Skillnaden mellan varsel, uppsägning och arbetslöshet
DA reder ut tre vanliga begrepp
Deras jobb försvann i lågorna: ”Det finns inte någon arbetsplats kvar”
Publicerad 2023-11-07, 09:31 Uppdaterad 2024-01-17, 15:39
Bränder i industrin. Elden ödelade Malin Wikström och Sara Perssons arbetsplats på Rönnskär. Kvar finns aska, oro och en ny framtid att förhålla sig till.
Sara Persson läste meddelandet flera gånger. Men det sjönk inte in. ”Du behöver inte gå på morgonskiftet, det finns inte någon arbetsplats kvar. Det brinner.”
Ändå tog hon på sig arbetskläder och lämnade barnen på förskolan. Men blev sittande i bilen.
Vart ska jag ta vägen nu?
Samtidigt väcktes Ronnie Allzén, klubbordförande på Bolidens smältverk Rönnskär, av telefonen. Han var på fackligt uppdrag på västkusten.
”Det brinner på Rönnskärsverken.”
Jaha, det gör det ju ibland, hann han tänka.
”Det här liknar inget annat vi tidigare varit med om. Boka ett flyg och kom hem.” Blev uppmaningen.
Boliden Rönnskär
Rönnskär är Sveriges enda smältverk för framställning av basmetaller.
Huvudprodukterna är koppar, zinkklinker, bly och ädelmetaller som guld och silver med svavelsyra som en biprodukt. På Rönnskär framställs även metaller ur elektronikskrot och andra sekundärmateria.
Produktionen startade 1930 av Bolidens Gruvaktiebolag. I dag arbetar cirka 880 personer där.
Den 13 juni i år steg meterhöga lågor och svart rök från Bolidens smältverk Rönnskär i Skelleftehamn i Skellefteå kommun. Branden startade under natten i elektrolysverket, där ren koppar utvinns. Två anställda på nattskiftet upptäckte branden. Totalt arbetade omkring 100 brandmän med släckningsarbetet. Klockan 12 gick ett viktigt meddelande ut till allmänheten på grund av den kraftiga rökutvecklingen och boende i Skelleftehamn uppmanades att gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation.
I en byggnad utanför Rönnskärs grindar satt Sara Persson med arbetskamraterna från morgonskiftet. Arbetsgivaren hade tidigt förstått att de måste hjälpa de anställda att samlas. Ronnie Allzén tog sig också dit. På en stor projektorduk visades bilder över hur deras arbetsplats bit för bit ödelades av branden. En del grät. Byggnaden där elektrolysverket fanns var 300 meter lång och 40 meter bred. Som en liggande skorsten mitt i hjärtat av fabriken.
Det tog flera timmar innan det sjönk in. Innan jag kunde förstå omfattningen av branden.
Sara Persson.
Efter ett par timmar handlade det inte längre om att få stopp på branden och rädda elektrolysen. All kraft lades i stället på att se till att branden inte spred sig till andra delar av fabriken.
I två år hade Sara Persson arbetat där, hennes arbetskompis Malin Wikström hade i 19 år haft elektrolysen som arbetsplats. Tillsammans med de cirka 60 arbetskompisarna som arbetat i det drabbade verket erbjöds de krisstöd samtidigt som röken fortsatte stiga.
Facket och arbetsgivaren hade möten kontinuerligt under hela dagen. De hade tidigt bestämt sig för att vara så transparanta som möjligt och ge så mycket och så snabb information som de kunde. Bilderna på projektorduken uppdaterades i takt med brandens framfart.
– Det är fruktansvärt, att från en dag till en annan inte ha en arbetsplats. Att ena dagen veta vart jag ska och vad jag ska göra för att i nästa stund få all trygghet bortryckt, säger Malin Wikström.
– Det tog flera timmar innan det sjönk in. Innan jag kunde förstå omfattningen av branden. Plötsligt blir allt som man tagit för givet osäkert, säger Sara Persson.
Arbetskamraterna startade på eget initiativ en Facebookgrupp för anställda på elektrolysverket, både för tillsvidareanställda och bemanningsanställda. Där kunde de hålla kontakten och uppdatera varandra.
