Strejken i USA väcker frågan: Kan den gröna omställningen vara rättvis?
Bilarbetarstrejken i USA påminner om värdet av rikstäckande kollektivavtal med minimilöner, skriver DA:s Harald Gatu.
Industriarbetarnas tidning
16 september, 2019
Skrivet av Harald Gatu
USA Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.
Konflikten utbröt sedan förhandlingarna om ett nytt fyraårsavtal mellan General Motors och det amerikanska bilarbetarförbundet UAW bröt samman i helgen.
Företaget motsätter sig fackets krav på högre löner och förbättrade förmåner. General Motors säger sig kunna gå med på mindre lönelyft, men har i gengäld krävt att de anställda själva ska bära en större del av sina sjukvårdskostnader.
Under den djupa bilkrisen för tio år sedan, då General Motors tillfälligt togs över av den amerikanska staten, förlorade bilarbetarna många av sina sociala förmåner som facket tidigare hade förhandlat fram. En annan eftergift var att ingångslönerna sänktes. Nyanställda fick betydligt lägre löner än tidigare och därför har lönegapet växt i förhållande till dem med längre anställningstid. Det gapet måste krympa, anser UAW.
Bilarbetarförbundet kräver också att General Motors återupptar driften vid fabriker som ligger i malpåse. General Motors, som i fjol gjorde cirka 75 miljarder kronor i vinst, har sammanlagt tolv monteringsfabriker i USA, plus ett tjugotal komponentfabriker.
Förra gången GM-arbetarna strejkade var 2007. Efter tre dagars strejk, som kostade företaget cirka 150 miljoner kronor, kunde General Motors och UAW enas om ett nytt avtal.
Strejker har blivit allt vanligare på den amerikanska arbetsmarknaden. Under fjolåret registrerades det högsta antal förlorade arbetsdagar på grund av strejk sedan 1980-talet.
Samtidigt har facken tappat många medlemmar, inte minst på grund av att bilindustrin valt att flytta tillverkning från de gamla fabrikerna i norr, där facket har varit starkt, till nya anläggningar i sydstaterna utan fackliga traditioner.
Däremot tycks den allmänna opinionen i USA bli allt mer positiv till fackföreningarna. Två av tre amerikaner säger sig gilla facket idag, en markant ökning mot för tio år sedan då sympatierna inte omfattade ens hälften av de tillfrågade. Stödet är högst bland demokraternas väljare, men även hos republikanska väljare ses en tydlig ökning för de fackliga sympatierna. Allt enligt en färsk undersökning från opinionsinstitutet Gallup som undersökt stödet för facket sedan 1936.
Det var fjolårets stora lärarstrejker i bland annat West Virginia som satte facket på kartan igen i USA. Nu får bilarbetarna stöd i sina demonstrationer från just lärarfacket.
Att valet av Trump var ett tecken på en passiv och splittrad arbetarklass stämmer inte. Snarare tvärtom. En uppvaknande arbetarklass försvagar 2-partisystemet i USA och 2-blockssystemet i Sverige.
https://themilitant.com/2018/06/02/in-defense-of-the-us-working-class/
Bilarbetarna i UAW kräver ett slut på tvådelade löner, en 40-procentig timlöneökning och återställande av levnadskostnadsklausuler för att kompensera för inflationen.
IG Metall i nordvästra Tysklands stålindustri kräver 8,5 procent mer pengar. En förkortning av veckoarbetstiden till 32 timmar, med full ersättning. Samt fortsättningen av partiell pensionering. Avtalsnämnderna inom stålindustrin i nordvästra och öst rekommenderar dessa krav inför de avtalsförhandlingar som inleds i november.