”Konkurrenskraften hör samman med arbetarnas hälsa”DA:s Helle Klein vill se att det blir verklighet av nollvisionen om dödsolyckor på jobbet.

Har vi lärt oss att tänka efter före?”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson.

Politik är att vilja, inte att följa

Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Det går bra för Sverige nu, men hur blir det efter valet? Det är den oron som bör odlas. Lämna SD:s dagordning och prata om det socialdemokratiska samhällsbygget som hör till världens bästa samhällsidé, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Socialdemokratins kris ältas nu i TV-program och på ledarsidor. Från högerhåll kryddas resonemangen med en stor portion skadeglädje. Som om inte Moderaterna befinner sig i en lika stor kris. Som om inte alla de demokratiska partierna är i kris. Den enda framgångssagan heter just nu Sverigedemokraterna.

Men vad är egentligen deras framgång? Jo de har lyckats odla de opinionsvindar som blåser åt det auktoritära och nationalistiska hållet och tyvärr har de etablerade partierna blåst med. Partiet i sig har ju inte bidragit ett dugg till de verkliga förändringarna som betyder något för det stora flertalet medborgare – nämligen sänkt arbetslöshet och bättre ekonomi.

Socialdemokraterna kan å ena sidan skönja sakpolitiska framgångar men å andra sidan en opinionsmässig katastrof. Paradoxen beskrivs utmärkt av DN:s Peter Wolodarski.

”Under hela 2000-talet har andelen sysselsatta aldrig varit så hög som nu. Ytterst få svenskar, inklusive regeringen, tycks medvetna om denna historiska framgång”, skrev DN:s chefredaktör i söndags.

Diskrepansen mellan stämningsläget i ekonomin och stämningsläget hos folket är märkligt stort. Alla kurvor pekar åt rätt håll uppåt men de regeringsbärande partierna rasar nedåt i väljarnas förtroende.

Självklart finns det en mängd samhällsproblem som måste bekämpas, inte minst de växande sociala och ekonomiska klyftorna mellan människor liksom stad-landklyftan. Politik är ju just till för att samhället aldrig blir färdigbyggt. Men den systemkollaps som politiker från höger till vänster talade om vid vårt stora flyktingmottagande hösten 2015 har på intet sätt inträffat.

Det var nödvändigt att slå till bromsen ett tag och ordna med mottagandet men att arbetslösheten nu ligger runt 6 procent mot 8 procent för fyra år sedan visar att Sverige står starkt trots vårt generösa flyktingmottagande (eller kanske tack vare). I våras nådde sysselsättningsgraden en toppnotering med 68 procent sysselsatta i åldrarna 15–74 år. Ungdomsarbetslösheten är i det närmaste utrotad.

Till och med sysselsättningen bland utlandsfödda går åt rätt håll. Det är förvisso fortfarande ett alltför stort gap mellan inrikes födda och utlandsfödda. För fyra år sedan, våren 2014 låg sysselsättningsgraden bland utlandsfödda på 58 procent. I dag ligger den på 62 procent, enligt SCB. Det är den högsta nivån sedan 2005.

Varför pratar inte politikerna om detta?

”Mest besynnerlig är regeringens strategi. Från Rosenbad är det tyst om det som går bra. Det verkar som om Socialdemokraterna inte själva tror på framgången”, fortsätter Peter Wolodarski i liberala Dagens Nyheter.

Den socialdemokratiska (och även den moderata) valstrategin är sannerligen en gåta. Den som inte förstår att till politik hör både rationalitet och känslor kommer lätt vilse.

Forskare brukar tala om maktens tre dimensioner: makten att påverka, makten över dagordningen och makten över tanken. Historikern Jens Ljunggren för in en fjärde dimension i boken ”Den uppskjutna vreden – socialdemokratisk känslopolitik från 1880 till 1980-talet”, nämligen makten över känslorna.

Ljunggren beskriver historiskt alltifrån hur arbetarrörelsens agitatorer framkallade vreden för politisk mobilisering till det mer etablerade och statsbärande partiets omformande av vreden till oro som gick att bemästra med trygghet. Socialismens historia var den uppskjutna vredens historia, menar Ljunggren.

Faktum är att vår tid i dag påminner mycket om 1900-talets början där de starka känslorna, upprorsstämningarna, hatpropagandan hotade den sköra demokratin.

Liberaler och Socialdemokrater lyckades tillsammans värna demokratin mot högerkrafterna och få med folket på en reformistisk politisk agenda. De ställde sig i allians med framtiden och lovade att alla skulle få del i den.

Dagens politiker verkar snarare i allians med dystopin än med utopin. Det rimmar illa med ett i grunden progressivt och framtidsoptimistiskt parti som Socialdemokratin. Men även liberalismen far illa i pessimismens tid. Medan de konservativa tillbakablickande politiska krafterna gynnas.

Jens Ljunggren använder i sin bok begreppet ”tillgängliggöra känslor”. Tillgängliggörande handlar om att bekräfta och därmed legitimera känslor.

