Industriarbetarnas tidning

Så snackar politikerna till sig din röst

23 juli, 2018

Skrivet av Jonas Löfvenberg

Lär dig genomskåda. Under valrörelsen gör politikerna vad de kan för att vinna din röst när de debatterar eller svarar på journalisters frågor. Orla Vigsø, som forskar om politisk kommunikation, listar fem av de vanligaste knepen.

”Känns det så?”

En taktik där känslor ställs mot fakta. När en politiker exempelvis lyfter fram siffror om att det går bättre och bättre för Sverige så kan meningsmotståndaren vända sig till åhörarna och fråga om det faktiskt känns så. Det är ett sätt att undergräva fakta genom att spela på väljarnas missnöje. 

Om du stöter på den här tekniken, fråga dig varför det känns som att fakta inte stämmer. Beror det på mediers rapportering? Beror det på diskussionen i en sluten grupp som du tillhör?

Falska orsakskedjor

Att vissa saker sker efter varandra i tid behöver inte betyda att de hänger ihop. Men att ändå koppla olika situationer i samhället till ett före eller efter en annan händelse, som ett maktskifte eller ett politiskt beslut, är ett vanligt knep. 

Så när någon argumenterar att två händelser hänger ihop, fråga dig om det är hela förklaringen. Finns det fler faktorer att ta hänsyn till? Kan det bero på något som beslutsfattarna inte kunde råda över?

Prat om vanliga människor

Politiker pratar ibland om någon ”vanlig medborgare” de träffat och hur denne har det. I sammanhanget får de historien att låta representativ för det rådande läget i samhället. Men en ensam berättelse eller persons historia behöver inte alls vara representativ för hur det ser ut i stort, även om historien i sig är sann. 

Den här tekniken fungerar bra för att det är lättare att ta till sig konkreta exempel än mer abstrakta bevis som forskningsrön eller siffror.

Starka ord som väcker känslor

En välbeprövad teknik är att använda stora ord som väcker känslor. Ett exempel på ett sådant ord är ”massinvandring”. Det är något som många har åsikter om, men som saknar definition. Den här typen av ord kan vara ett sätt att undvika delar av en diskussion som avsändaren inte vill ha. 

Pågår det något som faktiskt skulle kunna kallas för ”massinvandring”? ”Våldtäktsvåg” är ett annat sådant ord. Fråga dig varför just det här ordet används av just den här personen.

”Men du då?”

I debatter svarar ofta politiker på kritik med motangrepp där de lyfter en händelse som sätter motståndaren i dålig dager. Men ofta är exemplen som att jämföra äpplen och päron. 

Någons skattepolitik har lite att göra med att meningsmotståndaren har kört för fort. Tekniken är en avledningsmanöver där man vill byta ämne och samtidigt leda över diskussionen till att handla om motståndarens dåliga sidor. Fråga dig om kritiken i mothugget har med ämnet som debatteras att göra.

ORLA VIGSØ

Professor vid Göteborgs universitet har bland annat varit med och skrivit boken Politik i det offentliga rummet, om valaffischer och deras utformning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson anser att samarbete över blockgränserna är bästa sättet för att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsmakten.

”Många är missnöjda med de etablerade partierna”

”Många är missnöjda med de etablerade partierna”

Så säger Mikael Lilja, Pappers vice ordförande, dagen efter valet. Han är inte nöjd, heller inte helt nedstämd: ”SD fick faktiskt färre röster än vad jag hade befarat, samtidigt som det gick lite bättre för S än jag tidigare hade trott.”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

Förbundsordförande Per-Olof Sjöö menar att arbetarrörelsen under den här mandatperioden misslyckats med att visa för medlemmarna hur bra det går för Sverige. Han oroas över läget men tror att Stefan Löfvens förhandlarerfarenhet är ett ”ess i skjortärmen.”

Nu har du chansen att välja rättvist

Nu har du chansen att välja rättvist

”Det är dags att välja vilket samhälle vi ska ha. Ett som dras isär eller håller ihop”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Valet är nu – och det är ditt!

Valet är nu – och det är ditt!

”Visst finns det brister i Sverige. Men den svartmålning som vissa partier gör av vårt samhälle i stort stämmer helt enkelt inte”, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Här lagras valurnorna

Här lagras valurnorna

Patric Steinvall drar ut de sista valboxarna från företagets lager till en lastbil som väntar.

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

Näringsminister Mikael Damberg hävdar att regeringen ökat självförtroendet i svensk industri. Han gläds åt fler jobb och bättre produktivitet, men menar att robotiseringen går för långsamt. Samtidigt kritiserar han Migrationsverket för utvisningen av ingenjörer.

Så blev Löfvens industri­satsning

Så blev Löfvens industri­satsning

Sverige ska bli ”världens ledande industrination”, sa socialdemokraterna inför förra valet. Högkonjunkturen har gjort att industrin går för fullt – men alla siffror pekar inte åt rätt håll.

”M är inte för vanligt folk”

”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

”Valet är en högtidsstund”

”Valet är en högtidsstund”

Förre industriarbetaren Jan Svensson är en av landets valförrättare. Nästa söndag gör han sitt fjärde val i rad i Örnsköldsvik: ”Det är viktigt att allt går rätt till rätt till.”

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.