Tom orkar inte jobba till 67 – planerar sälja huset: ”Knäna känns mest”
Hur ska industriarbetare orka ett längre arbetsliv? ”Politikerna borde testa våra jobb”
Publicerad 2026-02-10, 04:00 Uppdaterad 2026-02-16, 09:07
Inför valet 2026 har IF Metall tagit fram en valplattform. Förbundet vill bland annat göra om pensionssystemet.
– Det ger inte våra medlemmar den pension och den trygghet som var utlovad, säger förbundsordförande Marie Nilsson.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Förbundsordförande Marie Nilsson beskriver valplattformen som ett svar på ett arbetsliv som blivit tuffare, utan att trygghetssystemen har hängt med.
– Egentligen handlar det om att det här pensionssystemet som sjösattes för 30 år sedan inte ger våra medlemmar den pensionen och den tryggheten som var utlovad, säger hon.

Förbundet vill se en utvecklad trygghetspension för dem som inte orkar arbeta fram till pensionsåldern.
– Vi förstår ju det att det finns arbetstagare som mycket väl kan tänka sig att jobba lite längre, för man har den typen av arbete.
– Men så har vi arbetstagare som återfinns många gånger i våra led som faktiskt inte har en fysisk möjlighet. Man är ganska sliten efter ett långt arbetsliv.
När pensionsåldern höjdes 2017 fanns löften om undantagsregler och stärkt arbetsmiljö, enligt Marie Nilsson – löften som hon menar inte har infriats.
– Man sa bland annat att man skulle ha en undantagsregel för personer med långt arbetsliv. Det har vi inte sett skymten av ännu.
– Man sa också att man skulle sätta in fler åtgärder för att arbetsmiljön skulle stärkas. Men i stället har myndigheten för arbetsmiljökunskap avvecklats.
Resultatet blir enligt IF Metall orättvist.
– Vi förstår ju att om pensionssystemet ska hålla när vi blir allt äldre så behövs det göras någonting åt det, och vi kräver inte att pensionsåldern ska återgå till det den var. Men utan en fungerande trygghetspension blir den ett svek mot Sveriges arbetare, säger hon.
En annan huvudfråga är om karensavdraget ska tas bort. Karensavdraget innebär att den som blir sjuk i Sverige inte får sjukpenning den första dagen, eller motsvarande arbetstimmar.
Sedan covidpandemin, då avdraget tillfälligt avskaffades, har systemet ifrågasatts allt mer. Orättvisor för dem som inte kan arbeta hemifrån och ökad risk för sjuknärvaro, där kollegor smittas, är argument som ofta lyfts fram.
Vem som ska stå för kostnaderna, staten eller arbetsgivarna, är inte formulerat i kravet.
– Den lösningen lämnar vi över till politiken. Men vi tycker väl inte att det är orimligt att man kan kompensera småföretag. Det har man gjort tidigare när karensavdraget har varit borttaget, säger Marie Nilsson.
Teknikföretagen har varnat för att ett slopat karensavdrag riskerar att bli ett politiskt ingrepp i den svenska modellen. Marie Nilsson säger att hon förstår invändningen.
– Jag förstår att motparten gör den poängen, men att vi inte delar slutsatsen.
Det här hör till sjukförsäkringen, och det är staten som hanterar den.
Utöver trygghetsfrågorna lyfter IF Metall också behovet av en aktiv industripolitik och fortsatta satsningar på den gröna industrin, som enligt förbundet är avgörande för både jobben och Sveriges framtida konkurrenskraft.
Trygghetspension infördes för att fler skulle kunna få sjukersättning i slutet av arbetslivet, men är kopplad till sjukförsäkringen.
IF Metall vill utveckla den så att fler kan lämna arbetslivet när de behöver det – utan att själva bära kostnaden genom lägre livslång pension.
LO och Socialdemokraterna verkar tyvärr ha glömt historien och varför karensen i sjukförsäkringen finns.
När karensavdraget togs bort 1987 ökade sjukdagarna och företagens kostnader snabbt, och när det återinfördes i början av 1990-talet minskade de kraftigt igen. Folk blev inte mindre friska över en natt. Det måste finnas incitament och självrisker för att undvika överutnyttjande av alla försäkringssystem.