Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
Krönika Låt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Fridh vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.
Tony Fridh arbetar på Emballator Melleruds Plast, och drev tidigare bloggen Metallskallen där han skrev om att vara utbränd. Det här är hans andra gästkrönika i Dagens Arbete.
Kärlekens tid! Man undrar var den befann sig före Alla hjärtans dag, den fjortonde februari. Nu för tiden är kalendern full av mer eller mindre obskyra bemärkelsedagar. Allt från Semmeldagen till Ansiktsbehåringens dag. (Två dagar som bör fortsätta att vara separerade – vispgrädde och ansiktsbehåring äro icke goda lekkamrater.)
Men i alla dessa bemärkelsedagar har det inte bara uppstått inflation. Det har även vridit våra värderingar ur led.
No Shave November får en hel månad. Jämför då detta med Alla Hjärtans dag. Hjärtat är den plats i vår kropp där kärleken sägs bo. Kärlek – en känsla som startat krig, stoppat krig, befolkat planeten, lockat flyttfåglar att flyga över halva planeten. En känsla som driver vissa till stordåd och andra över vansinnets gräns. Hur värderar vi då hjärtat, platsen som huserar denna fantastiska drivkraft?
Jo, med en sketen dag.
Är det inte dags att vi tar tillbaka kärleken? Att vi ger den dess rättmätiga plats varje dag i almanackan?
Kärlek är mångfald och kaos. Den är tårar av glädje och ilska. Känslor som håller oss vakna hela natten och får oss att söka någon att dela den med.
Den kräver att vi är minst två, som kan gjuta liv i kärleken och hålla den levande. Är man fler kan kärleken ge otrolig styrka och glädje. Men även två räcker hela dagen. Två kan räcka ett helt liv!
Vi människor är kapabla till så otroligt mycket i kärlekens namn. Vi skapar tidlösa konstverk. Skriver andlöst vackra musikstycken till varandra. För varandra, och åt varandra. Donerar inre organ och torkar varandras tårar. Krossar sorg och helar brustna hjärtan.
Men om vi inte är försiktiga kommer vi också finna att kärlek till slut dör. Torkar ihop och sprids likt sotflagor från en brasa som brunnit slut.
I dag lever vi mycket av vår tid i cyberrymden. Vi uttrycker oss via olika plattformar och appar. Emojis har fått ersätta allt mer av den fysiska närheten.
Skulle inte tekniken föra oss närmare varandra? I stället har den ställt sig likt en grind framför den egna kroppen, och utesluter människorna kring oss.
Men för att skapa kärlek – och hålla liv i den som finns – så handlar det om att göra tvärt om: släpp mobilen eller surfplattan. Lyft blicken och se var det finns eller saknas kärlek.
Skit i att köpa blommor eller choklad. Låt i stället kramen bli isbrytaren som ger kärleken plats. En kamratlig kram eller en eldigt passionerad omfamning. Kramen behövs för att kärleken ska överföras. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att kramar är bra för oss. Den stärker till exempel immunförsvaret.
Börja nu! Och låt sedan Alla Hjärtans Dag få leva varje dag. Överraska med kärlek som inte kräver en påminnelse i almanackan. Leta fram den inom dig själv och se den blomma hos andra.
För det är i kontakten med varandra som vi blommar. Här kan vi bygga upp sådant som blivit trasigt, här kan vi räta ut missförstånd. Ofta utan att yttra ett enda ord.
Mera kärlek åt folket!
https://da.se/2017/03/vad-ar-det-for-dag-i%E2%80%89dag/
Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.
Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson
Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.
Det blåser visserligen isvindar i Almedalen men frågan är om det ändå inte är samarbetets tid snarare än den hårda polariseringen vi kan skönja. Ett nytt politiskt landskap har öppnat upp för ett mer idépolitiskt intressant Almedalen. Den fördummande blockpolitiken har äntligen lösts upp och nya politiska samtal kan ske. Jag började Almedalsveckan med ett […]
”Kampen mot nationalkonservatismen måste fortsätta både här hemma och i EU”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
Helle Klein om Reformisterna och reaktionerna på S högersväng i regeringsbildningen.
”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.
Jeanette Herulf minns en döv man på en industri i södra Sverige och tänker på likheten mellan honom och dem som ännu inte fått lära sig svenska.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
