Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020 Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men en lägre löneökningstakt är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl:

– Vi har redan växlat ned löneökningstakten.

I Svenskt Näringslivs nyutgivna rapport med ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2020, pekar alla siffror åt fel håll. Den internationella konjunkturen har bromsat in, vilket är besvärligt för ett exportberoende land som Sverige. BNP-utvecklingen i USA och EU viker nedåt, samtidigt som inflationen är låg trots penningpolitiska insatser för att hålla den uppe.

Den svenska ekonomin mattas av och senast i dag kom Statistiska Centralbyråns senaste Arbetskraftsundersökning (AKU), som visade att arbetslösheten stigit med en hel procentenhet jämfört med för ett år sedan.

Samtidigt befinner sig USA och Kina i ett handelskrig, Storbritannien riskerar att lämna EU utan ett avtal och det är mycket oroligt i Mellanöstern, nu senast med höjda bensinpriser som följd.

– Det är nog ingen som kan tvivla på att läget är mycket osäkert, sade Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi på ett seminarium i samband med att rapporten släpptes.

I rapporten skriver Svenskt Näringsliv att Sverige halkar efter toppen i välståndsligan och att utrikeshandeln med varor och tjänster får allt större betydelse för vårt välstånd. Samtidigt tappar Sverige marknadsandelar på exportmarknaden.

Svensk industris konkurrenskraft påverkas av växelkurs, produktivitet och arbetskraftskostnader, och det är främst de två senaste som Svenskt Näringsliv vill betona. Produktivitetstillväxten har mattats av betydligt mellan 2007 och 2018 jämfört med perioden innan, samtidigt som arbetskraftskostnaderna har stigit, skriver Svenskt Näringsliv.

Enligt Bettina Kashefi talar siffrorna sitt tydliga språk:

– Det krävs en nedväxling av löneökningstakten.

På seminariet deltog även Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som ifrågasatte Svenskt Näringslivs slutsats. Att titta på svensk konkurrenskraft och tillväxt från 2006 fram till idag ger en felaktig bild, menar hon. Under den perioden har både finanskrisen och den ekonomiska nedgången 2011-2013 påverkat. Tittar man i stället på tiden efter den senaste krisen, från 2014 och framåt ser bilden helt annorlunda ut.

– Det stämmer att vi hade en väldigt hög produktivitetstillväxt innan finanskrisen och att den sedan har varit lite lägre. Men det man glömmer att säga är att just därför har vi redan växlat ned löneökningstakten. Den är inte lika hög i dag som förut. Från 2013 och framåt har vi växlat ned, sade Katarina Lundahl.

Beroende på utgångspunkt och hur man räknar på produktivitetstillväxt och arbetskraftskostnader kan man visa olika bilder. Om Svenskt Näringsliv målar upp en mörk bild av utvecklingen, kan Unionen visa siffror som visar att läget inte ser riktigt så allvarligt ut. Tvärt om har produktiviteten för svensk industri växlat upp från 2017 och framåt, och jämfört med det viktiga konkurrentlandet Tyskland har det gått betydligt bättre de senaste åren. Om arbetskraftskostnader jämförs i gemensam valuta ligger Sverige dessutom ganska bra till, enligt Katarina Lundahl.

– Konkurrenskraften ser ut att ha stärkts under den här perioden. Det är inte givet att vi måste växla ned löneökningstakten ännu mer, sade Katarina Lundahl.

Med på seminariet fanns även Nordeas analytiker Susanne Spector som särskilt lyfte upp den stora utmaning som svensk arbetsmarknad står inför med risker för ökat utanförskap och hög arbetslöshet. Med den stora osäkerheten som råder i omvärlden är det kanske rimligt att det blir ett ettårigt avtal den här gången, trodde hon.

Avslutningsvis konstaterade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl att de kommande avtalsförhandlingarna, som ska leda till nya avtal i april nästa år, kommer att blir jättetuffa om fack och arbetsgivare inte har en gemensam bild av hur framtiden ser ut.

Marie Edholm