Industriarbetarnas tidning

Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

28 juni, 2021

Skrivet av

I dag är det inte längre någon på Gränges som skrattar åt sanitetspåsar på toan och flamsäkra bh:ar. Sedan de kvinnliga skyddsombuden skapade ett eget nätverk är tonen en annan.

De största truckarna på ­Gränges kan lasta 16 ton aluminium. Truckutbildaren och skyddsombudet Emelie Rönnbäck är glad att företaget ligger långt fram med ergonomin i truckarna som har både fram- och backkameror. Foto: Joel Danell

Sommarvikarien kunde inte köra hjullastaren. Inte för att hon inte var kompetent, hon var bara för lätt för att maskinen skulle känna att det verkligen satt någon på förarplatsen. 

– Hon ville komma in och göra ett bra jobb och så gick det inte, säger skyddsombudet Emelie Rönnbäck, som utbildar truckförare.

I det här fallet var det inte mycket att göra. Tillverkaren hade byggt hjullastaren för en genomsnittlig man och den unga kvinnan var tvungen att få andra arbetsuppgifter. Emelie suckar. 

– Alla måste kunna jobba hos oss, lång eller kort. 

Hjullastaren följer ett välkänt mönster – mycket utrustning och arbetskläder i industrin är anpassade för män. Samtidigt klagar arbetsgivare på att de inte lyckas locka kvinnor för att arbetet är för tungt. 

– Det är bara undanflykter för att man själv inte lyckas tänka utanför boxen, säger huvudskyddsombudet Fredrika Pettersson. 

Kan en truck vara diskriminerande? I princip. Om man till exempel måste ha en viss längd för att köra den är det ett problem för kortare personer av båda könen. Men eftersom kvinnor som grupp är kortare än män missgynnas de av truckens utformning. Det blir en indirekt diskriminering. 

Samma sak med arbetskläder. På Gränges diskuterades flitigt för några år sedan hur svårt det var att hitta kläder till de minsta tjejerna som inte satt sladdrigt och bylsigt. 

– Det är en säkerhetsrisk, eftersom vi har rörliga delar, säger Fredrika. 

Gränges NÄST ÄLDST PÅ BÖRSEN

Tillverkar: Material i aluminium, främst till fordonsindustrin, men även till exempelvis airconditionanläggningar, folie och matförpackningar.

Anställda: 1 800 anställda i USA, Sverige, Kina, Japan, Sydkorea, Indien, Polen, Frankrike, Tyskland och Polen. 450 i Sverige. Huvudkontoret finns i Stockholm.

Historia: Gränges firar 125 år i år och är börsens näst äldsta företag.

”Om någon säger att något inte går, så ser jag till att visa att det går,” säger huvudskyddsombudet Fredrika Pettersson. Kanske, säger hon, har hon fått sin envishet från sin tid som entreprenör i bland annat skogen. Foto: Joel Danell

Hon tyckte inte riktigt att företaget tog problemet på allvar då.

– Vi är ganska många kvinnor här, på alla avdelningar. Då måste förutsättningarna finnas. 

Dåvarande huvudskyddsombudet Mikael Palmqvist föreslog att de kvinnliga skyddsombuden skulle gå samman för att få företaget att lyssna. Fredrika, då skyddsombud på sin avdelning, blev sammankallande. 

Sedan tre år träffas nu de tio skyddsombuden i produktionen som är kvinnor varannan månad. De utbildar sig och informerar om saker som har hänt, tar upp frågor som är aktuella. Senaste året har de även kontakt med tjänstemännens kvinnliga arbetsplatsombud och förtroendevalda. 

– Vi märker att många kvinnliga chefer och tjänstemän behöver stöttning. 

Fredrika understryker att det inte är nytt att arbeta med de här frågorna på Gränges – det har till exempel länge varit självklart att truckar ska gå att ställas in efter både långa och korta personer. Men nätverket har ändå satt fokus på jämställdhetsfrågorna, och det har varit betydligt lättare att få arbetsgivaren att lyssna och förstå. Nu frågar inköpsavdelningen alltid Fredrika om råd inför större inköp.

