Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Klyftorna är ett problem – för alla

21 mars, 2019

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket. Foto: Madeleine Andersson.

Krönika Den unika svenska modellen handlar om att vi tar gemensant ansvar för företagen. Då kan inte en vd tjäna lika mycket som 59 industriarbetare.

I början av mars gjorde tidigare Volvochefen Pehr G Gyllenhammar och tidigare ordföranden för Metallfacket Göran Johnsson gemensam sak i en debattartikel i DN.

Deras ingång var att den snabbt växande klyftan mellan den vanlige löntagaren och direktören är ett stort problem. Det är ett problem för företagen och för samhället i stort.
Deras uppmaning till politikerna var att ha denna aspekt i åtanke inför den skattereform som utlovats i januariavtalet (som ligger till grund för nuvarande regeringssamarbete mellan S, MP, C och L.)

Det är verkligen värt att lyssna på dessa herrar. LO:s senaste rapport om makteliten visar att vd-arna på de största bolagen i Sverige har en genomsnittlig årsinkomst som motsvarar 59 industriarbetarlöner. Till detta adderas nu effekterna av att värnskatten tas bort, nämligen att samma vd:ar får skatten sänkt med 67 000 kronor i månaden.

Detta är självfallet en helt orimlig utveckling. Eftersom det är kapitalinkomster som är den viktigaste förklaringen till att klyftorna ökar är det svårt att åtgärda problemet via lönebildningen. Det är i stället en stor politisk utmaning att se till att de vinster som genereras i företagen i högre utsträckning bidrar till att stärka vår gemensamma välfärd.

Allt fler förklarar den polariserade samhällsutvecklingen med att ökade klyftor sänker förtroendet för det gemensamma och lämnar utrymme för främlingsfientliga och populistiska yttringar. Ett tydligt uttryck för detta är ”Gula västarna” i Frankrike vars protester skakat presidentpalatset. Detta borde få även liberala krafter att dra öronen åt sig.

Men på sikt riskerar det också att påverka företagen negativt. En av de smått unika ingredienserna i den svenska arbetsmarknadsmodellen är att arbetsgivare och löntagare haft ett gemensamt intresse av att utveckla företagen. Löntagare har givits ett utrymme för inflytande via medbestämmandelag och arbetstagarrepresentation i bolagsstyrelserna. Vi har helt enkelt tagit ett gemensamt ansvar för att baka kakan, bråket har uppstått först när kakan ska delas upp. Detta samarbetskontrakt står också på spel.

När den tidigare näringslivsnestorn Leif Östling uttalade sig om vår gemensamma välfärd yttrade han de bevingade orden ”vad fan får jag för pengarna?”. Den relevanta motfrågan från Sveriges löntagare är ”vad fan får vi för vår arbetsinsats?”

Låt därför den nya skattereformen spegla behovet av ett nytt samhällskontrakt där vi med gemensamma arbetsinsatser bygger såväl starka företag som ett starkt samhälle. Lyssna på herrar Gyllenhammar och Johnsson!

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande, GS-facket

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad är prislappen för folkhälsa?

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Nu är det dags att visa vår styrka

Vår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

Tio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Nu måste vi stå upp för varandra

”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.