”Centerns dogmatism är skadlig””Hur Annie Lööf nu tänker sig fortsättningen är en gåta. Hon har målat in sig i alla hörn som går att måla in sig”, skriver Helle Klein i bloggen.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arv. Familjen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i hundra år eller mer. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Lyssna eller ladda ner reportaget:

5 generationer

1. Axel

1861–1930

2. Valdemar

1902–1986

3. Bosse

1939–2008

4. Lena      Peter

1967–     1965–

5. Jimmie

1988–

Nilsson står det inhugget i graniten. En gravsten över en familjegrav där tre generationer industriarbetare vilar mellan en cypress och en hösttrött syren. Fäder och mödrar, systrar och bröder. Döpta här, konfirmerade, gifta, begravda. Bara ett stenkast ifrån kyrkan och två ifrån bruket där de annars arbetade och levde sina liv.

Lena Nilsson tittar på stenen, på blommorna som planterats för deras skull. Begonian, silvereken, lobelian. Hon är också döpt och konfirmerad i kyrkan och arbetar på detta bruk. Likaså hennes bror och son, Peter Nilsson och Jimmie Lämsä, som står bredvid henne här på kyrkogården och gräver ur minnet efter namn, årtal och händelser som vuxna släktingar gör när de påminns om sina gemensamma rötter.

Det blev liksom bara naturligt för mig att börja här. Jag ville jobba, tjäna pengar.

Som Axel, till exempel. Han som fick anställning här för hundra år sedan, långt innan sådana som han och hans kamrater också fick rätt till två veckors semester. Då, på Hjalmar Brantings tid. Statarsystemets. Motbokens.

Varje dag gick han ett par tre mil till och från jobbet, oavsett väder. Bil var förstås inte att tänka på. Än mindre sådant som ob–tillägg, pappadagar och personlig skyddsutrustning. Men han hade i alla fall ett jobb, Axel, och  strax innan den stora depressionen hade mörklagt halva världen hade han även lyckats bygga sig ett hus i Billingsfors.

Från vänster: Valdemar; Bosse och Margareta  gifter sig i Billingsfors kyrka 1964: diverse körkort, anteckningar och fotografier från förr.

Och så Valdemar. Ett av Axels tretton barn som inte emigrerade till Amerika, utan valde att stanna kvar i Billingsfors och arbeta på bruket i stället. Som sin far.

Maskinförare på PM2, det blev hans lott. Pappersmaskinen som han enligt ryktet ställde in så bra för ett halvsekel sedan, att den inte har behövt justeras sedan dess.

Valdemar – en pappersarbetare mitt i det blågula folkhemsbygget som fick se Billingsfors IK gå upp i Allsvenskan en säsong. Fiskeentusiast på fritiden, portvakt efter pensioneringen.

Och så Bosse. Ett av Valdemars fyra barn. Han som 1953 – blott 14 år gammal, samma år som Sverige fick sin första motorväg och första obligatoriska sjukförsäkring – stack till sjöss, men som sedermera seglade hem igen och började jobba på bruket även han. Som sin far.

Lena, Bosses dotter, hade en annan dröm när hon var i tonåren. Hon ville bli barnskötare, ta hand om barn som hon alltid varit så förtjust i. Men så blev det inte. Skoltrött som hon var hoppade hon av gymnasiet, och så snart hon blev myndig började hon att tillverka dekorpapper på brukets konverteringsavdelning i stället.

Ett arbete som hon har utfört i 32 år nu. Och det ångrar hon inte. Arbetet är bra, berättar hon, även om det har satt sina spår. Hon visar upp sina händer, vrider och vänder på dem ett par gånger och konstaterar sedan:

– Det går nästan inte ett pass utan att jag har klämt eller rivit mig. Men äsch, man sätter bara på sig ett plåster och sen är det bra med det!

Peter Nilsson, Lena Nilsson och Jimmie Lämsä inne på fabriken. Den här pappersmaskinen ska Peters och Lenas farfar Valdemar ha ställt in så bra för femtio år sedan att den inte har behövt ­justeras sedan dess. Foto: Adam Daver

Peter Nilsson, Lena Nilsson och Jimmie Lämsä inne på fabriken. Den här pappersmaskinen ska Peters och Lenas farfar Valdemar ha ställt in så bra för femtio år sedan att den inte har behövt ­justeras sedan dess. Foto: Adam Daver

Det är en gråmulen onsdag och luften är full av sulfat och nyslaget gräs, och vi lämnar kyrkan som dåtidens brukspatron lät uppföra i början på 1760-talet.

