Industriarbetarnas tidning

Minskad handel hot mot jobben

10 november, 2017

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar på Stora framtidsdagen.

Under en av programpunkterna i dag diskuterades svensk ekonomi i en ”postglobal” värld, det vill säga i en tid efter att globaliseringstrenden vänt. I panelen fanns ekonomiprofessorn Lars Camfors, affärsmannen Carl Bennet och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Gemensamt för deras respektive spaningar var oron för den ökande protektionismen. Brexit och Trumps politik lyftes som exempel och hur detta hänger samman med populism.

Lars Calmfors tror att robotiseringen gör att fler industrijobb kan plockas hem till Sverige eftersom lönekostnaderna då går ner. Samtidigt ökar ersättningarna för arbetarna i låglöneländerna vilket gör att skälen för att förlägga tillverkning utomlands minskar.

– Och det hot som finns mot den här utvecklingen är om den internationella handeln minskar på grund av protektionism, menar han.

Calmfors beskriver en ond spiral: minskad handel på grund av protektionism kan krympa industrin, vilket leder till färre jobb, mer populism – och ännu mer protektionism.

Carl Bennet höll med om att ett av de största hoten mot handel är stängda gränser. Han förespråkade enkelhet i skatteregler och lyfte fram de komponenter som behövs för att en industri ska frodas – utbildning och god infrastruktur.

Marie Nilsson manade till eftertänksamhet kring frihandel även om hon samtidigt konstaterade att globaliseringen har skapat arbetstillfällen även i Sverige.

– Jag tror att det postglobala kommer vara globalt, vi kommer att fortsätta handla med varandra. Därför är ökad protektionism ett problem.

En kommentar till “Minskad handel hot mot jobben

  • Ifall Calmfors och Bennet verkligen vill stävja anti-globalismen så krävs det att de börjar agera för att vinsterna med globaliseringen börjar fördelas också bland de som har minst. Att plånboken växer för de längst upp är inte ett imponerande argument för den som ser sitt jobb flyttas ut till Indien eller Bangladesh.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Krisen kräver en framtids­grupp”

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

Löneökningen borde ligga över inflationen

Löneökningen borde ligga över inflationen

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Mer plats för mens på jobbet

Mer plats för mens på jobbet

En skyddsrond med mensperspektiv, en papperskorg på varje toalett och gratis mensskydd. Små insatser kan göra stor skillnad på jobbet. IF Metall kampanjar för ”Ett MENSkligare arbetsliv”.

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

Det kan stå tillsvidareanställning på pappret men i praktiken blir vi alla inte mer än visstidsanställda, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.