Industriarbetarnas tidning

Han som aldrig vill sitta still

27 november, 2017

Skrivet av

Foto: Öyvind Lund.

Viktig närvaro. Tiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

6 bästa tipsen från Oscar

Fråga! Är du med i facket? Vill du gå med? Och fråga mer än en gång. Var lite tjatig, det ingår i ditt uppdrag.

Berätta om a-kassa, försäkringar, hur det funkar om det blir ett varsel.

Ge facklig introduktion till alla nya.

Var tillgänglig. Visa dig på golvet, informera om vad som händer på jobbet, prata om avtalsrörelsen eller annat som händer. Svara på frågor.

Bjud in till exempel Folksam eller Afa som kan informera om försäkringarna.

Om ni har medarbetare som har svårt med språket – använd Folksams och LO:s tolkhjälp. Då kan du förklara hur försäkringar, fack och kollektivavtal fungerar på deras eget språk. ”Vi har haft fem nyanlända hos oss och alla gick med i facket”, säger Oscar Östlund.

Färre är med i facket

Tillverkningsindustrin hör till den sektor inom LO som har högst organisationsgrad – 79 procent är med i facket. 2005 var 89 procent med.

Snittet inom LO är 63 procent (80 procent 2005).

GS organisationsgrad: 73 procent.

375 av totalt 50 000 medlemmar inom GS är anställda på bemanningsföretag.

Oscar Östlund tror själv att han nog inte ser ut som en sån som folk ser framför sig när de tänker på en facklig klubbordförande. Han gillar i alla fall inte att sitta inne på fackexpeditionen. Där hänger han så lite som möjligt. Helst är han nere på golvet tillsammans med alla andra. Eller går en runda för att höra om allt är okej.

– Man måste vara ute och visa sig, säger han.

Det underlättar att han gillar att snacka med folk och nästan alltid är det någon som har en fråga.

”Hade jag inte varit ute och pratat med dem så hade de inte gått med. Det krävs att man är på och frågar och berättar.”

– Om allt mellan himmel och jord. Det har inte bara med facket att göra. Det blir en del fotboll också, erkänner han och visar upp Liverpooltröjan lite extra.

Han har bara hunnit vara klubbordförande på Moelven Byggmodul i Säffle i ett par år, men under de åren har han värvat runt 100 medlemmar till GS-facket. Inte så svårt kanske i husbranschen som lider av växtvärk, men man ska inte tro att folk går med i facket automatiskt, menar han.

– Hade jag inte varit ute och pratat med dem så hade de inte gått med. Det krävs att man är på och frågar och berättar.

Och just där finns en förklaring till att andelen arbetare som går med i facket generellt sett sjunker, tror han.

– Många har nog tagit för givet att folk går med av sig själva. Det blir lätt så när någonting har funnits väldigt länge. Man blir lite bekväm. Det som krävs är att fackets förtroendevalda är mer aktiva. Vi måste ut och visa oss.

När en ny medarbetare kommer till fabriken får de träffa Oscar och ett skyddsombud. Sedan väntar han ett par dagar så att de får en chans att landa lite innan han söker upp personen igen.

– Jag brukar börja med att fråga om de är med i a-kassan. Sedan facket. Vi har många unga som jobbar hos oss så jag kanske frågar om de har flyttat hemifrån och behöver en försäkring.

Han har aldrig upplevt att någon reagerat negativt på hans frågor. Tvärtom är intresset stort, tycker han.

– Det är de unga som är lättast att få med. Att de skulle vara svåra att locka till facket har jag inte märkt.

”Normen för facken i dag är att du är fastanställd på en arbetsplats, men så ser det inte alltid ut.”

Det är betydligt svårare att få med sig de som är inhyrda, berättar Oscar.

– Fast det är då man verkligen behöver vara med. Men jag tror att de känner sig som en ambulerande arbetskraft som kan försvinna härifrån när som helst. De vet inte vilket fack de ska vara med i.

Kanske skulle det vara enklare om man som bemanningsanställd blev medlem direkt i LO, resonerar han. Då kunde det LO-förbund som finns på arbetsplatsen – i Moelvens fall är det GS – vara de som hjälper medlemmen om det behövs.

– Hur det skulle fungera praktiskt vet jag inte. Normen för facken i dag är att du är fastanställd på en arbetsplats, men så ser det inte alltid ut.

Emil Björk var inhyrd i fyra år utan att gå med i facket. ”De hade kunnat skicka hem mig när som helst. Det känns inte som att facket kan göra så mycket då.” Foto: Öyvind Lund.

För ett år sedan anställde Moelven Byggmodul en stor del av de cirka 130 inhyrda som då jobbade på golvet. Många av dem gick med i facket först då.

