Industriarbetarnas tidning

Så snackar politikerna till sig din röst

23 juli, 2018

Skrivet av Jonas Löfvenberg

Lär dig genomskåda. Under valrörelsen gör politikerna vad de kan för att vinna din röst när de debatterar eller svarar på journalisters frågor. Orla Vigsø, som forskar om politisk kommunikation, listar fem av de vanligaste knepen.

”Känns det så?”

En taktik där känslor ställs mot fakta. När en politiker exempelvis lyfter fram siffror om att det går bättre och bättre för Sverige så kan meningsmotståndaren vända sig till åhörarna och fråga om det faktiskt känns så. Det är ett sätt att undergräva fakta genom att spela på väljarnas missnöje. 

Om du stöter på den här tekniken, fråga dig varför det känns som att fakta inte stämmer. Beror det på mediers rapportering? Beror det på diskussionen i en sluten grupp som du tillhör?

Falska orsakskedjor

Att vissa saker sker efter varandra i tid behöver inte betyda att de hänger ihop. Men att ändå koppla olika situationer i samhället till ett före eller efter en annan händelse, som ett maktskifte eller ett politiskt beslut, är ett vanligt knep. 

Så när någon argumenterar att två händelser hänger ihop, fråga dig om det är hela förklaringen. Finns det fler faktorer att ta hänsyn till? Kan det bero på något som beslutsfattarna inte kunde råda över?

Prat om vanliga människor

Politiker pratar ibland om någon ”vanlig medborgare” de träffat och hur denne har det. I sammanhanget får de historien att låta representativ för det rådande läget i samhället. Men en ensam berättelse eller persons historia behöver inte alls vara representativ för hur det ser ut i stort, även om historien i sig är sann. 

Den här tekniken fungerar bra för att det är lättare att ta till sig konkreta exempel än mer abstrakta bevis som forskningsrön eller siffror.

Starka ord som väcker känslor

En välbeprövad teknik är att använda stora ord som väcker känslor. Ett exempel på ett sådant ord är ”massinvandring”. Det är något som många har åsikter om, men som saknar definition. Den här typen av ord kan vara ett sätt att undvika delar av en diskussion som avsändaren inte vill ha. 

Pågår det något som faktiskt skulle kunna kallas för ”massinvandring”? ”Våldtäktsvåg” är ett annat sådant ord. Fråga dig varför just det här ordet används av just den här personen.

”Men du då?”

I debatter svarar ofta politiker på kritik med motangrepp där de lyfter en händelse som sätter motståndaren i dålig dager. Men ofta är exemplen som att jämföra äpplen och päron. 

Någons skattepolitik har lite att göra med att meningsmotståndaren har kört för fort. Tekniken är en avledningsmanöver där man vill byta ämne och samtidigt leda över diskussionen till att handla om motståndarens dåliga sidor. Fråga dig om kritiken i mothugget har med ämnet som debatteras att göra.

ORLA VIGSØ

Professor vid Göteborgs universitet har bland annat varit med och skrivit boken Politik i det offentliga rummet, om valaffischer och deras utformning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson anser att samarbete över blockgränserna är bästa sättet för att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsmakten.

”Många är missnöjda med de etablerade partierna”

”Många är missnöjda med de etablerade partierna”

Så säger Mikael Lilja, Pappers vice ordförande, dagen efter valet. Han är inte nöjd, heller inte helt nedstämd: ”SD fick faktiskt färre röster än vad jag hade befarat, samtidigt som det gick lite bättre för S än jag tidigare hade trott.”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

Förbundsordförande Per-Olof Sjöö menar att arbetarrörelsen under den här mandatperioden misslyckats med att visa för medlemmarna hur bra det går för Sverige. Han oroas över läget men tror att Stefan Löfvens förhandlarerfarenhet är ett ”ess i skjortärmen.”

Nu har du chansen att välja rättvist

Nu har du chansen att välja rättvist

”Det är dags att välja vilket samhälle vi ska ha. Ett som dras isär eller håller ihop”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Valet är nu – och det är ditt!

Valet är nu – och det är ditt!

”Visst finns det brister i Sverige. Men den svartmålning som vissa partier gör av vårt samhälle i stort stämmer helt enkelt inte”, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Här lagras valurnorna

Här lagras valurnorna

Patric Steinvall drar ut de sista valboxarna från företagets lager till en lastbil som väntar.

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

Näringsminister Mikael Damberg hävdar att regeringen ökat självförtroendet i svensk industri. Han gläds åt fler jobb och bättre produktivitet, men menar att robotiseringen går för långsamt. Samtidigt kritiserar han Migrationsverket för utvisningen av ingenjörer.

Så blev Löfvens industri­satsning

Så blev Löfvens industri­satsning

Sverige ska bli ”världens ledande industrination”, sa socialdemokraterna inför förra valet. Högkonjunkturen har gjort att industrin går för fullt – men alla siffror pekar inte åt rätt håll.

”M är inte för vanligt folk”

”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

”Valet är en högtidsstund”

”Valet är en högtidsstund”

Förre industriarbetaren Jan Svensson är en av landets valförrättare. Nästa söndag gör han sitt fjärde val i rad i Örnsköldsvik: ”Det är viktigt att allt går rätt till rätt till.”

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.