Industriarbetarnas tidning

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

23 februari, 2018

Rent och snyggt.På Svalson i Öjebyn jobbar man aktivt med ordning och reda i produktionen. En viktig del i detta är trivseln bland de anställda – bland annat får de själva välja vilka arbetskläder de vill ha.

– När jag började i industrin 2006 fanns inga damkläder och jag gick alltid i herrbyxor innan jag började här, säger Louise Lundberg, som är ordförande i verkstadsklubben på Svalson i Öjebyn. Företaget designar funktionella glasluckor och balkongräcken i glas som specialbyggs efter kundens önskemål.

Louise Lundberg jobbar i godshanteringen, som också kallas ”packen”. Hon skrattar när hon berättar om hur förvånad hon blev när hon fick sina första arbetsbyxor på Svalson. Louise Lundberg hade uppgett vilken storlek hon brukade använda i herrmodell. Hon fick storleken hon bett om, fast i dam. Det funkade inte alls.

Björn Jonsson är gruppledare och ansvarig för kläder. Foto: Tomas Bergman
Björn Jonsson. Foto: Tomas Bergman

Vi började se över våra kläder när vi fick tjejer på golvet. Från början hade alla samma och så ska det ju inte behöva vara.

Björn Jonsson

Nu för tiden är det en självklarhet att det finns ett stort utbud för de anställda att välja på. Kläderna ska passa och kännas bekväma, och de anställda har alltid möjlighet att skicka sina byxor på tvätt och lagning.

Personalen får också gärna prova nya modeller, det ser Björn Jonsson till. Han är gruppledare för installation och service och är även klädansvarig.

Vad säger företaget när ni vill testa nyheter?
– Jag brukar inte fråga först, säger han och ler.

Björn Jonsson tror att möjligheten att välja kläder har en positiv effekt på arbetsmiljön.
– Vi började se över våra kläder när vi fick tjejer på golvet. Från början hade alla samma och så ska det ju inte behöva vara, säger Björn Jonsson.

Christer Eriksson är produktionschef. Han säger att företaget jobbar aktivt med ordningen i verkstaden vilket är en förutsättning för att hålla effektiviteten uppe. Att personalen ska få känna sig bekväm och fräsch i sina arbetskläder ser han som en självklar och viktig del av det arbetet.

– Min erfarenhet är att det inte är värt att tjafsa om några kronor hit eller dit för kläder. I långa loppet tjänar vi mer på att våra anställda får de kläder som känns bra och som de behöver, säger han.

”
”I långa loppet tjänar vi mer på att våra anställda får kläder som känns bra.”
Christer Eriksson, produktionschef. Foto: Tomas Bergman

Krister Johansson jobbar också på packen. Han tycker att ordning skapar ett annat arbetssätt. Man blir mån om att lägga tillbaka saker på sin plats. Krister Johansson minns också att tidigare var det mer strikt hur mycket kläder man fick hämta ut. Kollektivt fanns det till exempel bara två ytterjackor.

– Nu är det bättre. Man tar mer ansvar om grejorna är personliga. Och vet man var all smuts kommer ifrån känns det mindre farligt. Sen är det skönt att man har ett ombyte om det behövs, säger han.

Några av de kvinnliga medarbetarna på Svalson har valt rosa arbetsbyxor, men det är inget Krister Johansson provat ännu.

– Att de är just rosa spelar ju egentligen ingen roll, men jag tänker på smutsgrannheten. Det är svårare att hålla ett par ljusa byxor rena, säger han.

Johanna Söderström grundare av Operose.
Johanna Söderström grundare av Operose.

”Viktigt att prova olika modeller”

Johanna Söderström är grundare av Operose, som gör arbetskläder speciellt för kvinnor.

Det var när Johanna Söderström, som jobbat med kläder inom mode hela sitt liv, började renovera hus som hon märkte att det knappt gick att få tag i bra arbetsplagg för kvinnor.

Det blev starten för Operose, som gör arbetskläder riktade till kvinnor.

Vad skiljer arbetskläder för män och kvinnor åt?
– Det är förstås passformen, men även andra saker som höjden för knä-skydden. Kvinnor har kortare ben i förhållande till livlängden som också påverkar hur byxorna sitter i till exempel grenen. Det är svårare över lag att ta fram en dambyxa eftersom tjejer har större variation i kroppen.  

Vad ska man tänka på när man väljer arbetskläder?
– Först och främst funktionen och hur de sitter. Jag tycker att byxorna ska sitta så att man får en känsla av att man inte har dem på sig. Det är bra om man kan ta in flera modeller och prova sig fram.  

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.