Industriarbetarnas tidning

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

4 december, 2018

Skrivet av

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men lyckades inte få tag på någon som vågade prata.
– De var rädda för att någon skulle se det, säger Julius Petzäll på GS.

Vilka är skillnaderna mellan att jobba för ett multinationellt företag i Sverige jämfört med i ett låginkomstland? Det vill GS-facket beskriva för sina medlemmar och har börjat intervjua anställda på arbetsplatser i Sverige om deras arbetsliv, fritid, boende och andra villkor i livet. Samma frågor ska sedan ställas till anställda på samma företag i andra länder.

Tidigare i höst reste representanter från GS till Pune i Indien bland annat för att träffa arbetare vid en av Tetra Paks fabriker. En vecka innan resan kontaktade de fabriksledningen i Pune, men fick inget besked om de kunde besöka fabriken. Först när de var på plats i Indien fick de ett nekande svar från Peter Sacher, HR-chef och ansvarig för fackliga relationer i Sverige.

– Tyvärr kunde vi inte ordna det med så kort varsel, utan jag sade att de gärna får komma tillbaka vid ett annat tillfälle, säger Peter Sacher till Dagens Arbete.

Julius Petzäll, kommunikatör på GS-facket, håller med om att framförhållningen var lite kort.

– Vi var inte säkra på när vi skulle få en möjlighet att åka, men så fort vi visste att vi kunde åka tog vi kontakt.

Han tycker ändå att någon form av besök hade kunnat ordnas och jämför med de andra industriföretag i Pune som de besökte i stället.

– Med bara två dagars varsel fick vi komma in och träffa både anställda och ledning på Alfa Laval, L’Oreal, Seko Tools och flera andra fabriker.

När GS inte fick träffa personal och ledning på Tetra Paks fabrik åkte de dit och satt utanför för att få kontakt med anställda, utan att lyckas. Deras kontaktperson i Indien hade telefonnummer till flera anställda, men inte heller de ville träffas ens i hemlighet.

– De vågade inte för de var rädda att någon skulle se det. Många är kontraktsanställda, de har inte fast anställning, säger Julius Petzäll.

Enligt Yngve Daoson, sakkunnig på GS, har det globala facket UNI tidigare gjort åtminstone två försök att organisera de anställda vid Tetra Pak i Pune utan att lyckas.

– Upplevelsen är att anställda inte vågar prata med facket av rädsla för att bli av med jobbet, säger Yngve Daoson.

Peter Sacher på Tetra Pak har aldrig hört att anställda vid enheten i Pune ska vara rädda för att prata med facket. Han är själv inte ansvarig för enheten i Pune, men har tagit kontakt med HR-ansvarig för Indien och framfört uppgifterna som kommer från GS.

– Vi har en uppförandekod där det är väldigt tydligt att vi ska följa lagar och regler i de länder där vi är verksamma, att tydligt erkänna föreningsrätten och rätten att driva kollektiva förhandlingar.

Vem är ansvarig för att uppförandekoden följs?

– Det ligger på varje bolag. Varje land har minst en vd, som är ansvariga för att följa upp detta.

Vad gör ni med signalerna om att det kan finnas anställda som inte vågar synas med facket?

– Jag har skickat den informationen vidare till mina kollegor i Indien för att de ska följa upp och vidta åtgärder kring detta.

På GS förfrågan kommer ett möte med Peter Sacher att äga rum i början av nästa år.

På Tetra Pak i Pune saknas fackklubb. Utöver fabrikerna i Pune och svenska Sunne har Tetra Pak ytterligare 53 fabriker i världen. GS kommer tillsammans med det globala facket UNI att börja kartlägga på hur många av dem som personalen är organiserad fackligt, säger Yngve Daoson.

Syftet med GS projekt är inte att smutskasta företagens utländska arbetsplatser, utan att lyfta upp betydelsen av en stark facklig organisation, betonar Julius Petzäll.

– Vi vill rucka på det här att man tar saker för givet. För hur beter sig arbetsgivaren när det inte finns ett fack på plats?

Många förmåner och regler på den svenska arbetsmarknaden hade aldrig funnits om inte facken hade slagits för dem, menar han. På alla de fabriker där GS blev mottagna under dagarna i Indien finns fackliga organisationer. På Alfa Lavals fabrik i Pune bildades fackklubben för sex år sedan.

– De berättade att det har gjort en enorm skillnad. Att hållas kvar på jobbet för övertid, bli inlåst på fabriken eller inte få någon övertidsersättning – den typen av trakasserier har helt upphört, berättar Julius Petzäll.

– Det är sällan vi i Sverige behöver börja från en så låg nivå när vi bildar fackklubb på en arbetsplats, tillägger han.

Skillnaderna mellan Sverige och Indien är på många sätt stora. Lönerna är lägre och de jobbar sex dagar i veckan till exempel. Men GS representanter blev ändå positivt överraskade under de fabriksbesök som kunde genomföras.

– I stort sett finns där en fungerande struktur för förhandlingar och ett intresse för arbetsmiljöfrågor, säger Yngve Daoson, sakkunnig på GS-facket.

Projektet drivs av GS med ekonomiskt stöd från biståndsorganisationen Union to Union. Slutresultatet ska presenteras på GS kongress 2021.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Facket måste sluta snooza

Facket måste sluta snooza

”Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé”, skriver Sara Flink och pekar på hur de jobbar i det indiska fackförbundet Sewa.

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Sex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

”Plötsligt var fabriken tom”

Halvåret från chockbesked till nedläggning har rusat fram. På lördag stänger Tetra Paks fabrik i Lund och grafiska personalklubben har sitt sista årsmöte.

Den dubbla kampen på Tetra Pak

Den dubbla kampen på Tetra Pak

Först kämpade de för att rädda fabriken. Sen för att få så bra villkor som möjligt när jobben försvinner. Den sista februari stänger fabriken för gott.

Anställda på Tetra Pak har inte gett upp

De anställda på Tetra Pak i Lund har inte gett upp hoppet trots nedläggningsbeslutet som hotar 250 jobb. Imorgon träffar de berörda fackförbunden företagets ledning för att framföra sina argument. Samtidigt planeras en manifestation.

”Det handlar om mer än barnarbete”

Barn så små som fyra år utnyttjas i Stora Ensos leverantörsled i Pakistan. Nu höjs röster för att Stora Enso ska skriva på ett globalt fackligt avtal.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Konflikten ställdes in på Annahus-Tunastugan

Varslet om blockad behövde aldrig verkställas. GS-facket har nu tecknat kollektivavtal med Annahus-Tunastugan.

GS tar strid för kollektivavtal

Efter snart två års försök att teckna kollektivavtal med ett företag varslar nu fackförbundet GS om blockad.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.