Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

16 januari, 2023

Debatt Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Om skribenten:

Bertil Mårtensson är grafiker och jobbar med Folkets Konsthall

Vi som var med redan under förra seklets åttiotal kände redan där och då att det hade gått för långt. Det var Timbros satsa på dig själv-kampanjer med snabba klipp, vinsttänkande och därtill en nybildad nyrik och champagnefirande yuppiklass. ”New public management” blev på modet, och en unken odör av kallhamrad egoism spred sig likt löpeldar i flertalet rum och institutioner.

Samtidigt med utförsäljning och avreglering av skola, sjukvård, omsorg och energisektorn blev det tufft för det gemensamma folkhemsbygget. Tanken var ju att alla skulle delta i och få del av frukterna från det solidariska välfärdssamhället, oberoende betalkraft.

Nu ser vi att 1980-talet bara var början på en finans- och rikedomsförflyttning, med en återgång till ett nygammalt och alltmer orättvist klassamhälle som vi ännu inte har sett slutet på.

Jag tillverkade då en folkhemssoffa – ”Cocooning” – i formen av ett cirkeldiagram som beskrev ett svenskt ägandeförhållande där ”en tiondel av befolkningen äger åtta tiondelar av samhällets tillgångar och de andra åtta tiondelarna äger resten”. Denna ställdes ut på Stockholms Kulturhus 1990 tillsammans med andra civilisationskritiska konstverk.

När jag i dag läser Andreas Cervenkas upplysande bok Girig-Sverige känns min drygt trettio år gamla beskrivning av ägandeförhållanden i Sverige snällt och oskyldigt. Den senaste tidens utveckling av finansförflyttningen har skapat nyrika svenska miljardärer som är jämförbart med den ryska utvecklingen av oligarker.

Hur liten del av kapitalägarna som i dag äger merparten av finanser och tillgångar i procent och hur tunn tårtbit det skulle bli i ett cirkeldiagram vill jag inte gissa. Men förstår samtidigt det är en sådan dramatisk rikedomskoncentration att den tårtbiten helt klart skulle bli alltför tunn för att kunna gestaltas, både fysiskt och fattbart.

Vi arbetare har också halkat efter tjänstemannasidan. De tjänar 53 procent mer än oss enligt LO:s lönerapport från 2021. Gapet är lika stort som på 1930-talet. Men samtidigt har vi med hjälp av märket och industriavtalets tillkomst upplevt en reallöneökning på 60 procent under de senaste 25 åren, får vi höra.

Lever vi inte i den bästa av alla världar där alla blir bara rikare hela tiden? Bara vi arbetare sitter still i båten och tar ansvar för inflationsutvecklingen. Eller?

KPI, konsumentprisindex, som mäter prisutvecklingen på konsumtionsvaror har bara ökat med 33 procent de senaste 25 åren. Men det finns all anledning att ifrågasätta med hur låga priser KPI räknas fram för hemelektronik och vitvaror i Sverige. Priset på datorer har i Sverige sjunkit med 95 procent sedan år 2000. De har blivit kvalitetsjusterade eftersom de blivit bättre. Skillnaderna för framtagning av KPI skiljer kraftigt mellan länderna. I Norge har datorer blivit 150 procent dyrare de senaste 20 åren.

Sedan har den så kallade tillgångsinflationen för fastigheter och aktier, vilket påverkar de flestas boendekostnader och sparande, inte alls räknats med. Av någon outgrundlig anledning har man bortsett från dessa skenande siffror vid inflationsberäkningen. Mellan år 1996 och 2021 har bostadsrätter ökat med 800 procent, aktier med 790 procent, villor i Sverige med 435 procent. Detta medan konsumentprisindex bara räknats upp med 33 procent!

Under samma tid har volymen pengar ökat med 540 procent. Inte minst har denna skenande men förnekade inflation drabbat de yngre som ofta kämpat med att spara tillhopa till lägenheten eller villan för att bilda familj. Hur ofta har man inte fått höra på jobbet hur de sparat 50 000 ett år medan priset har kunnat öka med 100 000. Ett växande sår i samhällsbygget – och en orättvisa mot de yngre generationerna.

Läs också

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Så, svältlön eller inte?

Frågan är både välmotiverad och nödvändig, inte minst inför avtalsförhandlingarna: Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar, de senaste 25 åren, när vi räknar rätt och tar med tillgångsinflationen?

Det räcker att vi måste ta konsekvenserna av en hänsynslös nyliberal politik som står alltmer svarslös och har drivit oss ett halvt sekel tillbaka i utvecklingen. Deras modeller och ekonomiska analyser får inte stå oemotsagda. Vi måste tänka själva, dra egna slutsatser och likt kamrater vi nu ser i IF Metall – våga ta kampen.

En kommentar till “Gapet är lika stort som på 1930-talet

  • Om man gör groteska vinster, visar detta att ersättningen för varor eller tjänster är satta för högt eller är det verkligen efterfrågan som driver prisuppgången?

    Jag har gjort klart vad jag anser! Men har Centralorganisationernas ledare eller politiker gjort detta?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?