– Kvinnor är inte lika mycket ”vid sidan av” längre. 

Indirekt diskriminering

… är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med visst kön, könsidentitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är dock inte indirekt diskriminering om syftet bedöms som berättigat och det inte finns alternativ.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen.

Hon berättar att senast när företaget skulle köpa in en terminaldragare fick både en kort och en lång person följa med och prova ergonomin. Den förra maskinen var anpassad för en person som var 180 centimeter lång och vägde 75 kilo. 

Även om Fredrika och företaget inte alltid är överens i sakfrågor är ledningen helt med på att utrustningen ska vara anpassad för alla. Det handlar inte alltid om att köpa nytt, kanske kan tillverkaren bygga om maskinen? 

Men varken hon eller företaget rår på det faktum att tillverkarna helst tillverkar det som efterfrågas mest. Och eftersom industrin är så mansdominerad så är det ofta anpassat till män. 

– Vill de bara tillverka skor i storlek 38–44 så är det svårt att kräva storlek 35. 

Fredrika Pettersson blev sammankallande när det kvinnliga nätverket startade för tre år sedan. Foto: Joel Danell

I början var det lite fnissigt när folk hörde talas om nätverket. ”Vaddå, kan bara kvinnor vara skyddsombud nu, eller?” Men det har lagt sig. 

– Det är inte längre någon som skrattar åt att man vill ha sanitetshinkar på toan. 

En annan sak det fnissades om var de flamsäkra bh:arna. En operatör i gjuteriet påpekade att det var en dålig idé att ha vanlig bh. 

– Det är inte skönt med nylonunderkläder, det blir jättevarmt vid smältugnarna, säger Fredrika.

Fötter kan vara stora och små – men ofta är det herrstorlekar som är normen för tillverkarna av arbetsskor. Foto: Joel Danell

Dessutom kan nylonet smälta vid höga temperaturer och bh:n bli förstörd. Även elektriker reagerade. För dem var det inte bara hög värme som var problemet, metallskenan i bygel-bh:ar kan bli livsfarlig om det uppstår ljusbågar. 

– Då kändes det så självklart, säger hon. 

Flamsäkra kalsonger hade funnits länge. 

– Varför ska kvinnor betala 300–500 kronor i månaden på att bh:n blir förstörd när det dessutom är en säkerhetsrisk?

Både Fredrika Pettersson och Emelie Rönnbäck är noga med att jämställdhet inte bara är en fråga för kvinnor. 

– Grabbarna måste med också. Våga sätt en grabb som jämställdhetsansvarig! säger Fredrika.

– Det finns ju män som har det jobbigt, säger Emelie. Till exempel om en individ är kort. 

Män kan också få pikar när de ska vara föräldralediga eller vabba. ”Har du ingen fru eller?” Fredrika säger att efter att nätverket startade är det många män som uppmärksammat sådana gliringar. Särskilt har yngre män lätt att komma och prata med henne.  

– Det har öppnat upp en dialog. 

Det är också vanligt att män säger ifrån när jargongen i fikarummet blir för tuff. Gränges har nolltolerans mot att uttrycka sig rasistiskt eller sexistiskt, och Fredrika tycker att det har blivit mycket bättre på senare år. 

– Men det är klart, vardagsrasismen är svår att komma åt, säger hon. 

Emelie Rönnbäck utbildar om truckar och ingår i det nätverk av kvinnliga skyddsombud som startats på Gränges. Foto: Joel Danell

När det gäller hårt samtalsklimat tycker hon att ledarskapet är viktigt – chefen måste visa att man tar det på allvar. Den som säger ifrån måste få uppbackning. 

– Det får inte vara så att man tycker att det är jobbigt att gå till chefen.

Allra viktigast är att våga prata om problemet, tycker hon. 

– Det är precis som med kläderna. Det fnissades en del, men nu är det bara självklart. Det tog en tre–fyra år att ta sig igenom den väggen. 

Emelie Rönnbäck ser också att fler kvinnor söker sommarjobben på Gränges. 

