Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Fackligt arbete på liv och död

18 december, 2018

Skrivet av Marie Nilsson

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Krönika.Varje arbetsplatsolycka måste utredas grundligt och de ansvariga ställas till svars. Vi måste göra allt i vår makt för att inga fler ska dö på jobbet.

Julen står för dörren. En högtid då nära och kära, familjer och vänner, är viktiga för många av oss. Jag vill sända en extra tanke till den som av en eller annan anledning känner sig ensam i förväntningarna på julstök och julmys. Och extra värme till er som har förlorat någon viktig under året som gått.

Några av oss har tyvärr arbetskamrater som inte kommer hem till sina familjer i jul. Det värsta av allt, det som inte får hända, har hänt det här året. Industriarbetare har dött i olyckor på sitt jobb. Sorgen för de anhöriga och arbetskamraterna är total, och misslyckandet för arbetsmiljöarbetet är enormt.

I år har vi förlorat två unga kvinnor, som skulle ha hela livet framför sig, i två fruktansvärda arbetsplatsolyckor. En fallolycka på LKAB i Svappavaara och en klämolycka på Tarkett i Ronneby tog deras liv.

Det är omöjligt för oss att acceptera. Varje gång en arbetsplatsolycka inträffar måste utredningen vara grundlig och åtgärderna kraftiga – så att något liknande aldrig händer igen. Dessutom måste ansvariga ställas till svars.

Därför kräver IF Metall att polis och åklagare ska få större resurser att utreda arbetsmiljöbrott. I dag leder alldeles för få anmälningar till åtal och fällande domar, samtidigt som rättsprocesserna tar väldigt lång tid. Att bara förlänga preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott räcker inte. Det måste självklart straffa sig att slarva med säkerheten på våra industriarbetsplatser.

IF Metall kräver ökade satsningar på de regionala skyddsombuden: Ökad rätt till utbildning och ökad tillträdesrätt till arbetsplatser.”

Skyddsombuden är viktiga för att upptäcka brister i säkerheten. De har sina arbetskamrater och den fackliga styrkan i ryggen, och kan därför till och med stänga ner en arbetsplats om säkerhetsriskerna är för stora. Oftast upptäcker skyddsombuden bristerna i tid, så att de kan åtgärdas innan någon skadar sig.

På mindre arbetsplatser utan egen skyddskommitté  är IF Metalls regionala skyddsombud viktiga. Under 2017 gjorde de nästan 7 500 besök på arbetsplatser över hela Sverige, som resulterade i nästan 16 500 påpekade brister i arbetsmiljön.

IF Metall kräver ökade satsningar på de regionala skyddsombuden: Ökad rätt till utbildning och ökad tillträdesrätt till arbetsplatser. Så att de kan arbeta ännu mer aktivt för industriarbetarnas hälsa och säkerhet.

För den som har förlorat en anhörig eller arbetskamrat kan hopplösheten kännas total. Det är ju redan för sent. Men för oss i facket finns det bara en väg framåt. När det kommer till skyddsarbetet är vår fackliga verksamhet på liv och död.

Vi måste göra allt som står i vår makt för att ingen mer industriarbetare ska behöva dö av jobbet. Så att ingen mer behöver uppleva att en kär person aldrig mer kommer hem.

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

Det finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

”Ta inga onödiga risker”

”Ta inga onödiga risker”

Stein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Hela tiden nya hinder”

”Hela tiden nya hinder”

”Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt.” Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Efter Dagens Arbetes granskning har Samhall nu bestämt sig för att ha en nollvision för arbetsolyckor. ”Varje gång en medarbetare utsätts för risk är det ett misslyckande”, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.