Industriarbetarnas tidning

”Jag trivs så bra i industrin”

9 mars, 2020

Vad hände sen? 2016 skrev Dagens Arbete om Tranemo G-betong som medvetet satsade på att få fler kvinnliga anställda. Fyra år senare stämmer vi av – har planen lyckats?

Då: 2016 ville Tranemo G-betong anställa fler kvinnor för att öka jämställdheten. 3 av 40 anställda var kvinnor.

Nu: Nu har fabriken blivit dubbelt så stor, bytt namn till Tranemo Prefab AB. Av cirka 140 anställda är 25 kvinnor.
En av dem är Åsa Pettersson.

”Jag kom in som en av de första kvinnorna, från ett kontorsjobb. Och det ska jag säga dig, jag kommer aldrig mer att vända ett jävla papper. Jag trivs så bra. Jag sökte mig till industrin för att jag kommer bättre överens med killar.

Nu har det kommit fler kvinnor och det fungerar jättebra. Bara de senaste månaderna anställdes fyra kvinnor. Alla kommer in väldigt naturligt. Killarna säger att det blivit mycket bättre jargong sedan vi började.

Vår vd vill anställa fler kvinnor. Jag tror det beror på att vi har en extra petig ådra i oss. Om jag bara går till mig själv, även om jag ska täcka över allt jag jobbat med under dagen med betong så ska det ändå vara snyggt för att jag ska kunna sova gott.”

Berättat för: Johanna Edström

Tjejerna är på G i Tranemo

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Så ska Volvo mota rasismen

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Karin trotsar trenden

Karin trotsar trenden

Hyfsad lön, omväxlande arbetsuppgifter, spännande teknik. Karin Berg  och Linda Hermansson gör sin utbildningspraktik på Smurfit Kappa i Piteå. De tycker att fler kvinnor borde söka sig till pappersindustrin.

”Jag tackade ja till fast anställning”

”Jag tackade ja till fast anställning”

Så gick det för Sofia Hansemyr som sade upp sig från Sandvik och startade egen salong som fransstylist i Storvik strax innan pandemin drog igång.

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Under GS-kongressen väcktes frågan om förbundet företräder alla medlemmar. Ändå valdes bara tre kvinnor in i förbundsstyrelsen.

Här är flamsäkra bh:ar en   självklarhet

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Sedan de kvinnliga skyddsombuden skapade ett eget nätverk är tonen en annan.

”Långsiktigt är det bra för vilket företag som helst”

”Långsiktigt är det bra för vilket företag som helst”

De anställda på Svenska Manometer­fabriken i Leksand avstod löneökningar mellan 2017 och 2020 i utbyte mot sex timmars arbetsdag. Läs om hur det gick sen.

”Ingenting sker av sig självt”

”Ingenting sker av sig självt”

Grafikern Bertil Mårtensson tecknade och intervjuade sina arbetskamrater när DA träffade honom 2018. Nu har projektet växt – ”en budkavle mellan arbetare från skilda yrken”.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.