Att det i dag föreligger ett socialt missnöje varken bör eller kan man förneka men tillgängliggörandet av känslor handlar om hur detta missnöje ska tolkas och hanteras. Är det känslan av katastrof eller känslan av orättvisa som ska legitimeras exempelvis? Är det verkligen rädslan för det nya eller är det inte snarare oron för att inte få del av framtiden som missnöjet ska tolkas som?

Här har tyvärr både Socialdemokraterna och Moderaterna gjort det som många varnat för, nämligen gått de auktoritära känslorna till mötes. Vi håller nu snabbt på att få en dansk utveckling, där de etablerade partierna (och medierna) anpassade sig till Dansk Folkepartis upprörda och dystopiska idéer om hur muslimerna tar över och hur invandringen förstör det gamla hederliga Danmark. När debatten började föras på deras planhalva så växte Dansk Folkeparti på de andra partiernas bekostnad. Snart satt det tidigare icke rumsrena partiet i regeringsställning.

I Sverige har vi nu det absurda läget med en valrörelse som handlar om politiska pseudofrågor som böneutrop och moralpoliser. Alltmedan verkligt tunga samhällsfrågor som pensionssystemet, miljö- och klimatomställningen, infrastrukturen, bostäderna, skolan och vården försvinner bort till periferin.

Socialdemokraternas partisekreterare har i varje intervju de senaste veckorna just ojat sig över att allt bara handlar om migration. Partiet får inte ut alla sina goda reformförslag på andra områden. Hur vore det med lite självkritik? Socialdemokratins migrationsutspel nyligen legitimerade just de auktoritära vindar som SD underblåser. I stället för att prata förnuftigt med väljarna om en bättre integration ägnar man sig åt hopplös signalpolitik mot flyktingar och lyckas därmed både göra sig ovän med partiets kärntrupper och förlora fler väljare till ”originalpartiet” SD.

Nu är det hög tid att göra om och göra rätt. Det går inte att bara följa opinioner och triangulera sina budskap. Ett parti har en själ och måste både kunna entusiasmera sina valarbetare, som är socialdemokrater av solidariska och humanistiska skäl, och berätta för väljarna om hur Sverige ska bli ännu bättre – för alla.

Socialdemokratin måste ta ledningen i att mota antidemokratin och den auktoritära nationalismen i grind. Det går bra för Sverige nu men hur blir det efter valet – det är den oron som bör odlas. Lämna SD:s dagordning och prata om det socialdemokratiska samhällsbygget som hör till världens bästa samhällsidé.

Politik är att vilja, inte att följa.


hk@da.se

2Kommentarer

Marie:

I socialdemokraternas bygge ingår det att slå sönder kärnan i välfärden.
Man har nu lyckats. 80 procent får avslag på LSS och 116 personer utförsäkras varje dag nu, människors liv slås i spillror.Tycker du Helle Klein att det går bra för Sverige? Hänvisa inte till att det kan bli värre med en annan regering, för oss som nekas kan det inte bli värre.

Kenta:

Håller med dig Marie till fullo!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Gör verklighet av nollvisionen

LEDAREIngen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Det krävs mer än bara flex för företagen

KRÖNIKADet finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Varje dag är Alla hjärtans dag!

KrönikaLåt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Frid vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

2

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla som kan påverka att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Usel slogan, bra politik

Ledare”Arbetarrörelsens EU-valrörelse behöver andas framtidstro och möjligheter om den ska entusiasmera några väljare”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

När börjar Putin sticka?

Krönika”I Chiles huvudstad Santiago samlas män för att gå kurser i stickning.” Anneli Jordahl skriver om att bryta påtvingade könsroller.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Bloggrubrik

Prata politik utanför parlamentet

Helle Klein om Reformisterna och reaktionerna på S högersväng i regeringsbildningen.

1

Glömskan är satt i system

GÄSTKRÖNIKA”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

2

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

Ny krönikör

Ett tufft jobb – inte bara på bild

GÄSTKRÖNIKASvetsaren och bloggaren Maria Höök skriver om att spräcka stereotyper på jobbet och om varför hennes yrke är så bildmässigt.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

Värna om Saltsjöbadsandan

LedareDen svenska modellen är bästa skyddet mot extremismens söndrande av demokratin.

Alla vill ha kultur men få vill betala

KrönikaCarl Linneaus, musikjournalist och DA:s krönikör.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

3

Killen flög ut ur teatern

I andra akten

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Krönika”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

2

Bloggrubrik

Fira demokratin och lär av historien

”Demokratin kan aldrig tas för given utan måste alltid värnas om och om igen. Måtte liberaler och socialdemokrater än en gång visa prov på den modiga samarbetsviljan”, skriver Helle Klein.

1

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

KRÖNIKA”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

1

Vad är viktigast för dig i jul?

Stämpla inJulen knackar åter på dörren och vi hör oss för vad som pågår inför den.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Döden på jobbet

Brotten som kom bort i valet

LEDARE”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

1

Samma lugn som i livmodern

KRÖNIKA Krönikören Carl Linnaeus om varför han egentligen samlar på hårdrocksgrejer.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.