”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”
IF Metalls ordförande Marie Nilsson anser att samarbete över blockgränserna är bästa sättet för att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsmakten.
Lär dig genomskåda. Under valrörelsen gör politikerna vad de kan för att vinna din röst när de debatterar eller svarar på journalisters frågor. Orla Vigsø, som forskar om politisk kommunikation, listar fem av de vanligaste knepen.
”Känns det så?”
En taktik där känslor ställs mot fakta. När en politiker exempelvis lyfter fram siffror om att det går bättre och bättre för Sverige så kan meningsmotståndaren vända sig till åhörarna och fråga om det faktiskt känns så. Det är ett sätt att undergräva fakta genom att spela på väljarnas missnöje.
Om du stöter på den här tekniken, fråga dig varför det känns som att fakta inte stämmer. Beror det på mediers rapportering? Beror det på diskussionen i en sluten grupp som du tillhör?
Falska orsakskedjor
Att vissa saker sker efter varandra i tid behöver inte betyda att de hänger ihop. Men att ändå koppla olika situationer i samhället till ett före eller efter en annan händelse, som ett maktskifte eller ett politiskt beslut, är ett vanligt knep.
Så när någon argumenterar att två händelser hänger ihop, fråga dig om det är hela förklaringen. Finns det fler faktorer att ta hänsyn till? Kan det bero på något som beslutsfattarna inte kunde råda över?
Prat om vanliga människor
Politiker pratar ibland om någon ”vanlig medborgare” de träffat och hur denne har det. I sammanhanget får de historien att låta representativ för det rådande läget i samhället. Men en ensam berättelse eller persons historia behöver inte alls vara representativ för hur det ser ut i stort, även om historien i sig är sann.
Den här tekniken fungerar bra för att det är lättare att ta till sig konkreta exempel än mer abstrakta bevis som forskningsrön eller siffror.
Starka ord som väcker känslor
En välbeprövad teknik är att använda stora ord som väcker känslor. Ett exempel på ett sådant ord är ”massinvandring”. Det är något som många har åsikter om, men som saknar definition. Den här typen av ord kan vara ett sätt att undvika delar av en diskussion som avsändaren inte vill ha.
Pågår det något som faktiskt skulle kunna kallas för ”massinvandring”? ”Våldtäktsvåg” är ett annat sådant ord. Fråga dig varför just det här ordet används av just den här personen.
”Men du då?”
I debatter svarar ofta politiker på kritik med motangrepp där de lyfter en händelse som sätter motståndaren i dålig dager. Men ofta är exemplen som att jämföra äpplen och päron.
Någons skattepolitik har lite att göra med att meningsmotståndaren har kört för fort. Tekniken är en avledningsmanöver där man vill byta ämne och samtidigt leda över diskussionen till att handla om motståndarens dåliga sidor. Fråga dig om kritiken i mothugget har med ämnet som debatteras att göra.
ORLA VIGSØ
Professor vid Göteborgs universitet har bland annat varit med och skrivit boken Politik i det offentliga rummet, om valaffischer och deras utformning.
