Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

19 april, 2018

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

KRÖNIKA Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen är såväl omhuldad som ifrågasatt. Men vad är egentligen dess beståndsdelar? Det finns inget enhetligt svar på frågan, men det finns vissa grundläggande faktorer som skiljer ut oss i förhållande till andra länder.

Ett av de viktigaste kännetecknen är att både arbetsgivare och arbetstagare är välorganiserade. Det är en nödvändighet för att modellen ska vara legitim och hålla lagstiftaren borta från ingrepp i lönebildningen.

På sistone har det förts en diskussion om att den sjunkande fackliga organisationsgraden urholkar systemet. Det är verkligen allvarligt om vi inte lyckas hålla uppe vår organisationsgrad.

Man kan tycka att det inte spelar så stor roll att vara medlem i facket eftersom kollektivavtalen ska tillämpas ändå. Men det är viktigt att veta att det är mycket höga insatser som står på spel.

Faktum är att en stor del av tryggheten på arbetsmarknaden har fackets stämpel på sig. Det handlar inte bara om att förhandla fram kollektivavtal. Det handlar också om att se till att de efterlevs. Det finns ingen lagstiftning, polis eller myndighet som tar tillvara dina intressen i kollektivavtalet. Det kan bara göras via ett fackligt medlemskap.

Ett exempel på det fackliga värdet är att vårt fackliga rättshjälpssystem förra året levererade mer än sex miljoner till medlemmar som behövt juridisk hjälp i arbetsrätts- eller försäkringsärenden. En mycket dyr tjänst om du ska upphandla den på stan.
Det går naturligtvis att räkna upp en rad individuella fördelar med ett fackligt medlemskap men det som står på spel är den grundläggande arbetsmarknadsmodellen.

Vi bör ställa oss frågan om det är bättre att påverka anställningsvillkoren via kollektivavtal eller att politikerna sätter lönen?

Är det bättre att lösa ett grundläggande försäkringsskydd på egen hand eller att dela risken i ett kollektiv?

Har jag större chans att få min sak prövad genom att driva den själv eller via facket?
Egentligen kokar det ner till den enkla och klassiska frågan; är jag starkare ensam eller tillsammans med andra arbetskamrater?

Du som får den här medlemstidningen har redan svarat på detta, men om vi ska hålla i vår starka modell på svensk arbetsmarknad måste vi bli många fler.

Även om GS håller ställningarna förhållandevis väl, är det tyvärr alldeles för få som får frågan om ett fackligt medlemskap. GS jobbar stenhårt med att vara närvarande på våra arbetsplatser men vi behöver din hjälp.

Se till att de här grundläggande frågorna diskuteras på din arbetsplats. Ställ frågan till din arbetskamrat. Då gör du er båda en tjänst.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.