Industriarbetarnas tidning

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

29 mars, 2019

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent.

– Chockerande, men vi är tyvärr inte förvånade, säger fackföreningsombudet Ali Kaya.

De tio personer som ligger i toppen av löneligan på Renault fick 15,6 procent mer i lön 2018 jämför med året före. Totalt delade de på 150 miljoner kronor, jämfört med 130 miljoner 2017. Det blir alltså 2 miljoner mer i snitt per person.

Renaultledningen försvarar de höga lönerna med att de bland annat berör personer som företaget har rekryterat utifrån, till exempel ingenjörer och designers som behövs för att företaget ska förbli konkurrenskraftigt.

På verkstadsgolvet var utfallet lägre. Genomsnittsiffran var 1,4 procent, enligt Ali Kaya som är ombud för facket CGT, och arbetar på Renaults fabrik i Flins nordväst om Paris.

– Det betyder reallönesänkningar eftersom inflationen var på 1,8 procent. Vår bonus var också lägre än året innan. Företagsledningen skyllde på att Renaults vinster hade minskat.

Han säger att han inte är särskild förvånad. För några år sedan räknade han ut vad dåvarande vd:n och ordföranden i Renault-Nissan-Mitsubishi hade i daglig inkomst år 2016.

Han tjänade 350 000 kronor om dagen. Sju dagar i veckan hela året runt. Sådan är kapitalismen, säger Ali Kaya.

Han vill dock inte döma någon ohörd, säger han, apropå att Carlos Ghosn är anklagad för ekonomisk brottslighet. Ghosn bedyrar sin oskuld och  har försvarats av den franska staten, som är storägare i Renault, men han avgick som bilföretagets ordförande i januari i år.

Att missnöjet med sociala orättvisor växer i Frankrike, har bland annat visats vid de Gula västarnas demonstrationer under de senaste fem månaderna.

Det är en av anledningarna till att Renaultfacken har krävt ett ordentligt lönepåslag för i år. 4 procent. Men arbetsgivarens bud stannar vid 2,8. Nettovinsten för hela koncernen var i fjol cirka 30 miljarder euro, 37 procent lägre än 2017. Minskningen förklaras framför allt med att det gick sämre för Nissan.

Farid Meziane, som är fackombud för CFDT vid Renaultfabriken i Sandouville i norra Frankrike, säger att kollegorna riskerar att bli ilskna när de ser vad de får i sina lönekuvert under våren.

– Jag kan förstå att personer som har mycket ansvar har högre inkomster. Men chefstjänstemännens löner ger ju svindel. Samtidigt får man ju inte glömma att de som jobbar på fabrikerna tar andra risker, arbetstakten är hög och man kan råka ut för olyckor, säger han.

Anna Trenning-Himmelsbach-Himmelsbach, frilansjournalist Frankrike

En kommentar till “Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

  • Undra vem som skall göra jobbet o m verkstadsarbetarna inte längre finns?
    Problemet är flaskhalsen och den sitter som bekant högst upp!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Får han sitta med vid förhandling?

Är det okej att klubbordföranden även sitter med när hans egen lön förhandlas? Juristen Henric Ask reder ut.

Kan jag ta ut semesterdagarna i pengar?

Finns det stöd i semesterlagen för att man måste ta ut dagarna i ledighet? Juristen Henric Ask reder ut.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.