Emil Björk är en av dem. Fram till dess hade han varit inhyrd i nästan fyra års tid, utan att gå med i facket.

”Hade jag inte varit ute och pratat med dem så hade de inte gått med.”

– Det spelade ingen roll att jag var kvar på samma ställe i flera år. Man är ändå inte säker. De hade kunnat skicka hem mig när som helst. Det känns inte som att facket kan göra så mycket då, säger han.

Så fort han blev anställd av Moelven gick han med i facket.

– Jag kände på mig att många andra också skulle gå med. Då känns det som att jag kan göra skillnad genom att vara en av många som kan påverka.

Det finns fortfarande ett 40-tal inhyrda på fabriken. Oscar skulle önska att så många som möjligt var anställda i stället.

– Det är skillnad. Även om man är på ett bra företag så är man fortfarande rädd att föräldraledighet, sjukskrivning eller att man säger emot ska leda till att man inte får vara kvar. Den osäkerheten och pressen att alltid prestera till hundra procent finns så länge man är inhyrd.

Bemanningsanställde Johan Blom vill engagera sig fackligt, men först när han är anställd på arbetsplatsen där han jobbar. Foto: Öyvind Lund.

I en annan del av fabriken arbetar Johan Blom, inhyrd i olika omgångar de senaste fyra åren. Han är inte med i något fackförbund.

– Det gör ingen skillnad att vara med. Jag har varit på möten där man får höra att det ser så fantastiskt ut och att allt går jättebra. Sedan två veckor senare så ska de göra sig av med folk. Då ryker vi som är inhyrda. Man har ingen trygghet.

Om Johan skulle få anställning på ­Moelven går han med i facket direkt, ­säger han.

– Jag skulle till och med kunna tänka mig att bli fackligt engagerad. Jag vill kunna påverka min arbetsplats.

Trots att han har valt att stå utanför facket tycker han att det är bra att Oscar ändå är på och frågar honom om det ibland.

– Det är positivt. Då vet man att facket bryr sig. Och det är klockrent att jag vet vart jag ska vända mig med frågor.

Det är så Oscar Östlund jobbar. Ett första nej kanske kan bli ett ja om han frågar igen eller berättar mer om vad facket kan göra. Visst känner han sig lite tjatig ibland, men det ingår i jobbet, resonerar han.

Hans arbetssätt verkar gå hem på golvet. På takavdelningen träffar vi Mats Johansson, som länge fortsatte att vara med i Unionen trots att han bytt bransch och borde gå över till GS.

– Unionen hade bättre inkomstförsäkring, förklarar han.

”Att Oscar är tillgänglig är a och o. Han visar sig, pratar, kommer med information. Man missar ingenting.”

När GS försäkring gjordes om och blev ännu bättre, såg han ingen anledning att vara kvar i Unionen. Men det var också något annat som avgjorde.

– Att Oscar är tillgänglig är a och o. Han visar sig, pratar, kommer med information. Man missar ingenting. Jag är supernöjd med GS. Jag har varit med i många olika fack, men aldrig fått sådan service förut.

När vi tar ett sista varv genom fabriken söker Kevin Klarström upp Oscar. Det är Kevins sista arbetsdag på Moelven och han vill passa på att ställa några frågor. Han hör till de inhyrda som har valt att gå med i facket, och gick över från IF Metall till GS när han kom till Moelven sju månader tidigare. Då upplevde han för första gången att facket fanns på arbetsplatsen.

– Om inte Oscar är här ute så vet man var man hittar honom. Det är jättebra att man kan fråga honom. Så har det aldrig varit på andra arbetsplatser som jag har varit på.

Kevin trivdes på Moelven och hade gärna stannat kvar om han hade sluppit vara inhyrd. Nu valde han i stället att säga upp sig för ett fast jobb på ett annat företag.

Läs mer:

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här är ombudens viktigaste frågor

Här är ombudens viktigaste frågor

Bemanning tycks bli den heta frågan på IF Metalls kongress i Göteborg den 19–22 maj. I över 400 motioner kräver medlemmarna också kortare arbetstid, bättre försäkringar och utbildning på jobbet.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

LO-förbunden varslar om konflikt inom bemanningsområdet.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

Hur länge får jag vara hemma?

Föräldraledighet. Jag jobbar heltid och skulle vilja vara föräldraledig med min treåriga dotter en dag i veckan. Hur lång tid i förväg måste jag meddela min chef och finns det risk att hon säger nej? Under hur lång tid har jag rätt att vara hemma en dag i veckan? Hur mycket du kan gå ner […]

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.