Industriarbetarnas tidning

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

29 mars, 2019

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent.

– Chockerande, men vi är tyvärr inte förvånade, säger fackföreningsombudet Ali Kaya.

De tio personer som ligger i toppen av löneligan på Renault fick 15,6 procent mer i lön 2018 jämför med året före. Totalt delade de på 150 miljoner kronor, jämfört med 130 miljoner 2017. Det blir alltså 2 miljoner mer i snitt per person.

Renaultledningen försvarar de höga lönerna med att de bland annat berör personer som företaget har rekryterat utifrån, till exempel ingenjörer och designers som behövs för att företaget ska förbli konkurrenskraftigt.

På verkstadsgolvet var utfallet lägre. Genomsnittsiffran var 1,4 procent, enligt Ali Kaya som är ombud för facket CGT, och arbetar på Renaults fabrik i Flins nordväst om Paris.

– Det betyder reallönesänkningar eftersom inflationen var på 1,8 procent. Vår bonus var också lägre än året innan. Företagsledningen skyllde på att Renaults vinster hade minskat.

Han säger att han inte är särskild förvånad. För några år sedan räknade han ut vad dåvarande vd:n och ordföranden i Renault-Nissan-Mitsubishi hade i daglig inkomst år 2016.

Han tjänade 350 000 kronor om dagen. Sju dagar i veckan hela året runt. Sådan är kapitalismen, säger Ali Kaya.

Han vill dock inte döma någon ohörd, säger han, apropå att Carlos Ghosn är anklagad för ekonomisk brottslighet. Ghosn bedyrar sin oskuld och  har försvarats av den franska staten, som är storägare i Renault, men han avgick som bilföretagets ordförande i januari i år.

Att missnöjet med sociala orättvisor växer i Frankrike, har bland annat visats vid de Gula västarnas demonstrationer under de senaste fem månaderna.

Det är en av anledningarna till att Renaultfacken har krävt ett ordentligt lönepåslag för i år. 4 procent. Men arbetsgivarens bud stannar vid 2,8. Nettovinsten för hela koncernen var i fjol cirka 30 miljarder euro, 37 procent lägre än 2017. Minskningen förklaras framför allt med att det gick sämre för Nissan.

Farid Meziane, som är fackombud för CFDT vid Renaultfabriken i Sandouville i norra Frankrike, säger att kollegorna riskerar att bli ilskna när de ser vad de får i sina lönekuvert under våren.

– Jag kan förstå att personer som har mycket ansvar har högre inkomster. Men chefstjänstemännens löner ger ju svindel. Samtidigt får man ju inte glömma att de som jobbar på fabrikerna tar andra risker, arbetstakten är hög och man kan råka ut för olyckor, säger han.

Anna Trenning-Himmelsbach-Himmelsbach, frilansjournalist Frankrike

En kommentar till “Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

  • Undra vem som skall göra jobbet o m verkstadsarbetarna inte längre finns?
    Problemet är flaskhalsen och den sitter som bekant högst upp!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

Först var facket skeptiskt.
Men utvecklingen mot individuella löner på Uponor har ökat löneglidningen och kvinnorna har gynnats.

Får han sitta med vid förhandling?

Är det okej att klubbordföranden även sitter med när hans egen lön förhandlas? Juristen Henric Ask reder ut.

Kan jag ta ut semesterdagarna i pengar?

Finns det stöd i semesterlagen för att man måste ta ut dagarna i ledighet? Juristen Henric Ask reder ut.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.