”Vi kommer att minnas tisdagen den 13 juni för alltid”, sa vd Mikael Staffas på en pressträff med anledning av branden. Där berättade han också att branden kunde komma att kosta Boliden cirka 85 miljoner kronor i veckan. Efter elva dagars produktionsstopp kunde verksamheten delvis starta igen. Förutom det totalförstörda elektrolysverket; slutsteget i produktionen var borta.
Jag hade gärna lärt mig om nya Las på en kurs och inte in real life, i skarpt läge.
Ronnie Allzén, klubbordförande.
I Sverige inträffar fler än tre bränder per dag i industrin, så har det sett ut de senaste fem åren. Men mörkertalet är stort, siffrorna avser bara bränder där kommunernas brandförsvar tillkallats.
Värst drabbad är metall- och maskinindustri, följt av trävaruindustri och massa- och pappersindustri. En vanlig orsak till bränderna är fel i utrustning som ofta är elrelaterade. I många fall har man inte kunnat bedöma vad som orsakat branden. Brandorsaken på Rönnskär utreds fortfarande.
Alla delar av fabriken påverkades av branden. När delar av produktionen kunde starta placerade arbetsgivaren ut anställda från elektrolysen, så att de fick gå bredvid arbetskamrater på andra verk. De skulle slippa sitta hemma.
Så kom varslet. 190 personer varslades om uppsägning. Innan ett varsel läggs brukar utredningar och riskanalyser göras. Men det gick inte nu.
Fack och arbetsgivare kallade till ett stort informationsmöte i Folkets hus i Skelleftehamn. Ett 100-tal personer kom med lika många frågor. Vad innebär det här? Får vi behålla jobben? Ska det byggas ett nytt verk? Vad ska jag göra nu?
Det blev inte mycket till semester för Rönnskärsarbetarna det här året.
– I vanliga fall längtar man bort från något, från arbetsplatsen. Men vi hade inget att längta från. Vi ville inget hellre än att komma tillbaka, säger Malin Wikström.
Nu pågår förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbunden. Eftersom hela verksamheten påverkas ser man över hur en ny organisation kan se ut, vilka möjligheter som finns till omplacering och utbildning. Nya arbetsuppgifter i ny organisation ska förhandlas. Även produktionen ska anpassas. I samband med att slutsteget i processen är borta, elektrolysen, säljer företaget nu anodkoppar i stället för ren koppar.
– Efter att organisationen har förhandlats får vi se vad vi har för eventuell övertalighet. Vad siffran kan komma att landa på vet ingen förrän om ett par månader, säger Ronnie Allzén.
De flesta har förståelse för att vi måste vidta åtgärder för att Rönnskär ska överleva.
Cecilia Sundell Hedblad, hållbarhetschef på Rönnskärsverken.
De fackliga på Bolidens andra verksamheter har redan sträckt ut händer, om det blir aktuellt med omplacering, berättar han. Han har hört att en del som var nyanställda på Rönnskär redan börjat söka nytt jobb. Tur, tänker han, att vi har en bra arbetsmarknad i Skellefteå med flera satsningar på den gröna omställningen och bland annat batterifabriken Northvolt, som skriker efter arbetskraft.
Ronnie Allzén hann knappt vara klubbordförande i ett år när de drabbades av branden.
– Jag hade gärna lärt mig om nya Las på en kurs och inte in real life, i skarpt läge. Men vi har bra dialog med arbetsgivaren, sen kan vi så klart stöta på hinder som gör att förhandlingarna drar ut på tiden.
Den 23 oktober meddelade arbetsgivare och fack att 81 tjänster kommer att försvinna. Cecilia Sundell Hedblad, hållbarhetschef på Rönnskär, säger att hon har förståelse för den oro som de anställda nu känner.
– Jag har sympati för den oron som de anställda har. Vi har inte varit i den här sitsen förut. Vi försöker vara så öppna som vi kan, så att människor ska få besked. De flesta har förståelse för att vi måste vidta åtgärder för att Rönnskär ska överleva, säger Cecilia Sundell Hedblad.
