Stress växande orsak till arbets­skador

(Uppdaterad) Allt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets nya arbetsmiljörapport.

2009 lät GS-facket göra en arbetsmiljörapport som ett svar på debatten om att höja pensionsåldern till 75 år. Nu följer de upp med en ny rapport. Den visar bland annat att antalet medlemmar som svarar att de varit sjukskrivna de senaste tolv månaderna har minskat med en tredjedel.

Det skulle kunna tolkas som en positiv utveckling, men samtidigt svarade 63 procent av de tillfrågade att de gick till arbetet trots att de var sjuka och borde ha stannat hemma.

Karensdagen är en orsak. En annan anledning är att många som insjuknar dessutom väljer att jobba för att inte utsätta arbetskamraterna för en ökad och orimlig arbetsbelastning.

– Att arbeta när man egentligen inte borde är allvarligt och kan medföra skador för individen, men också medföra problem för arbetskamraterna, påpekar avtalssekreterare Madelene Engman i förordet till rapporten.

Enkätsvaren visar att allt färre GS-medlemmar anmäler sina arbetsskador. Hälften av de tillfrågade har minst en skada oanmäld. Detta tolkas i rapporten som att det finns fortsatt stort informationsbehov.

40 procent svarade att de råkade ut för en arbetsskada under 2016, vilket var ungefär lika vanligt som vid den förra undersökningen. Däremot svarar betydligt fler (51 procent) i den nya undersökningen att deras skada orsakats av hög arbetsbelastning.

Psykosociala faktorer som bristande ledarskap, dålig organisering av arbetsuppgifter och lågt inflytande över arbetssituationen, står för lite mer en femtedel av orsakerna till en arbetsskada. Och andelen som drabbats av stressrelaterade sjukdomar ökade från 11 till 18 procent.

Slutsatsen i rapporten är det har ”skett en intensifiering av arbetet de senaste åren, som även slår rakt in på arbetsskadorna”.

Frågan om att orka jobba till ordinarie pensionsålder ställdes på nytt. 53 procent av GS-medlemmarna bedömer nu att de kommer klara det. 2009 var den siffran 55 procent. Intressant i sammanhanget är att 65 procent tror att de hade gått ner på deltid om de getts möjlighet till det.

– Vi måste se till att föra arbetsmiljöfrågorna, såväl de fysiska förhållandena som de psykosociala, upp på förhandlingsbordet, slår Madelene Engman fast i rapporten.

GS presenterar ett antal förslag till åtgärder och vill gärna se genomgripande förändringar av arbetsorganisationen. Facket anser bland annat att arbetsmiljön måste ingå när företag fattar beslut om bemanningsplaner och produktionsupplägg. Dessutom vill man att arbetsgivare och personer i arbetsledande ställning i högre sträckning utbildar sig i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor.

Många chefer på GS-arbetsplatserna är, enligt förbundsordförande Per-Olof Sjöö, duktiga på att effektivisera produktionen, men inte alltid lika skickliga på psykosociala och organisatoriska frågor.

– Vill vi komma åt bristerna i ledarskap, då måste vi göra det tillsammans med arbetsgivarna, sade han under en pressträff på måndagen.

Avtalssekreterare Madelene Engman håller med. Rapporten är, enligt henne, ett bra underlag för en mer informell träff med motparterna:

– Det är oerhört viktigt att de vi företräder där ute får kunskap och insikt i de här frågorna, men det krävs definitivt en högre kunskapsnivå hos arbetsgivarna för att vi gemensamt ska kunna göra någonting åt problemen, säger hon.