Det är nu vi måste sätta ner foten
Ojämlikheten är tillbaka på 1930-talets nivå och skär rakt igenom den svenska arbetarklassen, skriver tre yrkesarbetare inom LO.
Industriarbetarnas tidning
12 december, 2018
Skrivet av Rasmus Lygner
LO-ekonomen Sebastian de Toro har i rapporter och utredningar försökt beskriva skuldsattas livssituation. Men han tycker att en sak ofta glöms bort: sambandet mellan överskuldsättning och ojämlikhet.
– Det är definitivt så att ett antal grupper drabbas hårdare än andra, till exempel låginkomsttagare, ensamstående, kvinnor med barn, hyresgäster och personer med kort utbildning. På så sätt är överskuldsättning direkt kopplat till ojämlikhet. Men det finns också en annan frågeställning: orsakar ojämlikhet överskuldsättning? En del forskare spekulerar i att det skulle kunna vara så.
Hur menar du?
– Sedan 80-talets början har ojämlikheten ökat i västvärlden. Särskilt i USA har vi haft en grupp i toppen vars inkomster har dragit ifrån kraftigt, en i mitten vars inkomster har stagnerat och en längst ner vars inkomster har minskat – relativt sett. En del forskare menar att gruppen längst ner lånar för att förbättra sin reala konsumtionsstandard, och gruppen i mitten lånar för att försöka komma ikapp de i toppen.
Den ökade ojämlikheten tvingar folk att ta lån för att köpa sig ett socialt kapital?
– Ja, gruppen i mitten lånar för att köpa sig ett socialt kapital. Gruppen längst ner måste låna för att förbättra sin livssituation. Framförallt är detta ett amerikanskt fenomen, men samma mekanismer skulle också kunna vara gällande i Sverige.
Men hur starkt är egentligen sambandet mellan ojämlikhet och överskuldsättning?
– Att överskuldsatta personer även är förfördelade i övrigt, ser vi i vår statistik. Det är helt belagt. Teorin att ojämlikhet orsakar skuldsättning – och därmed överskuldsättning – finns det forskare som framför, medan andra är kritiska. Själv tycker jag att hypotesen är rimlig. När inkomstskillnaderna vigdas, är det inte orimligt att tro att folk lånar för att ”hinna ikapp”.
Ungdomar med låg inkomst ska också ha en bostad, i storsta’n kan 19 kvm.kosta 10.000/ mån.+ en depositionsavgift på 15.000. Då måste man låna pengar. Annars får man bo under Västerbron och gå på dass i en buske. Så ser det ut i bostadsbristens Stockholm.
Är du sjukpensionär och har ut 9500 kronor, vilken hyresvärd vill hyra ut till dig då?
Ojämlikheten finns i Sveriges lagar och domstolar. Så vad skall en fattig pensionär göra? Låna får man ine då inkomsten är för låg för att ta lån till lägenhetsköp till exempel.
Sverige är en bananrepublik med fagert tal men en ideologi som ser ut som ett skithus!
Landets seniorer har skulder på 18 Miljarder, varav 8 miljarder är räntor. Här måste det hända något.