Industriarbetarnas tidning

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

4 december, 2018

Skrivet av

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men lyckades inte få tag på någon som vågade prata.
– De var rädda för att någon skulle se det, säger Julius Petzäll på GS.

Vilka är skillnaderna mellan att jobba för ett multinationellt företag i Sverige jämfört med i ett låginkomstland? Det vill GS-facket beskriva för sina medlemmar och har börjat intervjua anställda på arbetsplatser i Sverige om deras arbetsliv, fritid, boende och andra villkor i livet. Samma frågor ska sedan ställas till anställda på samma företag i andra länder.

Tidigare i höst reste representanter från GS till Pune i Indien bland annat för att träffa arbetare vid en av Tetra Paks fabriker. En vecka innan resan kontaktade de fabriksledningen i Pune, men fick inget besked om de kunde besöka fabriken. Först när de var på plats i Indien fick de ett nekande svar från Peter Sacher, HR-chef och ansvarig för fackliga relationer i Sverige.

– Tyvärr kunde vi inte ordna det med så kort varsel, utan jag sade att de gärna får komma tillbaka vid ett annat tillfälle, säger Peter Sacher till Dagens Arbete.

Julius Petzäll, kommunikatör på GS-facket, håller med om att framförhållningen var lite kort.

– Vi var inte säkra på när vi skulle få en möjlighet att åka, men så fort vi visste att vi kunde åka tog vi kontakt.

Han tycker ändå att någon form av besök hade kunnat ordnas och jämför med de andra industriföretag i Pune som de besökte i stället.

– Med bara två dagars varsel fick vi komma in och träffa både anställda och ledning på Alfa Laval, L’Oreal, Seko Tools och flera andra fabriker.

När GS inte fick träffa personal och ledning på Tetra Paks fabrik åkte de dit och satt utanför för att få kontakt med anställda, utan att lyckas. Deras kontaktperson i Indien hade telefonnummer till flera anställda, men inte heller de ville träffas ens i hemlighet.

– De vågade inte för de var rädda att någon skulle se det. Många är kontraktsanställda, de har inte fast anställning, säger Julius Petzäll.

Enligt Yngve Daoson, sakkunnig på GS, har det globala facket UNI tidigare gjort åtminstone två försök att organisera de anställda vid Tetra Pak i Pune utan att lyckas.

– Upplevelsen är att anställda inte vågar prata med facket av rädsla för att bli av med jobbet, säger Yngve Daoson.

Peter Sacher på Tetra Pak har aldrig hört att anställda vid enheten i Pune ska vara rädda för att prata med facket. Han är själv inte ansvarig för enheten i Pune, men har tagit kontakt med HR-ansvarig för Indien och framfört uppgifterna som kommer från GS.

– Vi har en uppförandekod där det är väldigt tydligt att vi ska följa lagar och regler i de länder där vi är verksamma, att tydligt erkänna föreningsrätten och rätten att driva kollektiva förhandlingar.

Vem är ansvarig för att uppförandekoden följs?

– Det ligger på varje bolag. Varje land har minst en vd, som är ansvariga för att följa upp detta.

Vad gör ni med signalerna om att det kan finnas anställda som inte vågar synas med facket?

– Jag har skickat den informationen vidare till mina kollegor i Indien för att de ska följa upp och vidta åtgärder kring detta.

På GS förfrågan kommer ett möte med Peter Sacher att äga rum i början av nästa år.

På Tetra Pak i Pune saknas fackklubb. Utöver fabrikerna i Pune och svenska Sunne har Tetra Pak ytterligare 53 fabriker i världen. GS kommer tillsammans med det globala facket UNI att börja kartlägga på hur många av dem som personalen är organiserad fackligt, säger Yngve Daoson.

Syftet med GS projekt är inte att smutskasta företagens utländska arbetsplatser, utan att lyfta upp betydelsen av en stark facklig organisation, betonar Julius Petzäll.

– Vi vill rucka på det här att man tar saker för givet. För hur beter sig arbetsgivaren när det inte finns ett fack på plats?

Många förmåner och regler på den svenska arbetsmarknaden hade aldrig funnits om inte facken hade slagits för dem, menar han. På alla de fabriker där GS blev mottagna under dagarna i Indien finns fackliga organisationer. På Alfa Lavals fabrik i Pune bildades fackklubben för sex år sedan.

– De berättade att det har gjort en enorm skillnad. Att hållas kvar på jobbet för övertid, bli inlåst på fabriken eller inte få någon övertidsersättning – den typen av trakasserier har helt upphört, berättar Julius Petzäll.

– Det är sällan vi i Sverige behöver börja från en så låg nivå när vi bildar fackklubb på en arbetsplats, tillägger han.

Skillnaderna mellan Sverige och Indien är på många sätt stora. Lönerna är lägre och de jobbar sex dagar i veckan till exempel. Men GS representanter blev ändå positivt överraskade under de fabriksbesök som kunde genomföras.

– I stort sett finns där en fungerande struktur för förhandlingar och ett intresse för arbetsmiljöfrågor, säger Yngve Daoson, sakkunnig på GS-facket.

Projektet drivs av GS med ekonomiskt stöd från biståndsorganisationen Union to Union. Slutresultatet ska presenteras på GS kongress 2021.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Granskningen i korthet: Indiska Aditya Birla köpte svenska Domsjö. Men när massan som produceras där blir till viskos i Indien görs det med kemikalier som är farliga för både människa och miljö.

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Mukesh Pant var bemanningsanställd i den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. En smutsig och hård arbetsmiljö. ”Jag har sett arbetskamrater svimma på jobbet”, säger han.

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Lokala miljömyndigheten hotade att stänga den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. Boende säger att fabrikens vatten- och luftföroreningar gjort dem och deras barn sjuka.

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?

”Fabriken förorenar inte floden”

”Fabriken förorenar inte floden”

Företaget har alltid följt lagar och föreskrifter, säger hållbarhets­chefen Surya Valluri.  

Facket måste sluta snooza

Facket måste sluta snooza

”Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé”, skriver Sara Flink och pekar på hur de jobbar i det indiska fackförbundet Sewa.

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Sex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

”Plötsligt var fabriken tom”

Halvåret från chockbesked till nedläggning har rusat fram. På lördag stänger Tetra Paks fabrik i Lund och grafiska personalklubben har sitt sista årsmöte.

Den dubbla kampen på Tetra Pak

Den dubbla kampen på Tetra Pak

Först kämpade de för att rädda fabriken. Sen för att få så bra villkor som möjligt när jobben försvinner. Den sista februari stänger fabriken för gott.

Anställda på Tetra Pak har inte gett upp

De anställda på Tetra Pak i Lund har inte gett upp hoppet trots nedläggningsbeslutet som hotar 250 jobb. Imorgon träffar de berörda fackförbunden företagets ledning för att framföra sina argument. Samtidigt planeras en manifestation.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?