Industriarbetarnas tidning

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

17 september, 2019

Skrivet av

Avtal 2020 Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men en lägre löneökningstakt är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl:

– Vi har redan växlat ned löneökningstakten.

I Svenskt Näringslivs nyutgivna rapport med ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2020, pekar alla siffror åt fel håll. Den internationella konjunkturen har bromsat in, vilket är besvärligt för ett exportberoende land som Sverige. BNP-utvecklingen i USA och EU viker nedåt, samtidigt som inflationen är låg trots penningpolitiska insatser för att hålla den uppe.

Den svenska ekonomin mattas av och senast i dag kom Statistiska Centralbyråns senaste Arbetskraftsundersökning (AKU), som visade att arbetslösheten stigit med en hel procentenhet jämfört med för ett år sedan.

Samtidigt befinner sig USA och Kina i ett handelskrig, Storbritannien riskerar att lämna EU utan ett avtal och det är mycket oroligt i Mellanöstern, nu senast med höjda bensinpriser som följd.

– Det är nog ingen som kan tvivla på att läget är mycket osäkert, sade Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi på ett seminarium i samband med att rapporten släpptes.

I rapporten skriver Svenskt Näringsliv att Sverige halkar efter toppen i välståndsligan och att utrikeshandeln med varor och tjänster får allt större betydelse för vårt välstånd. Samtidigt tappar Sverige marknadsandelar på exportmarknaden.

Svensk industris konkurrenskraft påverkas av växelkurs, produktivitet och arbetskraftskostnader, och det är främst de två senaste som Svenskt Näringsliv vill betona. Produktivitetstillväxten har mattats av betydligt mellan 2007 och 2018 jämfört med perioden innan, samtidigt som arbetskraftskostnaderna har stigit, skriver Svenskt Näringsliv.

Enligt Bettina Kashefi talar siffrorna sitt tydliga språk:

– Det krävs en nedväxling av löneökningstakten.

Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, deltog på Svenskt Näringslivs seminarium. Hon delar inte deras bild av utvecklingen. Foto: Jessica Gow / TT

På seminariet deltog även Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som ifrågasatte Svenskt Näringslivs slutsats. Att titta på svensk konkurrenskraft och tillväxt från 2006 fram till idag ger en felaktig bild, menar hon. Under den perioden har både finanskrisen och den ekonomiska nedgången 2011-2013 påverkat. Tittar man i stället på tiden efter den senaste krisen, från 2014 och framåt ser bilden helt annorlunda ut.

– Det stämmer att vi hade en väldigt hög produktivitetstillväxt innan finanskrisen och att den sedan har varit lite lägre. Men det man glömmer att säga är att just därför har vi redan växlat ned löneökningstakten. Den är inte lika hög i dag som förut. Från 2013 och framåt har vi växlat ned, sade Katarina Lundahl.

Beroende på utgångspunkt och hur man räknar på produktivitetstillväxt och arbetskraftskostnader kan man visa olika bilder. Om Svenskt Näringsliv målar upp en mörk bild av utvecklingen, kan Unionen visa siffror som visar att läget inte ser riktigt så allvarligt ut. Tvärt om har produktiviteten för svensk industri växlat upp från 2017 och framåt, och jämfört med det viktiga konkurrentlandet Tyskland har det gått betydligt bättre de senaste åren. Om arbetskraftskostnader jämförs i gemensam valuta ligger Sverige dessutom ganska bra till, enligt Katarina Lundahl.

– Konkurrenskraften ser ut att ha stärkts under den här perioden. Det är inte givet att vi måste växla ned löneökningstakten ännu mer, sade Katarina Lundahl.

Med på seminariet fanns även Nordeas analytiker Susanne Spector som särskilt lyfte upp den stora utmaning som svensk arbetsmarknad står inför med risker för ökat utanförskap och hög arbetslöshet. Med den stora osäkerheten som råder i omvärlden är det kanske rimligt att det blir ett ettårigt avtal den här gången, trodde hon.

Avslutningsvis konstaterade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl att de kommande avtalsförhandlingarna, som ska leda till nya avtal i april nästa år, kommer att blir jättetuffa om fack och arbetsgivare inte har en gemensam bild av hur framtiden ser ut.

3 kommentarer till “Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

  • Stoppa pressarna vilken kiosk vältare till nyhet. Svenskt Näringsliv ser problem med eventuell löneökning så här ett par månader före en avtalsrörelse. När det gäller medlemsföretagens ledningar så får de bonus när det går dåligt (de är ju så duktiga då och håller företaget uppe). När det sedan går bra får de ännu mera bonus (för det går ju så bra). När kommer vår del av vinsten?
    Mikael Ybert

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.