Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Det är alltid individen det är fel på

16 augusti, 2022

DEBATT Där ni politiker borde prata om samhällets ansvar läggs fokus i stället på individen som på olika sätt ska skärpa sig, skriver Natalia Sparrelid.

Om skribenten:

Natalia Sparrelid jobbar på tryckeri TMG Sthlm. Är fackligt förtroendevald med ansvar över kommunikation och organisering i GS-facket avdelning 5.

Det pratas mycket om kriminalitet nu. Men där fokus borde ligga på att lösa orsaken så hörs i stället politiker tala om hårdare straff, fler poliser och allmänt mer resurser till ordningsmakten. Sen när har hårdare straff och våld löst samhällets problem på lång sikt?

Och det gäller inte bara kriminaliteten. Människor som på olika sätt inte uppfyller samhällets krav på hur man ska se ut och fungera hamnar i olika former av utanförskap. Det är förstås ett problem. Men i stället för att söka lösningar på de strukturer som ligger bakom att människor hamnar i utanförskap är det individen som är problemet.

Vi låter arbetsgivare och företag helt utan ansvar exkludera precis som de vill vid rekrytering. Ett elitsamhälle byggs via våra arbetsplatser där vi ser människor med svenskklingande namn, bakgrund och beteenden som anses mer värda. Resten ska i stället staten ta om hand.

Som långtidsarbetslöshet. Det ska ställas krav på de arbetslösa – men ingen pratar om arbetsgivarna. Arbetsgivarna får betala ut löner lägre än miniminivån i kollektivavtalen genom att anställa människor med aktivitetsstöd och andra insatser. Insatser som ska vara till gagn för individen men som utnyttjas friskt av arbetsgivarna.

Det upprätthåller även ett synsätt på varandra där den enas insats är bokstavligt talat mindre värd än den andras. Människor delas upp och värderas utifrån förmåga att prestera och producera till företagens vinster. Det gör något med hur vi i grunden ser på varandra.

Den som befinner sig långt från arbetsmarknaden väljer det sällan aktivt själv. Och även om viss hjälp finns att få så är det i slutändan ganska tyst från politiskt håll hur strukturerna som skapat utanförskapet ser ut och hur de tänker jobba med dem.

Vill vi ha ett samhälle där alla ska arbeta måste även arbetsgivarna tar ansvar för att inkludera. Som facklig är det ofta svårt att jobba med diskrimineringsgrunderna på arbetsplatserna, eftersom de som diskrimineras ofta fallit offer innan de ens fått en anställning.

Politiker vill höja kraven på individen. Hur ska de höjda kraven hjälpa individen till anställning när problemet inte ligger hos den? Fokus borde i stället ligga på att lösa den strukturella rasismen och funkofobin, som gör att människor från första början inte ens får en chans.

När klyftorna växer så växer även oförståelsen mellan oss. Arbetsplatser förblir homogena. Vi får, eller mer riktigt, vi har redan ett samhälle som gör skillnad på sin befolkning beroende på vilka förutsättningar vi föds in i eller vilket påbrå en har.

Ska vi bara acceptera det?

I politiken lyfts bara de ämnen som är heta i stunden. Brott, gängvåld, hårdare straff. Men vad blir kvar när debatterna svalnat? 

Så, politiker. Vill ni bryta utanförskapet? 

Då måste ni börja titta på alla delar i samhället som bär upp det, och inte bara prata om hur individerna ska pressas, straffas hårdare.

Hur, rent konkret, vill ni vill jobba för ett jämlikare samhälle?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

2022 – ett år fyllt av utmaningar

2022 – ett år fyllt av utmaningar

Det blir ett spännande år. Det är kongress, vi ska förbereda oss för en ny avtalsrörelse. Och så är det valår. Nu stakar vi ut riktningen tillsammans, skriver Per-Olof Sjöö.

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Industrifacken byter inte fot om SD

Industrifacken byter inte fot om SD

Man kan inte vara förtroendevald i fackförbunden IF Metall, Pappers eller GS om man samtidigt är aktiv i Sverigedemokraterna (SD). Det är inte heller aktuellt för förbunden att ompröva sin hållning.

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

De arbetar båda fackligt och engagerar sig politiskt, men på varsin sida om blockgränsen. Annette Rydell (S) och Marcus Dackling (M) är två av över hundra industriarbetare som kandiderar till riksdagen. Det visar Dagens Arbetes genomgång.

L är både symptom och motor i högergiren

L är både symptom och motor i högergiren

För Liberalerna är det just nu anpassning högerut som gäller – ända till högernationalismen. Det är en sorglig utveckling av ett parti som aldrig riktigt gjort upp med bilden av ”vi och dem”, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?