten. Den visar bland annat att antalet arbetsskador ökat mest på tidningstryckerierna. Foto: TT

Stress växande orsak till arbetsskador

(Uppdaterad) Allt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets nya arbetsmiljörapport.

GS-fackets Arbetsmiljörapport 2016

Undersökningen gjordes mot bakgrund av arbetsmiljöföreskriften (AFS 2015:4) om organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.

3 030 GS-medlemmar mellan 45-59 år blev slumpmässigt utvalda. Svarsfrekvensen blev 46 procent, vilket gav ett underlag på 1 408 personer.

Sågverken är de mest olycksdrabbade arbetsplatserna, 53 procent av GS-medlemmarna som jobbar där har någon gång råkat ut för en arbetsskada.

Branscherna som, enligt rapporten, är sämst på att anmäla arbetsskador är infomedia, stoppmöbel- och tidningsavtalet. Bäst är trä- och sågverksindustrin.

Arbetsskadorna har ökat mest på tidningstryckerierna, från 24 till 37 procent, mellan 2009 och 2016.

Ökningen av stressrelaterade sjukdomar är tydligast inom förpackningsavtalet, infomediaavtalet och sågverksavtalet.

Den bransch som har överväldigande störst problem med bristande ledarskap är tidningsavtalet (40,3 procent). Minst problem med det finns, av svaren att döma, inom skogsbruket (tio procent).

2009 lät GS-facket göra en arbetsmiljörapport som ett svar på debatten om att höja pensionsåldern till 75 år. Nu följer de upp med en ny rapport. Den visar bland annat att antalet medlemmar som svarar att de varit sjukskrivna de senaste tolv månaderna har minskat med en tredjedel.

Det skulle kunna tolkas som en positiv utveckling, men samtidigt svarade 63 procent av de tillfrågade att de gick till arbetet trots att de var sjuka och borde ha stannat hemma.

Karensdagen är en orsak. En annan anledning är att många som insjuknar dessutom väljer att jobba för att inte utsätta arbetskamraterna för en ökad och orimlig arbetsbelastning.

– Att arbeta när man egentligen inte borde är allvarligt och kan medföra skador för individen, men också medföra problem för arbetskamraterna, påpekar avtalssekreterare Madelene Engman i förordet till rapporten.

Enkätsvaren visar att allt färre GS-medlemmar anmäler sina arbetsskador. Hälften av de tillfrågade har minst en skada oanmäld. Detta tolkas i rapporten som att det finns fortsatt stort informationsbehov.

40 procent svarade att de råkade ut för en arbetsskada under 2016, vilket var ungefär lika vanligt som vid den förra undersökningen. Däremot svarar betydligt fler (51 procent) i den nya undersökningen att deras skada orsakats av hög arbetsbelastning.

Psykosociala faktorer som bristande ledarskap, dålig organisering av arbetsuppgifter och lågt inflytande över arbetssituationen, står för lite mer en femtedel av orsakerna till en arbetsskada. Och andelen som drabbats av stressrelaterade sjukdomar ökade från 11 till 18 procent.

Slutsatsen i rapporten är det har ”skett en intensifiering av arbetet de senaste åren, som även slår rakt in på arbetsskadorna”.

Frågan om att orka jobba till ordinarie pensionsålder ställdes på nytt. 53 procent av GS-medlemmarna bedömer nu att de kommer klara det. 2009 var den siffran 55 procent. Intressant i sammanhanget är att 65 procent tror att de hade gått ner på deltid om de getts möjlighet till det.

– Vi måste se till att föra arbetsmiljöfrågorna, såväl de fysiska förhållandena som de psykosociala, upp på förhandlingsbordet, slår Madelene Engman fast i rapporten.

GS presenterar ett antal förslag till åtgärder och vill gärna se genomgripande förändringar av arbetsorganisationen. Facket anser bland annat att arbetsmiljön måste ingå när företag fattar beslut om bemanningsplaner och produktionsupplägg. Dessutom vill man att arbetsgivare och personer i arbetsledande ställning i högre sträckning utbildar sig i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor.

Många chefer på GS-arbetsplatserna är, enligt förbundsordförande Per-Olof Sjöö, duktiga på att effektivisera produktionen, men inte alltid lika skickliga på psykosociala och organisatoriska frågor.

– Vill vi komma åt bristerna i ledarskap, då måste vi göra det tillsammans med arbetsgivarna, sade han under en pressträff på måndagen.

Avtalssekreterare Madelene Engman håller med. Rapporten är, enligt henne, ett bra underlag för en mer informell träff med motparterna:

– Det är oerhört viktigt att de vi företräder där ute får kunskap och insikt i de här frågorna, men det krävs definitivt en högre kunskapsnivå hos arbetsgivarna för att vi gemensamt ska kunna göra någonting åt problemen, säger hon.

Läs mer: Arbetsmiljö | När jobbet skadar själen | Stress/mobbning

Hector Barajas

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.