Det är fruktansvärt, att från en dag till en annan inte ha en arbetsplats.
Malin Wikström.
Samma dag som branden startade påbörjade de ett projekt, Nya elektrolysen. Det innebär att arbetsgivaren börjat planera för att bygga ett nytt elektrolysverk och arbetar med att ta fram underlag för det.
– Ambitionen är att ett nytt elektrolysverk ska byggas. Det kan ta två och ett halvt, upp till tre år. Men inga formella beslut är fattade ännu, säger Cecilia Sundell Hedblad.
Sara Persson och Malin Wikström jobbar tillsvidare på ett av de andra verken inne på Rönnskär. De tittar ut över resterna av deras arbetsplats, krossade betongmassor, kablar och metaller. Det är ett under och tack vare hårt jobb från räddningstjänsten att branden inte spred sig, tänker de där de står. Framför dem sveper grävskopor över aska och bråte, metaller som finns kvar bland massorna ska tas till vara.
Förutom oron som nu finns bland Rönnskärsanställda finns även något annat som förenar dem:
– Alla vill samma sak, att Rönnskär ska få finnas kvar och att ett nytt elektrolysverk ska byggas, säger Sara Persson.
Så mycket kostade branden
Elektrolysverkets bokförda värde på 88 miljoner kronor har skrivits ner.
75 miljoner kronor har reserverats för kostnader för rivning, sanering och återställningsarbete av det brandskadade området.
Utöver det kommer EBIT (som mäter företagets rörelseresultat före räntor och skatt) för det andra kvartalet påverkas med cirka minus 200 miljoner kronor kopplat till förlorad produktion och inställda utleveranser.
Läs också
Nu är det nog – branschen måste agera för att rädda liv
Minst tre bränder sker varje dag i industrin och ny teknik ökar riskerna ytterligare, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Eva Burman.
Nya risker med ny teknik
Bränder. I snitt inträffar fler än tre bränder per dag på svenska industrier. Batterier och laddningsbara produkter är nya stora faror.
I Sverige inträffar fler än tre bränder per dag i industrin, så har det sett ut de senaste fem åren. Värst drabbat är metall- och maskinindustri, följt av trävaruindustri och massa- och pappersindustri. Siffrorna över antal bränder kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och baseras på varje gång en brand krävt en insats från kommunernas brandförsvar.
–Jag skulle säga att siffrorna sannolikt ligger på det dubbla när det gäller totalt antal brandincidenter, eftersom industrier ofta drabbas av mindre bränder som de hanterar utan brandförsvaret, säger Lars Brodin, brandingenjör, på Brandskyddsföreningen.
Sannolikt ligger siffrorna på det dubbla.
Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.
780
bränder har brutit ut i svensk industri till och med den sista augusti 2023.
En av de vanligaste orsakerna till bränder inom industrin är fel i utrustning som ofta är el-relaterade.
– De största problemen vi ser nu är laddningsbara produkter och batterihantering generellt. Batterier innehåller mycket energi och kan börja brinna snabbt, berättar han.
En konsekvens av den snabba omställningen som nu görs inom flera industrier med laddningsbara produkter är, att lagar och regler släpar efter, menar han.
– I dag finns inte någon föreskrift om vilka förutsättningar som eldrivna truckar ska laddas.
– På industrier med batterilager finns inte reglerat vilket skydd man ska ha om det utbryter en brand. Ska det finnas sprinkler? Ska det vara detektorer för gas eller rök? Ska det som brinner förvaras i olika brandceller, i så fall vilka? säger Lars Brodin.
Generellt, menar han, finns inom industrin en bra medvetenhet om brandrisker, just eftersom det är en bransch med flera risker och brännbart material.
– Men nya sätt att jobba innebär nya brandrisker. Därför är det extra viktigt att göra riskanalyser när en verksamhet förändras och att vi har lagar och regler som hänger med i omställningen.
Läs mer:
Arbetsmarknad
arbetsmiljö
arbetsplatsolycka
Boliden
Brandskyddsföreningen
Lars Brodin
Malin Wikström
Ronnie Allzén
Rönnskärsverken
säkerhet
Sara Persson
Skellefteå
varsel
