Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Skuldfällan

Ovärdigt för ett välfärdsland

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Ledare Det finns en lag mot ocker men den används nästan aldrig. Det borde den.

De som redan har mycket vill gärna ha mer och ofta på andras bekostnad. När bankkapitalismen växte fram i Europa på 1500-talet insåg Martin Luther faran med girigheten. Spannmålsskörden slog fel i staden Wittenberg 1539. Priserna på spannmål sköt i höjden. Handlarna började då lagra spannmål i väntan på att priset skulle stiga än mer. Det gav bra med pengar.

För Wittenbergs arbetare blev det däremot katastrof. De tvingades låna för att kunna köpa sitt bröd. Bankerna höjde räntorna. Den fattige svalt och skulderna ökade.

Luther skrev då En förmaning till prästerna att predika mot ockret. Det var ett oerhört fränt angrepp på den tidens bank- och handelskapitalism. ”En ockrare mördar aktivt. Ty det är inte bara så att han låter bli att hjälpa den hungrige. Han till och med rycker brödsmulorna ur den svältandes mun”, skrev Luther.
Ockraren missbrukade sin nästas nödsituation för att själv tjäna pengar. Girigheten blev en förbrytelse mot samhällsgemenskapen.

Tyvärr ser vi girighetens framfarter också i dag. Det finns en lag mot ocker men den används nästan aldrig. Det borde den.

Det är trots allt politiska beslut som lett till att många människor hamnat i en omöjlig skuldsituation.

I dag kan du läsa om Kjell som i och med 90-talskrisen blev svårt skuldsatt och alltsedan dess jagats av inkassoföretag och banker. Trots att banken tog hans hem där familjen med fem barn bodde fortsatte inkassofakturorna att komma. Till slut fick Kjell nog och vägrade betala. Räntorna steg och skulderna växte till enorma belopp.

Det går naturligtvis att kritisera Kjells halsstarrighet att inte betala men någonstans finns också en berättelse om att förlora sin värdighet. Skammen över att aldrig kunna bli skuldfri trots att man försökt att göra rätt för sig. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.

Samhället har ett ansvar. Det är trots allt politiska beslut som lett till att många människor hamnat i en omöjlig situation. En statlig utredning 2013 pekade på att 100 000 personer fortfarande var kvar i skuld sedan 90-talskrisen. De har återbetalat belopp som överstiger den ursprungliga skulden men jagas ännu.
”Skuldfällan innebär en livstidsfångenskap som vi inte tillåter för någon annan! Det måste finnas en chans att komma ur en situation av ständig utmätning”, sa den tidigare socialförsäkringsministern Anna Hedborg till Dagens Arbete 2016.

Skuldsaneringslagen har ändrats, men det räcker inte. Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar. Och skulder måste kunna avskrivas efter ett antal år. Luther hade rätt om ockret. Förbjud möjligheten att göra sig rik på andras olycka.

Läs mer: Ledare | Opinion


hk@da.se

4Kommentarer

Lars:

Hur kan man skriva en sådan ledare och göra reklam för freedom finance i samma tidning .
Jag har slutat att läsa DA , har vart metallare i 35 år.

Helle Klein:

Till Lars: För att inte läsa DA har du bra koll på både ledare och annonsmaterial. Det uppskattar jag. Vi liksom övrig press är delvis beroende av annonsintäkter för att kunna göra bra journalistik. Men vi har en tydlig policy som DA:s tidningsstyrelse antagit. Där tillåts den typen av annonser som du klagar på men bara om de är seriösa. Det finns betydligt värre låneföretag med riktiga ockerräntor. De annonsörerna säger vi nej till. Sen går det alltid att diskutera var balansen ska gå. Därför är det värdefullt med ditt och andra läsares (!) inspel.

Dan Andersson Åmål:

I den fria kapitalismens namn tillåts vilka avarter som helst. Räntor som är 20-30%, det finns inget försvar för såna uttag. Ofta lånar de företagen ut pengar till människor som redan har en usel ekonomi och räknar med att en del inte klarar av betalningen. Ett visst svinn ingår i affärsidén.
Vissa människor har problem med att kunna hantera pengar och ekonomi, andra hamnar av olika anledningar i ekonomisk svacka. De här personerna utnyttjar lånebolagen hänsynslöst.
Den sortens företag måste styras upp politiskt!

Eva:

Ursäkta, men varför nämns öht inte att staten är den värsta skurken och ockraren? Missa att betala in CSN studielån i tid och det ger 450 kr per lån i förseningsavgift.
Missa förfallodatum att betala in trängselavgifter a’ 10 kr och det kostar 500 kr.
Missa att deklarera i tid och det kostar x antal tusenlappar. Och staten är snabb att lämna in obetalda förseningsavgifter till kronofogden!!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Många äldre fast hos Kronofogden

RapportSvenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

”Skitjobbigt att leva på nåder”

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

1

"Innehavare av fackets kort sitter illa till"

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

6

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Det våras för välfärden!

LEDAREPlötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.