Industriarbetarnas tidning

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

4 december, 2018

Skrivet av

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men lyckades inte få tag på någon som vågade prata.
– De var rädda för att någon skulle se det, säger Julius Petzäll på GS.

Vilka är skillnaderna mellan att jobba för ett multinationellt företag i Sverige jämfört med i ett låginkomstland? Det vill GS-facket beskriva för sina medlemmar och har börjat intervjua anställda på arbetsplatser i Sverige om deras arbetsliv, fritid, boende och andra villkor i livet. Samma frågor ska sedan ställas till anställda på samma företag i andra länder.

Tidigare i höst reste representanter från GS till Pune i Indien bland annat för att träffa arbetare vid en av Tetra Paks fabriker. En vecka innan resan kontaktade de fabriksledningen i Pune, men fick inget besked om de kunde besöka fabriken. Först när de var på plats i Indien fick de ett nekande svar från Peter Sacher, HR-chef och ansvarig för fackliga relationer i Sverige.

– Tyvärr kunde vi inte ordna det med så kort varsel, utan jag sade att de gärna får komma tillbaka vid ett annat tillfälle, säger Peter Sacher till Dagens Arbete.

Julius Petzäll, kommunikatör på GS-facket, håller med om att framförhållningen var lite kort.

– Vi var inte säkra på när vi skulle få en möjlighet att åka, men så fort vi visste att vi kunde åka tog vi kontakt.

Han tycker ändå att någon form av besök hade kunnat ordnas och jämför med de andra industriföretag i Pune som de besökte i stället.

– Med bara två dagars varsel fick vi komma in och träffa både anställda och ledning på Alfa Laval, L’Oreal, Seko Tools och flera andra fabriker.

När GS inte fick träffa personal och ledning på Tetra Paks fabrik åkte de dit och satt utanför för att få kontakt med anställda, utan att lyckas. Deras kontaktperson i Indien hade telefonnummer till flera anställda, men inte heller de ville träffas ens i hemlighet.

– De vågade inte för de var rädda att någon skulle se det. Många är kontraktsanställda, de har inte fast anställning, säger Julius Petzäll.

Enligt Yngve Daoson, sakkunnig på GS, har det globala facket UNI tidigare gjort åtminstone två försök att organisera de anställda vid Tetra Pak i Pune utan att lyckas.

– Upplevelsen är att anställda inte vågar prata med facket av rädsla för att bli av med jobbet, säger Yngve Daoson.

Peter Sacher på Tetra Pak har aldrig hört att anställda vid enheten i Pune ska vara rädda för att prata med facket. Han är själv inte ansvarig för enheten i Pune, men har tagit kontakt med HR-ansvarig för Indien och framfört uppgifterna som kommer från GS.

– Vi har en uppförandekod där det är väldigt tydligt att vi ska följa lagar och regler i de länder där vi är verksamma, att tydligt erkänna föreningsrätten och rätten att driva kollektiva förhandlingar.

Vem är ansvarig för att uppförandekoden följs?

– Det ligger på varje bolag. Varje land har minst en vd, som är ansvariga för att följa upp detta.

Vad gör ni med signalerna om att det kan finnas anställda som inte vågar synas med facket?

– Jag har skickat den informationen vidare till mina kollegor i Indien för att de ska följa upp och vidta åtgärder kring detta.

På GS förfrågan kommer ett möte med Peter Sacher att äga rum i början av nästa år.

På Tetra Pak i Pune saknas fackklubb. Utöver fabrikerna i Pune och svenska Sunne har Tetra Pak ytterligare 53 fabriker i världen. GS kommer tillsammans med det globala facket UNI att börja kartlägga på hur många av dem som personalen är organiserad fackligt, säger Yngve Daoson.

Syftet med GS projekt är inte att smutskasta företagens utländska arbetsplatser, utan att lyfta upp betydelsen av en stark facklig organisation, betonar Julius Petzäll.

– Vi vill rucka på det här att man tar saker för givet. För hur beter sig arbetsgivaren när det inte finns ett fack på plats?

Många förmåner och regler på den svenska arbetsmarknaden hade aldrig funnits om inte facken hade slagits för dem, menar han. På alla de fabriker där GS blev mottagna under dagarna i Indien finns fackliga organisationer. På Alfa Lavals fabrik i Pune bildades fackklubben för sex år sedan.

– De berättade att det har gjort en enorm skillnad. Att hållas kvar på jobbet för övertid, bli inlåst på fabriken eller inte få någon övertidsersättning – den typen av trakasserier har helt upphört, berättar Julius Petzäll.

– Det är sällan vi i Sverige behöver börja från en så låg nivå när vi bildar fackklubb på en arbetsplats, tillägger han.

Skillnaderna mellan Sverige och Indien är på många sätt stora. Lönerna är lägre och de jobbar sex dagar i veckan till exempel. Men GS representanter blev ändå positivt överraskade under de fabriksbesök som kunde genomföras.

– I stort sett finns där en fungerande struktur för förhandlingar och ett intresse för arbetsmiljöfrågor, säger Yngve Daoson, sakkunnig på GS-facket.

Projektet drivs av GS med ekonomiskt stöd från biståndsorganisationen Union to Union. Slutresultatet ska presenteras på GS kongress 2021.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Facket måste sluta snooza

Facket måste sluta snooza

”Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé”, skriver Sara Flink och pekar på hur de jobbar i det indiska fackförbundet Sewa.

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Sex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

”Plötsligt var fabriken tom”

Halvåret från chockbesked till nedläggning har rusat fram. På lördag stänger Tetra Paks fabrik i Lund och grafiska personalklubben har sitt sista årsmöte.

Den dubbla kampen på Tetra Pak

Den dubbla kampen på Tetra Pak

Först kämpade de för att rädda fabriken. Sen för att få så bra villkor som möjligt när jobben försvinner. Den sista februari stänger fabriken för gott.

Anställda på Tetra Pak har inte gett upp

De anställda på Tetra Pak i Lund har inte gett upp hoppet trots nedläggningsbeslutet som hotar 250 jobb. Imorgon träffar de berörda fackförbunden företagets ledning för att framföra sina argument. Samtidigt planeras en manifestation.

”Det handlar om mer än barnarbete”

Barn så små som fyra år utnyttjas i Stora Ensos leverantörsled i Pakistan. Nu höjs röster för att Stora Enso ska skriva på ett globalt fackligt avtal.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.