– Man ser att de trivs. Då har vi lyckats. De vill komma tillbaka.  

Tips för lika villkor

  • Separerade omklädningsrum.
  • Arbetskläder, verktyg och hjälpmedel som passar alla.
  • Behövs skyddskläder som underkläder ska det finnas för alla.
  • Sanitetspåsar på toa.
  • Maskiner, truckar med mera ska fungera för olika längd och tyngd.
  • Höj- och sänkbara arbetsstationer.

Att arbetsplatsen funkar för alla är nödvändigt om industriföretag ska locka och behålla folk. Foto: Joel Danell

Personaldirektören: ”Om de inte trivs så vänder de och går ut”

Frågorna som de kvinnliga skyddsombuden på Gränges driver kan spridas utanför Sverige. I alla fall om personaldirektören Magnus Carlström får som han vill. 
– Går det att göra i Sverige borde det gå att göra liknande på andra ställen. 

Magnus Carlström, personaldirektör på Gränges.

Magnus Carlström och huvudskyddsombudet Fredrika Pettersson sitter ofta i förhandlingar eller samtal. Ofta ganska öppenhjärtiga, ingen av dem är rädda för att säga vad de tycker. 

Magnus säger att han uppskattar att ha en stark klubb som motpart, som kommer med ett konstruktivt perspektiv. Ofta tycker han att klubben och företaget har en samsyn. 

– Sen kan man ju alltid diskutera hur mycket pengar saker får kosta och hur snabbt det ska gå. 

Vi försöker bland annat ta det som Fredrika driver och exportera. Det kan börja med det engagemang skyddsombuden i Finspång har, och i slutändan kan det ha ganska stor betydelse för Gränges. 

Personaldirektör Magnus Carlström

Liksom många industrier står Gränges inför problemet att locka folk i framtiden. Då är det viktigt att både kvinnor och människor med invandrarbakgrund inte väljer bort företaget. 

– Om de inte trivs så vänder de och går ut. 

Själv säger han att han alltid varit intresserad av jämställdhetsfrågor. Under de åtta år han jobbat på Gränges tycker han att synen på att anpassa arbetsplatsen så den passar alla har ändrats. Det finns ett annat allvar och en förståelse för att kvinnor behöver ha rätt förutsättningar för att arbeta. 

– Ska de inte kunna jobba på Gränges för att vi inte har rätt utrustning? Det är ju hål i huvudet. 

Gränges har anläggningar i USA och Kina och Magnus Carlström säger att han vill ta med jämställdhetssatsningarna dit. 

– Vi försöker bland annat ta det som Fredrika driver och exportera. Det kan börja med det engagemang skyddsombuden i Finspång har, och i slutändan kan det ha ganska stor betydelse för Gränges. 

Framför allt lönekartläggning tycker han är ett bra verktyg. Men det går lite trögt. 

Trögt kan det också gå att få tillverkarna att förstå att de borde satsa på kläder och skor i både små och stora storlekar.

– Om jag var dem skulle jag satsa stenhårt, det är en växande marknad. 

Och jo, visst kan det vara okej att fnissa lite när flamskyddssäkra bh:ar kommer på tal. 

– Men man måste bete sig på ett sätt att man inte skrattar bort det. Flamskyddssäkra kalsonger kan också låta lite roligt. 


Texterna är tidigare publicerade i magasinet Dagens Arbetsmiljö där det även finns fler matnyttiga tips.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Tänk att ett fordon med gods som väger flera ton kommer mot dig. Tänk sedan att föraren köpt sitt truckkort för ett par tusen kronor efter bara en timmes utbildning. Då blir statistiken – 1 000 truckolyckor per år – inte lika obegriplig.  

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Farligt fusk med truckkort

Farligt fusk med truckkort

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”De har inte samma rättigheter”

”De har inte samma rättigheter”

Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.

Facket varnar: fler falska skyddsombud

Facket varnar: fler falska skyddsombud

Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

På takfabriken i Västerås flyter samarbetet med fackets regionala skyddsombud. Maina Bejefalk önskar att hon även fick besöka arbetsplatser utan GS-medlemmar.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.