Industriarbetarnas tidning

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

23 februari, 2018

Rent och snyggt.På Svalson i Öjebyn jobbar man aktivt med ordning och reda i produktionen. En viktig del i detta är trivseln bland de anställda – bland annat får de själva välja vilka arbetskläder de vill ha.

– När jag började i industrin 2006 fanns inga damkläder och jag gick alltid i herrbyxor innan jag började här, säger Louise Lundberg, som är ordförande i verkstadsklubben på Svalson i Öjebyn. Företaget designar funktionella glasluckor och balkongräcken i glas som specialbyggs efter kundens önskemål.

Louise Lundberg jobbar i godshanteringen, som också kallas ”packen”. Hon skrattar när hon berättar om hur förvånad hon blev när hon fick sina första arbetsbyxor på Svalson. Louise Lundberg hade uppgett vilken storlek hon brukade använda i herrmodell. Hon fick storleken hon bett om, fast i dam. Det funkade inte alls.

Björn Jonsson är gruppledare och ansvarig för kläder. Foto: Tomas Bergman
Björn Jonsson. Foto: Tomas Bergman

Vi började se över våra kläder när vi fick tjejer på golvet. Från början hade alla samma och så ska det ju inte behöva vara.

Björn Jonsson

Nu för tiden är det en självklarhet att det finns ett stort utbud för de anställda att välja på. Kläderna ska passa och kännas bekväma, och de anställda har alltid möjlighet att skicka sina byxor på tvätt och lagning.

Personalen får också gärna prova nya modeller, det ser Björn Jonsson till. Han är gruppledare för installation och service och är även klädansvarig.

Vad säger företaget när ni vill testa nyheter?
– Jag brukar inte fråga först, säger han och ler.

Björn Jonsson tror att möjligheten att välja kläder har en positiv effekt på arbetsmiljön.
– Vi började se över våra kläder när vi fick tjejer på golvet. Från början hade alla samma och så ska det ju inte behöva vara, säger Björn Jonsson.

Christer Eriksson är produktionschef. Han säger att företaget jobbar aktivt med ordningen i verkstaden vilket är en förutsättning för att hålla effektiviteten uppe. Att personalen ska få känna sig bekväm och fräsch i sina arbetskläder ser han som en självklar och viktig del av det arbetet.

– Min erfarenhet är att det inte är värt att tjafsa om några kronor hit eller dit för kläder. I långa loppet tjänar vi mer på att våra anställda får de kläder som känns bra och som de behöver, säger han.

”
”I långa loppet tjänar vi mer på att våra anställda får kläder som känns bra.”
Christer Eriksson, produktionschef. Foto: Tomas Bergman

Krister Johansson jobbar också på packen. Han tycker att ordning skapar ett annat arbetssätt. Man blir mån om att lägga tillbaka saker på sin plats. Krister Johansson minns också att tidigare var det mer strikt hur mycket kläder man fick hämta ut. Kollektivt fanns det till exempel bara två ytterjackor.

– Nu är det bättre. Man tar mer ansvar om grejorna är personliga. Och vet man var all smuts kommer ifrån känns det mindre farligt. Sen är det skönt att man har ett ombyte om det behövs, säger han.

Några av de kvinnliga medarbetarna på Svalson har valt rosa arbetsbyxor, men det är inget Krister Johansson provat ännu.

– Att de är just rosa spelar ju egentligen ingen roll, men jag tänker på smutsgrannheten. Det är svårare att hålla ett par ljusa byxor rena, säger han.

Johanna Söderström grundare av Operose.
Johanna Söderström grundare av Operose.

”Viktigt att prova olika modeller”

Johanna Söderström är grundare av Operose, som gör arbetskläder speciellt för kvinnor.

Det var när Johanna Söderström, som jobbat med kläder inom mode hela sitt liv, började renovera hus som hon märkte att det knappt gick att få tag i bra arbetsplagg för kvinnor.

Det blev starten för Operose, som gör arbetskläder riktade till kvinnor.

Vad skiljer arbetskläder för män och kvinnor åt?
– Det är förstås passformen, men även andra saker som höjden för knä-skydden. Kvinnor har kortare ben i förhållande till livlängden som också påverkar hur byxorna sitter i till exempel grenen. Det är svårare över lag att ta fram en dambyxa eftersom tjejer har större variation i kroppen.  

Vad ska man tänka på när man väljer arbetskläder?
– Först och främst funktionen och hur de sitter. Jag tycker att byxorna ska sitta så att man får en känsla av att man inte har dem på sig. Det är bra om man kan ta in flera modeller och prova sig fram.  

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.