Ja, bruket ägde inte bara kyrkan utan i princip allt som stod och rörde sig här i området en gång i världen – ända in i modern tid. Från kyrkbygget till hoppingivande lägenhetsbyggen två sekel senare. Länge kretsade allt kring bruket.

– Pengarna gick bara runt och tillbaka till företaget, som Peter Nilsson säger medan vi går den minutenkorta promenaden till bruket.

I likhet med sin lillasyster Lena och de övriga i släktträdet började även Peter jobba på bruket. Han var nitton år då och han minns hur det lilla samhället såg ut på den tiden, 1984 och tidigare. Långt innan välfärden började krackelera och någon skulle peka ut Dalsland som ett rostbälte präglat av nedläggning och utflyttning.

– Det var barn överallt då, på varenda gata. Två affärer hade vi. Och postkontor, bank, barnavårdscentral … Nä, i dag är det stor skillnad. Ett par hundra lägenheter tror jag att man har rivit.

Peter minns också när han som barn fick följa med någon av sina släktingar in på bruket, hur spännande han tyckte att det var. Maskinerna, röken, processerna, alla knappar och vred. Nästan som en gigantisk ångmaskin i en liten pojkes ögon.

– Det blev liksom bara naturligt för mig att börja jobba här sedan. Plugga vidare, det fanns inte. Jag ville jobba, tjäna pengar. Fast farfar varnade mig när jag berättade att jag skulle börja i indunstningen. ”Nä, där är det farligt!” sa han.

– Men det var det inte. Arbetsmiljön där var ju inte alls densamma som när han eller hans pappa var unga. Rena katastrofen. Som en dödsdom.

Huset som Axel byggde i Billingsfors.

Billingsfors bruk grundades 1738, ett tjugotal år innan kyrkan började byggas, och alltsedan dess har alltså människor levt och arbetat här intill Laxsjön. Först var det ett järnbruk i många år, men under 1880-talet lade man ner den alltmer olönsamma verksamheten och började satsa på pappersmassa i stället.

– Från och med då har nog vår släkt alltid funnits här, säger Peter och stannar till vid en plats där det tidigare tillverkades wellpapp, där pappa Bosse jobbade ett tag.

– Ja, vad jag vet har alla jobbat inom pappersindustrin. Om inte här så på något annat ställe här i närheten. Och själv tillhör jag den fjärde generationen.

– Det är faktiskt rätt fascinerande när man tänker efter.

Efter 24 år på bruket sade Peter upp sig och flyttade till Varberg, nästan lika många mil bort. Ett operatörsjobb på halländska Värö lockade. Men i våras – när han blev vald till Pappers lokala ordförande där – lade han det jobbet på hyllan på obestämd tid för att enbart ägna sig åt fackliga frågor.

– Det var en stor omställning. Att bara jobba dagtid och så. Men samtidigt tycker jag att det är väldigt roligt.

Även Jimmie Lämsä har lämnat Billingsfors och det bruk som hans förfäder på såväl mors- som farssidan arbetat på. Numera bor han hos sin flickvän i Kungälv.

Men kanske han kommer tillbaka. Mamma Lena hoppas åtminstone det. Att han ska flytta ”hem till Billingen” igen och jobba på bruket. På det bruk som han ändå har jobbat på så mycket, senast nu i somras.

– Vi får se, säger han. Min farfar sa  att jag inte skulle börja här, för att han tyckte att det var så tungt.

Foto: Adam Daver

”Hoppas att han får fast här i Billingen snart, så att han kan flytta hit och köpa sig ett hus”, säger Lena Nilsson om sonen Jimmie. Foto: Adam Daver

Två timmar och tre koppar kaffe senare. Vi sitter på trätrappan utanför Pappers fackexpedition, Lena och jag, med utsikt över ett par skorstenar och en samling slitna tegelbyggnader. Jimmie och Peter är upptagna med något annat.

Lena tänder en cigarett, backar tillbaka tiden till 1986 igen.

