Industriarbetarnas tidning

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

12 december, 2018

Skrivet av

LO-ekonomen Sebastian de Toro har i rapporter och utredningar försökt beskriva skuldsattas livssituation. Men han tycker att en sak ofta glöms bort: sambandet mellan överskuldsättning och ojämlikhet.

– Det är definitivt så att ett antal grupper drabbas hårdare än andra, till exempel låginkomsttagare, ensamstående, kvinnor med barn, hyresgäster och personer med kort utbildning. På så sätt är överskuldsättning direkt kopplat till ojämlikhet. Men det finns också en annan frågeställning: orsakar ojämlikhet överskuldsättning? En del forskare spekulerar i att det skulle kunna vara så.

Hur menar du?

– Sedan 80-talets början har ojämlikheten ökat i västvärlden. Särskilt i USA har vi haft en grupp i toppen vars inkomster har dragit ifrån kraftigt, en i mitten vars inkomster har stagnerat och en längst ner vars inkomster har minskat – relativt sett. En del forskare menar att gruppen längst ner lånar för att förbättra sin reala konsumtionsstandard, och gruppen i mitten lånar för att försöka komma ikapp de i toppen.

Den ökade ojämlikheten tvingar folk att ta lån för att köpa sig ett socialt kapital?

– Ja, gruppen i mitten lånar för att köpa sig ett socialt kapital. Gruppen längst ner måste låna för att förbättra sin livssituation. Framförallt är detta ett amerikanskt fenomen, men samma mekanismer skulle också kunna vara gällande i Sverige.

Men hur starkt är egentligen sambandet mellan ojämlikhet och överskuldsättning?

– Att överskuldsatta personer även är förfördelade i övrigt, ser vi i vår statistik. Det är helt belagt. Teorin att ojämlikhet orsakar skuldsättning – och därmed överskuldsättning – finns det forskare som framför, medan andra är kritiska. Själv tycker jag att hypotesen är rimlig. När inkomstskillnaderna vigdas, är det inte orimligt att tro att folk lånar för att ”hinna ikapp”.

3 kommentarer till “Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning

  • Ungdomar med låg inkomst ska också ha en bostad, i storsta’n kan 19 kvm.kosta 10.000/ mån.+ en depositionsavgift på 15.000. Då måste man låna pengar. Annars får man bo under Västerbron och gå på dass i en buske. Så ser det ut i bostadsbristens Stockholm.

  • Är du sjukpensionär och har ut 9500 kronor, vilken hyresvärd vill hyra ut till dig då?

    Ojämlikheten finns i Sveriges lagar och domstolar. Så vad skall en fattig pensionär göra? Låna får man ine då inkomsten är för låg för att ta lån till lägenhetsköp till exempel.

    Sverige är en bananrepublik med fagert tal men en ideologi som ser ut som ett skithus!

  • Landets seniorer har skulder på 18 Miljarder, varav 8 miljarder är räntor. Här måste det hända något.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Ensamheten är inte jämlik 

Ensamheten är inte jämlik 

Coronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Splittrad insats mot kriminella företagare

Kriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

Det är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Många äldre fast hos Kronofogden

Många äldre fast hos Kronofogden

Svenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

59,2 industriarbetarlöner. Så mycket mer tjänade Sveriges näringslivstoppar år 2017 enligt en ny rapport från LO.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

Som skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.