Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Så vad är ditt arbete värt?

21 augusti, 2017

Skrivet av Annika Svensson

GÄSTKrönikaVi har det så djupt inpräntat i oss att vi måste producera, till varje pris”, skriver huvudskyddsombudet Annika Svensson.

Om skribenten:

Annika Svensson är ställare och huvudskyddsombud vid Shiloh Industries i Forsheda och regionalt skyddsombud för IF Metall Västbo-Östbo.

Det mesta är som vanligt även i dag – fast det blåser så mycket att man inte känner osandet från rökrutan precis utanför personalingången.

Jag sliter upp dörren, hälsar trött på de tre som alltid sitter i matsalen fem över halv sex. Sammanbitna, med en kopp kaffe i handen.

Skyndar bort till min avdelning för att få en blick över det som ska göras under dagen, det mesta verkar vara under kontroll. Mina arbetskamrater diskuterar gårdagen, hur stressigt det är just på onsdagar när de flesta leveranser ska ut. Någon hade tappat ett verktyg från trucken. En sisådär tolvhundra kilo rätt i backen. För att de hade bråttom att få i gång nästa maskin. Som tur var kom ingen till skada. Den gången.

Jag försäkrar mig om att ett tillbud blev skrivet. Vi pratar länge om det och jag märker oron i deras ansikten. Vi har alla känt av stressen som sakta smyger sig på.

Jag har jobbat här i sex år, många av mina arbetskamrater har gått här i över 20 år, slitit och svettats för att få fram bitar till nästa leverans, kämpat för att precis hinna ställa färdigt maskinen innan man avslutar sitt skift. Jobbat över och plockat, monterat, svetsat, programmerat. Allt för att arbetet ska flyta på bra.

Trots att vi jobbar på ett företag där vi har en hyfsat säker arbetsmiljö händer olyckor. Trots ljusridåer och tvåhandsdon, riktade skyddsronder och bra tillbudsrapportering. Flera år toppade vi ligan inom koncernen i säkerhet, inga arbetsolyckor på tre år. Något det skröts väldigt om.

Men sen plötsligt så händer det som inte får hända, man har bråttom och ska rätta till något i en press inför nästa körning, konsekvensen blir en bruten arm.

Vi har det så djupt inpräntat i oss att vi måste producera, till varje pris. Att vi alltid ska ge det där lilla extra. Men vi måste också våga stanna upp och tänka efter: Vad är det vi håller på med?

Kanske hann vi precis att undvika att klämma oss i ett verktyg, ser oss omkring för att försäkra oss om att ingen såg och fortsätter sen som vanligt. I stället för att ta de där fem minuterna och skriva ett tillbud, kalla på ett skyddsombud eller prata med arbetsledaren.
Varje år inträffar det fler än 90 000 arbetsplatsolyckor, 37 personer dog förra året på sitt arbete. Så vad är ditt arbete värt?

Vi har alla ett ansvar här. Ingen leverans är så akut att den är värd en bruten arm, inga bitar så viktiga att producera att de är värda ett avklämt finger, inget är så bråttom att det är värt ditt liv.

I de alltmer slimmade organisationerna, där arbetsgivarna inte ersätter folk som slutar utan lägger över arbetet på de arbetare som är kvar, ökar risken att vi skadar oss på jobbet.
Så jag uppmanar dig: Se till att du är i samma skick när du går hem som när du kom till jobbet!

2 kommentarer till “Så vad är ditt arbete värt?

  • Det är efter en arbetsskadeolycka som det svåra arbetet börjar och oftast är den enskilde ensam i detta. det finns arbetsplatser där man inte gör någonting för den skadade. Nästan som att ”man får skylla sig själv” när skadan sker.

    Sedan får man driva sin överklagan ensam utan jurist mot försäkringskassan och även afa.

    Det som verkligen förtjänar att diskuteras istället frågan om hur de ledningsstrukturer ser ut som gör det möjligt att fatta protokollförda beslut i laga ordning, om att bryta om lagen. Försäkringskassan följer inte praxis, prejudikat eller domar som går emot dom, men väl när dom får domar med sig. Eller ännu mer relevant. På hur många andra myndigheter har det fattats liknande beslut, och hur se de strukturer ut som gör detta möjligt?

    Men då pratar vi om något så medialt ospännande och svårberättat som nermalda förvaltningsprinciper och pågående förvaltningskriser. Där finns den stora berättelsen som måste upp till ytan. Konsekvenserna av en eroderande förvaltning måste bli tydliga och förståeliga för medborgaren, skattebetalaren och väljaren. Man kan inte bryta mot lagen och inte mot arbetsskadelagen eller arbetsskadeförsäkringen som alla tecknar med facket.

  • Fackföreningsrörelsen har fler försäkringar. Men vad är dom värda vid olycka eller sjukdom?
    Det ser och hör man varje dag idag, fler och fler får sin sjukpenning indragen. Fler och fler blir utförsäkrade ur socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen.

    LO och övriga fackföreningssverige måste dra åt samma håll! Som det är nu, så finns inte något samarbete alls. Inte när det kommer till försäkringarna som betyder något för den vanliga arbetaren.

    Inte i LAF, inte vid pensionering eller sjukpensionering eller vid sjukdom. Här finns inget kollektivt tänkande alls.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

Ansvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

”Inför gränsvärden för belastning”

”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

”Skyddsombud, agera”

Industriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

”Dela Samhall i tre enheter”

Samhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

Många kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.