– Hit fick jag gå första dagen. Till facket. Så fort jag hade skrivit på papperen sa han som anställde mig att jag skulle gå hit. Det var det första jag gjorde!

Hon skrattar, det gör hon ofta, och hennes skratt är av den smittsamma sorten. Hon morsar på en kollega som passerar förbi, sedan fortsätter hon:

– Nä, ett tag anordnade de barnsköterskeutbildningar för arbetslösa i Bengtsfors, men det fick jag inte gå. Men jag trivs bra här, har alltid gjort. Min man jobbar också här. På sulfatfabriken. Det har han gjort i 36 år nu.

Vad är det som gör att du trivs, tror du?
– Oj, jag vet inte … Jo, trevliga arbetskamrater. Dessutom är det lättvindigt. Man behöver inte tänka så mycket på vad man ska göra, man bara gör det. Och så är det nära, jag kan gå hit om jag vill – fast jag har tre bilar!

Ni hör. Till skillnad från de äldre generationerna Nilsson har Lena haft möjlighet att sätta lite guldkant på tillvaron. Tre bilar alltså, däribland en guldfärgad Chevrolet Star Chief från 1957. Plus utlandsresor, årliga Lisebergsbesök och en villa som hon knappt betalar någonting alls för längre.

Men tröttnar hon aldrig på att se och träffa sina släktingar hela tiden?

Hon skakar på huvudet.

– Vi jobbar ju inte på samma ställe. Jo, jag och en kusin jobbade ihop i många år, men han gick bort i cancer när han bara var fyrtiotvå eller något sånt. Usch, det var hemskt. Han dog före sin mamma, som också jobbade här.

Har du aldrig velat göra som din bror – flytta härifrån?

Hon skrattar.

– Nä! Vi har nära till vattnet, nära till skogen, nära till städer. Det tar faktiskt bara en timme att köra till Uddevalla och …

Bakom oss hör hon plötsligt Jimmies röst närma sig, vilket genast får henne att växla spår.

– Hoppas att han får fast här i Billingen snart, så att han kan flytta hit och köpa sig ett hus. Jag har väntat på att han ska få barn i tio år nu.

Hon vänder sig om och spricker upp i ett stort leende:

– Hörru Jimmie, blir det inga barnbarn snart?

Billingsfors bruk ­grundades 1738. Lena Nilsson har­ ­jobbat här sedan 1986. Foto: Adam Daver

Billingsfors bruk ­grundades 1738. Lena Nilsson har­ ­jobbat här sedan 1986. Foto: Adam Daver


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Fortfarande vanligt med sexuella trakasserier i industrin

Ett drygt år efter metoo är sexuella trakasserier fortfarande ett stort problem i industrin, visar en ny undersökning bland IF Metalls medlemmar. ”Vårt arbete mot sexuella trakasserier måste fortsätta med oförminskad styrka”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Leslie prisas för sina industribilder

Massafabriken i Obbola har funnits i över hundra år. De åren har instrumentmakaren Leslie Dobbing dokumenterat med hjälp av tidningsklipp, fotografier och intervjuer med äldre arbetskamrater. I dag får han Pappers kulturstipendium på 15 000 kronor.

1

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men de lyckades inte få tag på någon som vågade prata. ”De var rädda för att någon skulle se det”, säger Julius Petzäll på GS.

Jakten på hammaren

ÖGONBLICKETKlockan är 16.21 på Stena Recycling i Huddinge utanför Stockholm.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

De vet vad ölet ska stå på

PÅ GOLVETGå in på en pub i London, New York eller Filipstad. Chansen är stor att pappret i ölunderläggen är från det värmländska bruket Svanskog.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Skyddsombuden sågar arbetet mot stress

För mer än hälften av IF Metalls skyddsombud är viktigaste frågan att motverka stress och för hög arbetsbelastning. Men många av dem säger att den psykosociala arbetsmiljön på jobbet fortfarande är dålig.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Uppmaning att lämna landet är ej diskriminering

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Olämpligt, men inte diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vi måste spänna bågen hårdare

Krönika”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Nu kan du låna en Volvoarbetare på bibblan

IntegrationBibliotek har inte bara böcker. På bibblan i Södra Ryd i Skövde går det till exempel att låna en Volvoarbetare.

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.