"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Deras teknik får bilarna att köra själva

Adam Askani tvättar kretskort i materialrummet. Innan han börjar jobba måste han först ta av sig alla egna kläder, klä på sig ett slags pyjamas. Sedan går han in i renrummet och tar på sig overall, skor, handskar och hårnät. Foto: Fredrik Swartling

Mats Bohman, platschef. Foto: Fredrik Swartling

Utveckling Självkörande bilar – science fiction eller närmare än vi tror? I Vårgårda hoppas man på att tekniken någon gång ska nå ända fram. Där tillverkas komponenter till bilar som kan göra mer och mer på egen hand.

Passiv säkerhet

Skyddar vid en kollision, som säkerhetsbälte och airbags. Detta sysslar Autoliv fortfarande med.

Aktiv säkerhet

Ska hindra att kollisionen alls sker. Kameror, radar, programvara som får bilen att reagera vid till exempel hinder i färdriktningen. Detta görs i dag av Veoneer.

Absolut rent ska det vara. Adam Askani har fått byta alla kläder innan han gick in i renrummet. Inkommande gods dammsugs och tvättas. I renrummet monteras kretskort ihop med en kameralins och bildsensor, som är extremt känsliga.

– Människor släpper ifrån sig massor av partiklar. Den där lilla pricken kan förstöra en bild, säger Adam Askani.

Kameran ska sitta i en bil och läsa av omgivningen och upptäcka hinder. Liksom radar, som också tillverkas här, utgör de hårdvaran i förarstödet. Mjukvaran, som gör att bilen kan ”fatta beslut”, tillverkas på annat håll. Tillsammans kan de göra saker som att hålla avståndet till bilen framför, läsa av vägskyltar och bromsa om någon är framför bilen – steg mot bilar som blir mer och mer självkörande.

Utrustningen sitter i dag i bilar från ett tiotal tillverkare, fler om man räknar Veoneers tillverkning i andra delar av världen.

– Det finns inga helt självkörande bilar i dag men det här är tekniken som ska ta oss dit, säger IF Metall-klubbens ordförande Cornel Bolat.

Han och platschefen Mats Bohman visar runt i en fabrik som även i övrigt är väldigt ren: vita väggar, nya golv, skor som motverkar statisk elektricitet. Här tillverkas kretskort, kameror monteras och förses med rätt programvara. Skillnaden är stor mot när detta var en del av bilsäkerhetsföretaget Autoliv.

Cornel Bolat pekar ut genom fönstret i fikarummet. Där det nu är en grusgrop fanns nyss en kopia av en korsning i Alingsås. Den byggdes för tio år sedan, när Autoliv ville börja testa den nya tidens bilsäkerhet: radar, laser och kameror. Sedan dess har den delen av verksamheten växt snabbt, så pass att den i juli i fjol knoppades av till det som är Veoneer, med 420 kollektivanställda.

Alingsåskorsningen får ge plats åt en ny produktionshall och fler ska anställas.

I en annan del av fabriken tillverkas radar. Två kretskort monteras i plastskal stora som en kortlek. Operatörerna övervakar processen. Radarn kalibreras och utsätts för hetta och kyla, för att likna förhållandena vid körning.

Corner Bolat, klubbordförande IF Metall.

Corner Bolat, klubbordförande IF Metall. Foto: Fredrik Swartling

Här serietillverkas teknik som redan i dag används i många bilar. Men i en bransch som går så snabbt räcker inte det.

Tekniska utmaningar går alltid att övervinna. Den stora utmaningen är att få människan att släppa kontrollen.

Cornel Bolat, klubbordförande IF Metall.

– Tekniken i vår bransch blir gammal väldigt fort, säger Cornel Bolat.

Därför jobbar ungefär hälften av de anställda i koncernen med utveckling. Ny teknik ska tas fram och den utrustning som finns ska bli enklare, billigare, lättare.

Tekniken prövas i en särskild testbil. Eftersom den kan läsa vägskyltar håller den hastigheten och vägrar köra in där det är förbjuden infart.

– Tekniska utmaningar går alltid att övervinna. Den stora utmaningen är att få människan att släppa kontrollen, säger Cornel Bolat.

I dag är bilens aktiva system framför allt ett hjälpmedel för föraren.

– Att bilar är helt självkörande är längre bort än vi tror, säger Mats Bohman.

Kommer vi någonsin att nå dit?

– Ja! säger de båda.

