Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Industri och välfärd stärker Sverige

16 november, 2017

Skrivet av

Marie Nilsson är ny förbundsordförande för IF Metall.

Krönika Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Den här hösten besöker jag ett par arbetsplatser tillsammans med Kommunals ordförande Tobias Baudin, Vi kommer till industrier och välfärdsverksamheter och lyssnar på vilka möjligheter och utmaningar som medlemmarna i IF Metall och Kommunal upplever i sin vardag

Det känns både roligt och viktigt. För industrin och välfärden klarar sig inte utan varandra. Vi lever i symbios. Det är till och med så att industrins och välfärdens arbetare bygger Sverige. Tillsammans.

Trots att tjänstesektorn växer, står industrin fortfarande för huvuddelen av Sveriges exportinkomster och för 20 procent av Sveriges BNP. Den svenska industrin sysselsätter, direkt och indirekt, en miljon svenskar.

I många samhällen är industrin motorn som genererar en rad tjänster i andra sektorer. Industrianställda drar in pengar som betalar välfärden.

Samtidigt gör välfärdens anställda att andra yrkesgrupper över huvud taget kan gå till jobbet om dagarna. De tar hand om våra barn och gamla. De vårdar oss när vi blivit sjuka, så att vi kan bli friska och börja arbeta igen.

Det går alltså inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn. Tillsammans lägger välfärdens och industrins anställda grunden för Sverige. De har sällskap av byggnadsarbetare, handelsanställda, egna företagare och löntagare i många andra yrken som tillsammans får de svenska hjulen att snurra.

Det känns bra att Sverige har en S-ledd regering som förstår det. Som satsar på både industrin och välfärden. Det märks i budgeten som regeringen lämnade till riksdagen tidigare i höst.

Givetvis vill vi som fackförbund alltid att regeringen ska satsa ännu mer och gå ännu snabbare fram. Men som helhet är detta en budget som skapar framtidshopp och tar tag i verkliga problem som människor upplever i sin vardag. Budgeten visar helt enkelt att högerpopulisternas skrämselpropaganda om ”systemkollaps” inte stämmer med verkligheten.

Industrin får pengar till klimatomställning. Kompetensutvecklingen och utbildningssystemet stärks. Pensionärsskatten sänks och barnbidraget höjs. Skatteavdraget på fackföreningsavgiften återinförs. Det är en viktig facklig seger. Fler kan gå med i en fackförening och den svenska modellen, med förhandlingar om löner och arbetsvillkor mellan arbetsmarknadens parter, stärks.

Mot denna politik för rättvisa och tillväxt står högerns orättvisa skattesänkningar. De vill, som alltid, ge mest till de som redan har och låta samhällets utsatta betala.
IF Metall går inte med på det. Vi vet att tillsammans, med industri och välfärd, stärker vi Sverige!

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vi måste få slut på o­tryggheten

Vi måste få slut på o­tryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Satsa på industri­arbetarnas kunskap

Satsa på industri­arbetarnas kunskap

Ingen ska behöva bli uppsagd från jobbet bara för att man inte har fått kompetensutveckling. Politiken måste helt enkelt anpassas efter en ny verklighet.

Industri­arbetare, framtiden är vår!

Industri­arbetare, framtiden är vår!

Svensk industri bejakar teknik-utvecklingen och kan vara en del av lösningen för klimatet.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi ska klara krisen – tillsammans

Nu kraftsamlar vi alla våra resurser och gör allt vi kan för att minska oron och öka tryggheten. Just nu gäller det att rädda jobb och se till att industriarbetare som trots allt blir arbetslösa kan försörja sig, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson

Skyddsom­buden är livsviktiga

Sedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.