Industriarbetarnas tidning

”Jag trivs så bra i industrin”

9 mars, 2020

Vad hände sen? 2016 skrev Dagens Arbete om Tranemo G-betong som medvetet satsade på att få fler kvinnliga anställda. Fyra år senare stämmer vi av – har planen lyckats?

Då: 2016 ville Tranemo G-betong anställa fler kvinnor för att öka jämställdheten. 3 av 40 anställda var kvinnor.

Nu: Nu har fabriken blivit dubbelt så stor, bytt namn till Tranemo Prefab AB. Av cirka 140 anställda är 25 kvinnor.
En av dem är Åsa Pettersson.

”Jag kom in som en av de första kvinnorna, från ett kontorsjobb. Och det ska jag säga dig, jag kommer aldrig mer att vända ett jävla papper. Jag trivs så bra. Jag sökte mig till industrin för att jag kommer bättre överens med killar.

Nu har det kommit fler kvinnor och det fungerar jättebra. Bara de senaste månaderna anställdes fyra kvinnor. Alla kommer in väldigt naturligt. Killarna säger att det blivit mycket bättre jargong sedan vi började.

Vår vd vill anställa fler kvinnor. Jag tror det beror på att vi har en extra petig ådra i oss. Om jag bara går till mig själv, även om jag ska täcka över allt jag jobbat med under dagen med betong så ska det ändå vara snyggt för att jag ska kunna sova gott.”

Berättat för: Johanna Edström

Tjejerna är på G i Tranemo

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Så ska Volvo mota rasismen

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Karin trotsar trenden

Karin trotsar trenden

Hyfsad lön, omväxlande arbetsuppgifter, spännande teknik. Karin Berg  och Linda Hermansson gör sin utbildningspraktik på Smurfit Kappa i Piteå. De tycker att fler kvinnor borde söka sig till pappersindustrin.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

”Jag är en mycket gladare skit”

”Jag är en mycket gladare skit”

Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.

Mångfaldens motsats är enfald

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

”Vi kör på som attan”

”Vi kör på som attan”

Från ”ett ekonomiskt idiot­projekt” till ett framgångsrikt företag. Vi återvänder till Jalle Jungnell som revolutionerat rullstolsindustrin med sina lättviktare.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.