Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Fackligt arbete på liv och död

18 december, 2018

Skrivet av Marie Nilsson

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Krönika.Varje arbetsplatsolycka måste utredas grundligt och de ansvariga ställas till svars. Vi måste göra allt i vår makt för att inga fler ska dö på jobbet.

Julen står för dörren. En högtid då nära och kära, familjer och vänner, är viktiga för många av oss. Jag vill sända en extra tanke till den som av en eller annan anledning känner sig ensam i förväntningarna på julstök och julmys. Och extra värme till er som har förlorat någon viktig under året som gått.

Några av oss har tyvärr arbetskamrater som inte kommer hem till sina familjer i jul. Det värsta av allt, det som inte får hända, har hänt det här året. Industriarbetare har dött i olyckor på sitt jobb. Sorgen för de anhöriga och arbetskamraterna är total, och misslyckandet för arbetsmiljöarbetet är enormt.

I år har vi förlorat två unga kvinnor, som skulle ha hela livet framför sig, i två fruktansvärda arbetsplatsolyckor. En fallolycka på LKAB i Svappavaara och en klämolycka på Tarkett i Ronneby tog deras liv.

Det är omöjligt för oss att acceptera. Varje gång en arbetsplatsolycka inträffar måste utredningen vara grundlig och åtgärderna kraftiga – så att något liknande aldrig händer igen. Dessutom måste ansvariga ställas till svars.

Därför kräver IF Metall att polis och åklagare ska få större resurser att utreda arbetsmiljöbrott. I dag leder alldeles för få anmälningar till åtal och fällande domar, samtidigt som rättsprocesserna tar väldigt lång tid. Att bara förlänga preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott räcker inte. Det måste självklart straffa sig att slarva med säkerheten på våra industriarbetsplatser.

IF Metall kräver ökade satsningar på de regionala skyddsombuden: Ökad rätt till utbildning och ökad tillträdesrätt till arbetsplatser.”

Skyddsombuden är viktiga för att upptäcka brister i säkerheten. De har sina arbetskamrater och den fackliga styrkan i ryggen, och kan därför till och med stänga ner en arbetsplats om säkerhetsriskerna är för stora. Oftast upptäcker skyddsombuden bristerna i tid, så att de kan åtgärdas innan någon skadar sig.

På mindre arbetsplatser utan egen skyddskommitté  är IF Metalls regionala skyddsombud viktiga. Under 2017 gjorde de nästan 7 500 besök på arbetsplatser över hela Sverige, som resulterade i nästan 16 500 påpekade brister i arbetsmiljön.

IF Metall kräver ökade satsningar på de regionala skyddsombuden: Ökad rätt till utbildning och ökad tillträdesrätt till arbetsplatser. Så att de kan arbeta ännu mer aktivt för industriarbetarnas hälsa och säkerhet.

För den som har förlorat en anhörig eller arbetskamrat kan hopplösheten kännas total. Det är ju redan för sent. Men för oss i facket finns det bara en väg framåt. När det kommer till skyddsarbetet är vår fackliga verksamhet på liv och död.

Vi måste göra allt som står i vår makt för att ingen mer industriarbetare ska behöva dö av jobbet. Så att ingen mer behöver uppleva att en kär person aldrig mer kommer hem.

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

Det finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Farligt fusk med truckkort

Farligt fusk med truckkort

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

”Ta inga onödiga risker”

”Ta inga onödiga risker”

Stein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Hela tiden nya hinder”

”Hela tiden nya hinder”

”Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt.” Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

“Nu har det hänt som inte får hända. Det känns skitjobbigt.”
Det säger Pappers avdelningsordförande Ulrik Jörback om gårdagens dödsolycka på Rexcells pappersbruk i Skåpafors.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.