Anna Julius



När kommer bilarna att köra själv? Anna Pernestål, forskare vid KTH och expert på självkörande bilar.

– Om du menar helt självkörande över allt hela tiden, det tror jag är väldigt långt fram i tiden.

Finns det en övertro på självkörande bilar?

– Det finns en hype, en övertro på hur fort vi kommer att få självkörande fordon överallt. Däremot kan det finnas en ”undertro” på hur mycket tekniken kan bidra redan innan vi är där.

Att få en bil att navigera helt själv i en komplicerad stadsmiljö är svårt.

– Att köra runt Stureplan i Stockholm klarar ju knappt en människa, säger Anna Pernestål.

Betydligt enklare är motorvägar. Föraren skulle kunna köra på vägen, slå på autopiloten, och ägna sig åt annat tills det är dags att köra av. Bilen håller avstånd och sin plats i filen.

Eller att ha en bilpool i ett villaområde, med en tom bil som långsamt kör fram till den som ska ha den. Det skulle kunna vara ett par år bort om lagstiftningen tillåter, tror Anna Pernestål.

– Det skulle inte förvåna mig om vi redan i år kommer att se självkörande fordon i enklare miljöer.

Det som behöver utvecklas är framför allt mjukvaran – som tolkar vad som händer och vad som ska göras. Helst blixtsnabbt.

– Sensorerna ser ju vad som händer. Men vi människor är bra på att se nåt och sen räkna ut vad som kommer att hända.

Kommer det att gå att få folk att lita på självkörande bilar?

– Det tror jag. I Sverige har vi högt riskmedvetande i trafiken. Vi kommer att hitta de användningsområden där folk tycker att det känns tryggt och säkert.

Anna Julius


Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Vågar du åka en självkörande hiss ?

Hissfobi Många tvekar att sätta sig i en självkörande bil, men känner sig trygga när de ställer sig i en hiss. Det har inte alltid varit självklart.

Från början kördes hissar av en operatör, som stängde dörrar, höll rätt hastighet, och såg till att hissen stannade i nivå med våningsplanet.

När den första självkörande hissen installerades i New York år 1900 tyckte folk att det var jätteläskigt. Det skulle kräva nästan 50 år och en arbetsmarknadskonflikt innan människor vande sig vid att åka hiss utan att nån körde.

1945 gick New Yorks hissoperatörer ut i strejk. Plötsligt kunde en halv miljon kontorsarbetare inte ta sig till jobbet. Staden lamslogs, de ekonomiska förlusterna var stora och fastighetsägarna krävde förändring.

Hisstillverkarna behövde övertyga människor att det var tryggt att åka hiss på egen hand. Lugnande högtalarröster, annonser där barn tryckte på knapparna, och en stor röd nödstoppsknapp lyckades till slut lugna hissåkarna, men samtidigt utraderades nästan en hel yrkesgrupp.

Utvecklarna av förarlösa bilar hoppas att det inte ska ta 50 år innan folk vågar släppa kontrollen över bilen.

Anna Julius


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

4

Northvolt

Slingrig väg för elbilens batteri

DA reder utOm bara drygt tio år spås nio av tio nya bilar var eldrivna i Sverige. Men då krävs det mycket större mängder av metallen kobolt, vars utvinning kan äventyra klimatmålen.

Det nya blåa Sydamerika

HÖGERVÅGSydamerika har på mindre än tio år förvandlats från en djupt vänsterpräglad till en konservativt dominerad kontinent. DA förklarar varför.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

Finanskrisen

Tio år efter krisen – är det dags igen?

DA reder ut2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

2

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

VAL 2018Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen - och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

Strejkrätten

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Stötta S – rätt eller fel?

DA reder ut/VAL 2018Bara varannan LO-medlem röstar på Socialdemokraterna. Ändå ger nästan alla förbund ekonomiskt stöd till partiet. Helt fel, tycker vissa. Det bästa för medlemmarna, anser till exempel GS ordförande Per-Olof Sjöö.

2
1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

1

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

DA reder utNanotekniken, som får Nobelpris i morgon, kan skapa nya produkter och nya jobb. Men vi vet väldigt lite om riskerna – en del befarar att de pyttesmå partiklarna kan vara lika dödliga som asbest.

Är det värt att köra på?

DA REDER UTDu vill kanske jobba efter 65. Vad händer med försäkringar, pension och skatt? DA ger dig koll.

4

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.