”Digitali­seringen är inget kafferep”

Krönika Teknikskiftet som sker nu kommer att kräva ett starkt folkligt engagemang, inte minst på arbetsmarknaden. Men lyckas vi hålla ihop kan det bli riktigt bra.

Hur kommer framtidens arbetsmarknad att se ut? Det är en fråga som många redan nu svarar på, men ingen egentligen vet. Digitalisering, robotisering och artificiell intelligens är några av de begrepp som tar oss mot framtiden.

Vi har att se fram emot en arbetsmarknad där allt fler arbetsuppgifter utförs av digitala system och robotar. Detta är ingen fiktion utan snarare ett faktum. Redan i dag finns det digitala kundtjänster som bemöter ditt samtal utifrån vilken sinnesstämning du befinner dig i. Vi har åtminstone en kommun som via algoritmer bedömer om du är berättigad till försörjningsstöd (och som gör det bra). Jag har med egna ögon sett en robot sköta slutfinishen på kvalitetsmöbler, den känner alltså av om stolen håller rätt kvalitet.

Detta är bara början. Utvecklingen går så snabbt att det är omöjligt att se runt hörnet. Man kan fråga sig om detta är bra eller dåligt. Det är nog helt enkelt så att det beror på vad vi gör det till.

Få skulle nog säga att språnget från bondesamhälle till industrialisering gjorde människor lyckligare.Det berodde framför allt på att fördelningen av det nya värdeskapandet fördelades väldigt orättvist. De arbetare som slet i de nya fabrikerna fick inte ta del av det värde de skapade. Det var skälet till att man så småningom bildade fackföreningar, som hjälpligt kunde balansera maktobalansen.

Jag tänker att vi måste ta lärdom av detta inför det nya vi nu står inför. De som driver digitaliseringen är gigantiska företag med ofattbar omsättning. De opererar oberoende av landsgränser och är så ogreppbara att nationalstater står handfallna.

Dessutom har digitaliseringen öppnat en slags lucka i demokratins skyddsvärn. Genom robotiserade kampanjer har vi sett hur man kan använda sociala medier för att så split och öka polariseringen i olika länder. Det är lätt att sprida falska nyheter och sakta men säkert bryta ner tilliten mellan människor.

I Kina planerar man att begåva medborgarna med ”sociala krediter”. Det betyder att du blir bedömd utifrån hur hjälpsam du är att hålla rent i ditt grannskap, hur noga du är med att betala dina räkningar och, får man förmoda, hur lojal du är mot staten.

Vi kan alltså inte räkna med att detta teknikskifte blir ett kafferep. Utan ett starkt folkligt engagemang och politiker som värnar demokrati och rättvis fördelning kan det gå illa. Detta gäller inte minst på arbetsmarknaden. När gränser suddas ut mellan arbetsgivare och arbetstagare blir vi till slut alla budare på uppdrag som delas ut till den som tar minst betalt. Detta fenomen har redan fått ett passande namn; gig-ekonomi.

Låter jag negativ? Det är jag i grunden inte. Rätt hanterat kan vi lämna över hyfsade förutsättningar till kommande generationer. De värsta jobben ur arbetsmiljösynvinkel kommer att förvinna.

I förlängningen kommer vi alla dessutom att behöva jobba mindre.
Om vi bara håller ihop så kommer det att bli bra.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.